DivineCo

Det Claes säger är bra. I min värld är glasull dåligt. Alla är fria att låta allt gå in tilll dina lungor!

Ett tyger räcker inte. Jag är en Vampyr jagg suger och Spyr!

Krispigt!

Jag vill inte blåsa upp någon skräck men det diskuteras i alla fall hurvida det är skadligt. I tyskland är det förbjudet och OSHA,den amerikanska arbetarskyddstyrelsen vill att glasull jämställs med asbest. Även om den svenska byggindustrin helt bygger på liknande produkter så tycker jag att man ska vara försiktig med att påstå att någonting är helt ofarligt.

Ja tyvärr är det liknande problematik som asbets även om asbets är dokumenterat farligare. Precis som Opus säger är det dom små fiberpartiklarna som är farliga. Dom är svåra att komma åt då dom i princip kan vandra rakt igenom vävnader lite som dom vill. Precis som med asbets så minimerar man möjlighetern för att partiklar ska flyga runt så är man någorlunda säker. Men att ha naken glasull i sitt studiorum (eller rum överhuvudtaget) är verkligen inte att rekomendera.

I like to think you're all seasons I like to think you're new reason I like to think you're the beacon

Opus du sa det rätt. Jag är ingen gitarrist men jag reagerade också på alla sneträffar men jag tänkte att kanske är det så på gitarr. Dvs. att träffa varje ton med ett jämnt anslag om nu han träffar överhuvudtaget ibland. Alldeles för högt tempo för honom. Har iof hört det många gånger från sådana man inte förväntar sig det ifrån. En dålig dag. Jag reagerade först på att det lät intränat men jag var tvungen att lyssna igen. Jag kan medge att det finns en viss mån av improvissation men det är alltid samma figurer som återkommer. Dim tycks vara en av favoriterna. Opus sa som vanligt mycket bra saker. (Och jag måste erkänna att jag lyssnar hellre på Yngvie än på denna gitarronani. )En av sakerna är att spela långsamt. Att spela långsamt och bestämt är den snabbaste vägen att spela snabbt. Att spela snabbt handlar mindre om hur snabbt du kan röra på fingrarna än hur snabbt du faktiskt kan byta från en ton till en annan. Dvs i ett perfekt långsamt legato har man mycket snabbare tonväxlingar än vad han vissade prov på. Dessutom så banar man in rörelserna och det gör att om man övar långsamt och ytterskt nogrant är det aldrig ett problem att spela snabbt sedan. Undantagen är när man övar dubbeltunga eller trippeltunga på ett blåsinstrument och jag antar att det är liknande då det gäller virvelslag som bygger på stuts och åter slag. I övrigt håller jag även med Opus om att en gamal institutionsmusiker inte har några problem med att spela tonerna men jag tror mig faktiskt veta att dom inte gör det a vista.

Jag tycker absolut inte att någonting är kasst för att det går fort och tro mig det kan gå betydligt snabbare än så här. Dessutom har jag ingen rätt att dömma men i alla fall det första klippet kändes inte specielt improviserat där av min jämförelse med klassisk träning. Folk får göra som dom vill men för mig har detta spårat ur. På nätet hittar man allt. Tex. manliga sångare som sjunger (nåja) två oktaver över koloraturregistret eller japanska tonåringar som skulle kunna lägga en triol på varje ton på dina exempel. Det tycker jag är fantastiskt. Dessutom så tycker jag att dom andra klippen blev bättre och självklart finns det en kärna i tex. Tommy Emanuel (Fy, Nu dömmer jag igen) Skulle vara överlycklig om jag kunde spela gitarr som dom. Jag kan dock inte komma ifrån att det känns som en tråkig freakshowutveckling. Alt för mycket show-off på nätet och för lite substans. Men å andra sidan är jag antagligen bara avundsjuk.

Det är klart som fan att bidrag är bra. Precis som det här samhället har gynnat folks boende (i form av skattesubventioner för villaägare och bostadsbidrag för hyresgäster) Eller bidrag till industri och egenföretagande. Industrin är den största bidragstagaren idag. Inte mannen på bänken som antagligen inte har sökt ett enda bidrag i hela sitt liv. En annan myt är att kulturarbetare är stora bidragstagare. Sanningen är att samhället har satt in pengar till industri,mindre fungerande verksamheter och spekulation. Till detta har man använt våra skattepengar och pansioner. Man har även ofrat pengar för att bygga upp statliga och kommunala verksamheter som man mer eller mindre har skänkt bort till en privat marknad. Detta är bidrag om något. Tycker dock att borgarna har gjort det bra på sista tiden. Tex. ett nej till Saab. Bidrag är bra och det hör till ett väl fungerande samhälle. Prioriteringen kan alltid diskuteras. I min värld är det dom som är svaga som ska ha det inte dom som redan har men är tillräckligt smarta för att få det. Bidrag till de som bara är svaga och även dom som är svaga men har potential. Till sista kategorin hör kulturarbetarna men även varje växande begåvning eller entrepenör som inte annars skulle få chansen. Vi behöver inte jobb till varje pris däremot behöver vi dom som faktiskt jobbar. Jobb till varje pris kan vara bidrag till vapenindustri, saab och kärnkraftverk även om det långsiktigt inte gagnar någon. Konsumtion och miljöförstöring. Däremot finns det folk som jobbar för den här världen. Greenpeace, soppkök, icke betalda läkare i Gasa, icke betalda lärare i Rosengård eller Djursholm, ungdomsstödjare etc. etc. Sen inte minst dom som har visionerna dom som hjälper oss andra att se att, faktiskt den här världen är inte dålig, liv kan vara mirakel! Till detta är oftast en sketen kulturarbetare bättre skaffad än ännu ett departement eller ännu en utredning som kostar mångfaldt mer pengar.

Har inga gurahjältar men om jag nu ska välja någon så lyssnar jag hundra gånger hellre på Allan Holdsworth även om han inte spelar lika snabbt. Eller McLaughlin och ännu hellre Andrew Latimer. Framför allt bryr jag mig inte om "duktiga" musiker längre. Då lyssnar jag hellre på en bakfull klarinettist utan tänder i en källare som spelar på liv eller död. Tex Peanuts Hucko. Edit: Angående klassiska musiker så är det samma förhållningssätt till övandet men istället för att öva det som ligger rätt så övar man det som är svårt. Tanken är att nå fulländning men inte att spela snabbt utan snarare att för en gång göra sig fri från teknik och kunna vara helt fri i uttryck. När man lär sig är tekniken viktig men det är inte målet.

Tyckte att låt nummer 1 var klart bäst. Men antagligen inte något för festivalen. Tycker som regel att det är många välkonstruerade låtar i festivalen men jag ser mäst på uppbyggnad och struktur. Ska jag lyssna med hjärtat så var det Molly även om låten var mycket svag. Rickfors låt var hyfsad men framför allt var det kul att höra en riktigt bra sångare i dessa sammanhang. Låten var inte en vocal show-off på något sätt. Det var ändå tydligt att han fortfarande är en av sveriges allra bästa sångare. Då det gäller EMD så var det samma sak som Måns Zelmerlöws låt föra veckan. Stor röstbas och kompetenta men lite för invecklade låtar. Låtar som är ungefär som Stenmarks Las Vegas då det gäller folklig apeal. Bara åtskilliga klasser sämre. Låt numer 2 däremot verkade ha en refräng som med en annan inramning hade kunnat bli Gesslefolklig. På gott och ont.

Mycket imponerande tecknik även om den antaglingen inte är vedertagen. Tyvärr blir jag ledsen när jag ser sånt här. En freakshow för pöbeln att aplådera. Vi vill ha blod och nu får vi det. Något att lägga ut på Youtube. Jag hade varit riktigt imponerad om det hade varit spontant. Nu är det inte det utan en kille som har suttit och övat som vilken klassisk musiker som helst. Virutuoser har kommit och gått. På 1800-talet var det en boom och virutosrna var många. Paganini var antagligen den största men han hade också förmågan att spela en enkel melodi med både ljuvt djup och svärta. Dessutom skrev han bitvis fantastisk musik. Kanske kommer någon ihåg Heinrich Bärmann och några till idag men inte många fler. Idag har vi tex. musiker som Nigel Kennedy som med lätthet skulle kunna spela detta med akord och allt. Han blir dock aldrig freakshow. Kanske är musik idag ungefär som dataspel, den som kan göra allt snabbt och imponerande lägger ut sina klipp på Youtube. Själv lyssnar jag hellre på någon som har någonting att säga. Musik är inte idrott.

mattiasd Jag håller definitivt med om att det är enklare att skriva för fyra blås än 3. Angående harmonik så kan man absolut göra mer än unisona saker och oktaver men det beror väldigt mycket på arret i övrigt. Det jag vill komma ifrån är det slentrianmässiga överförandet av pianoharmisar då man fort tar upp ljudbild utan att egentligen åstakommer så mycket. Angående tromboner så visst kan man lägga dom över tenorsaxen absolut. men rent gennerelt när man har trumpet, tenor och trombon att spela med. Så låter det mindre lyckat om man låter tenoren och trombonen oktavera med trombonen i top. Man jobbar lite emot förutsättningarna då om man vill att det ska låta sammansmält. Men absolut det är ju inte alltid man strävar efter det. Däremot fungerar det ofta mycket bättre att lägga trombonen över trumpeten.

Vissa rytmiska inpass kan gärna vara trestämmigt, som höga stacato figurer, I övrigt finns det ingen anledning att lägga ut harmonier för dom finns redan. Ignorera allt jag har sagt om du bara skriver för dessa tre. I övrigt ska man inte krångla till det.

Unisont är altid fint och även oktaverande instrument. Om du vill att detta ska låta bra ska du låta instrumenten spela i sina naturliga register. Dvs, låt inte en trobone ligga högre än tenorsaxsen om man oktaverar osv. Låter skit. Tro mig! Dom flesta ovana tror att blåset ska spela akord och att det är väldigt komplicerat. Blåset ska aldrig spela akord mer än möjligtvis vissa ställen om det bara är tre blåsare. Har man 3 blåsare så går man antingen eller både ock på att någon av stämmorna spelar intresanta figurer( här är gängse register ointresant) eller så låter man dom spela unisont eller oktaverande. Trombonen lägst och sedan tenoren och trumpeten. Skriver man bara för dessa instrument så kan gärna stämmorna korsa varandra. Då det gäller instrumentalister kan en duktig trombonist komma högt och bra trumpetare ännu högre. En tenorist kan med flageoleter komma ännu högre, Dock låter trumpet och trombone oftast bättre tillsammans i det höga registret . Alla tre instrumenten låter bra i egna treklanger men det är ingenting att satsa på hela tiden. Unison och oktav är oftast bättre.

Pentan är bättre men är dessutom en kompressor.

Jag kan direkt avfärda åtminstone ett av alternativen. BlueTuben. Tror jag! Jag köpte en gång en Presonus Bluetube för att indebeto på TailorMaide hade en. Min var av den gamla sorten som han hade. Jag kanske har fel om den nya varianten? Men i min värld är detta skräp och jag tror att dina andra länkar också är det. Tycker dock om den gamla ArtTuben om man får ett bra exemplar. Den borde inte kosta mer än några hundringar. Den har ett rör men jag ser den inte som en rörförstärkare utan en billig och fin preamp. Som linebox för en bas är den grym. Goldmike är säkert grym men om jag fick föreslå någonting mellan 2000-3000 skulle jag gå på begagnat. Tex. Focusrite Platinum Penta eller Tonefactory. Visserligen inte rör eller två kanaler men för priset det bästa i min värld.

Svaret är Ja. Man kan idag göra en låt som håller samma kvalitet som 80. Förlåt jag menade produktion. En bra låt är minst lika svår att göra då som nu. Nu har man mycket som inte var gratis då. Det som dom hade då var bra rum och fantastisk outboard. (precis som idag) Så länge som du inte försöker att spela in det som är akustiskt med dåliga mickar i ett dåligt rum kommer du antagligen att göra bättre saker då det gäller produktion. Går du ännu längre tillbaka så är jag helt säker. Tyvärr är produktion fulkomligt ointresant. Frågan man ska ställa sig är om låten eller musiken är tillräckligt bra.

Ursäkta men efter att ha hört dina grejjer så behöver du inga prylar. Det ni gör är grymt. Om det är dags för skiva, lämna bara i väg det till någon som kan.

Unidyne?

Ju svagare ju bättre!

Sjung med din egen röst. Räcker långt!

Who the fuck är chris, Heat var bra men rent generelt var dom som vanligt. Har set det millioner med gånger. Sångarern däremot var grymt bra. Lägre än dom mesta men fram för allt grymt bra!

Latency fungerar mot det man gör. Punkt. Om man tror att ett Emukort ska fungera när man gör 20 spår med effekter so fine, Man kan även tro att ett RME kort och Logick fixar allt. Tyvärr inte. Det finns en fördröjning i allt! Den finns i musik. Dom som likt jag vill göra pålägg efter pålägg behöver interna system eller möjligheten att flytta ljudspår. Allt externt är skit. Satsa på internt!

Rent generelt är det mesta i melodifestivalen bättre an vad jag åstakommer. Vill inte vara stursk men jag har aldrig hört någonting som har varit bättre på detta forum heller!