Den AMF-reklamen gör mig illamående, liksom den dubbade med Wherthers kola, eller vad fan dom heter. Alla dom där mohair-ylliga, filtrerade, KDS-luktande reklamfilmerna ger mig fysiskt obehag faktiskt. Inte för att jag har nåt emot reklam - det är en helt naturlig del av marknadsekonomin förstås, like it or not - men just dom här reklamerna målar upp en klibbig politiskt-korrekt vision av ett dockskåpsliv som jag inte vill vara i närheten av. Yuck! 😮
Men när vi pratar reklam tror jag annars vi ska skilja på fyra saker:
1) Bra reklam - därför att vi som tittare tycker att dom är "bra" (och/eller för att vi TROR att dom fungerar = säljer mer prylar)
2) Dålig reklam - därför att vi som tittare avskyr dom (och/eller INTE TROR att dom fungerar)
3) Bra reklam - därför att oavsett om vi gillar dom eller inte så fyller dom sitt syfte för uppdragsgivaren (som kan vara marknadsföring av ett varumärke eller direktreklam för en pryl)
4) Dålig reklam - därför att den inte fungerar, och inte ger uppdragsgivaren någon bang for the buck
Det har t ex visat sig att väldigt populära och roliga reklamer (1) ibland varken ökar försäljning eller i värsta fall inte ens förbättrare folks referens till ett varumärke - alltså är dom (4) eftersom reklamsketchen kanske är jävligt rolig, men man minns inte vem som gör reklamen tillräckligt tydligt.
Och tvärtom förstås....
Jag tror att AMF och Wherehttheehersres kola för mig är 3).
🙂