Som lite tröst på såren ska jag berätta en liknande historia för dig. Nu är det ingen annan part som är inblandad utan bara en vän till mig. Han var väldigt aktiv inom musiken, främst hiphop och producerade åt många artister. Låtar som spelats på radio utanför Sverige och dragit in en del kosing.
Han hade tre stycken skivor på gång och en JÄVLA massa material på sin dator. Självklart fanns det backup som fanns tillgängligt i hans enrummare.
När han en dag får ett samtal till sitt jobb att det brunnit i hans lägenhet inser han till sin fasa att allt är förstört. Gick inte att rädda någonting. Jag minns ordagrant hur knäckt han var och tårarna var nära många gånger. Det gick ett tag och ingen musik producerades men sen hände något. Han fick en nytändning och började köra igen.
Så här flera år efteråt har han sagt till mig att detta var det bästa som hänt honom. För nu fick han börja från scratch och hitta kärleken till musiken igen som vi båda hade när vi började(tracker program). Han blev mer produktiv och hade inget gammalt att börja leka med som bara tar onödigt tid.
Så vi kan hoppas att det blir likadant för dig.
Ha en period där du tycker synd om dig själv, spyr galla över att de kastat dina saker, där du är arg på dig själv(att du inte hade prylarna någon annanstans).
Men sen måste du komma till en slutpunkt där du BEHÖVER lägga detta bakom dig. Du kan aldrig komma framåt genom att hela tiden blicka bakåt och hålla kvar vid det gamla.
Nu kör vi! Och någonstans långt där inne i ditt undermedvetna ligger alla texter kvar och vem vet kanske du av ren 'slump' råkar skriva liknande saker igen?