HighwayStar

Thomann...

Haiabusa på jamma.se. Hayabusas egen sida. Dom har lite svårt att bestämma sig för hur man ska stava bandnamnet, så det är inte bara jag som är förvirrad när jag skriver två olika stavningar. Teknikern är en gammal Pitepalt (har alltså gått i Piteå). Gitarristen å trummisen är gamla bekanta från ljudteknikgymnasiet i Tranås. Mycket nöje! /Nille

The Who - "Who are you" --- För de flesta mer känd som "CSI-signaturen" /Nille

Klart och tydligt kryckan... Tack! Ser fram emot en kurs i höst om man kommer in så att man får prova själv.

SingLee Första låten - Julio - En Beta58:a på trummorna. Aggregator Lite osäker på mickfabrikatet men tekniken är densamma. En mick på handduk på baskaggen.

Mycket intelligenta åsikter från dance etc! Micka efter musikstil är alltid att föredra. För jazz och pop funkar det säkerligen med Kick, Sn, OHL, OHR. Då krävs det dock att man arbetar mycket med rumsljudet. korrekt dämpning, korrekt akustik, korrekt mikavstånd och riktning samt att trummorna låter GUD från början. Om inte källan är tiptop så faller allt. Försök att få Kristers Tamaset som han inte bytt skinn på sen 1983 när han köpte setet att låta Lars-Ulrich. Glöm det. En bra ljudkälla är alltid a och o. Ska man mixa metal är oftast publiken van att höra alla trummor (inklusive pukor) "in your face" och då måste man mika alla trummor för att få önskat resultat, men innovation är alltid trevligt å andra sidan. Ett hårdrockband som heter Hayabusa (hojta om du vill ha länk) använder sig av mer rumsbaserat ljud på trummorna men ändå jäklig mycket gitarr nära lyssnaren. Jäkligt häftig ljudbild faktiskt. Apropå panorering så är det jättetrevligt men lyssna runt lite så ska du höra att det inte är så fasansfullt mycket panorering på de flesta inspelningar. Risken är att trummisen låter som en långarmad orangutang som spelar (detta om orangutangen kan vara stulet från 'ljudteknikens ABC' - ber om ursäkt om jag brutit mot nån copyrightlag isåfall) om man placerar mikarna brett och panorerar fullt. Lagom är så att säga bäst som vi svenskar tjatar om hela tiden. Vill man ha lite stereobredd på sina inspelningar så kan man hålla på å dubba lite istället, det funkar bättre än att helt missa riden från trummorna i den högra högtalaren (anledningen till att jag säger högra högtalaren är att när jag mixar så tänker jag att jag tittar på trummisen som lyssnare och då hamnar riden på vänster sida, om trummisen är högerhänt, vilket är det vanligaste fallet. Jag noterade att du tänker tvärt om i tidigare inlägg). / Nille

Och anledningen till att man lägger basen från centerkanalen i L-R istället är för att få mer tryck. Kan detta bero på att när man mixar för hemmabioanläggningar så är FL och FR oftast tilltagna i storlek medens C är något snålare och mest avsett för tal t ex. Alltså borde man få mer bastryck om skickar bottenregistret till FL FR som tillsammans med subben arbetar mer effektivt. Har jag fattat? En fråga till: Har man när man mixar 5.1 tillgång till att mixa vilket ljud som ska till subben eller litar på att delningsfiltret i förstärkaren på uppspelningsanläggningen sköter den uppgiften? I såfall skulle kanske min fråga här ovan istället kunna kretsa kring om det är så att i en livemixning såsom en rockkonsert vill man inte ha så mycket ljud i C och därför skickas inte så mycket till subben därifrån och därför skulle det bli mindre tryck? Nu blev det förvirrat.. ska försöka ta en kurs i surround i höst tänkte jag men jag är nyfiken så jag frågar ändå. /Nille

Förklara detta lite närmare. Vad betyder "fantomcentern"? Är det basen?

OK. Då är det bara att glida in på begagnatmarknaden å köpa loss då. Är det nånting man inte ska snåla på så är det mickarna så lycka till med att hitta några godbitar. Dom finns där ute bara mean letar envist. Jag vill slå ett slag för Shure Beta 52 på baskagge. Funkar till alla musikstilar. En möjlig budgetvariant kan till exempel vara en Sennheiser 421. På virvel vill man ha en 57 eller en Shure 55 SH - Elvismicken - i originalutförande. Ett annat alternativ är återigen Sennheiser MD 421. På pukor ska man ha 57:or eller, återigen, MD 421. Sennheiser har även en mick som heter 604 som låter bra men den är mest gjord för livebruk (dessutom är den svår att hitta några andra användningsområden till). Överhäng, HiHat och sejjamattemickar är intressant. Jag gillar AKG 414 Som börjar bli rätt så billig nu för tiden. Den funkar till OH eller till alla andra instrument man kan tänka sig i en studio. Skulle jag välja att ha en enda mick i en studio skulle det bli en 414. Till HiHat kan man köra nån AKG-konding med litet membran, en CK91 kapsel (utbytbar kapsel av njurkaraktär som sitter på AKG C391) t ex. Under virveln har jag en personlig favorit, Shure Beta 87. Låter otroligt bra men en CK91:a kapsel funkar även där. Det viktiga är att man faktiskt mickar upp sejjan, annars låter virveln tom och tråkig. Till å med en 57:a funkar. Se upp för fasfel mellan över- och undermicken bara. Som ambiencemickar är jag återigen manad att prata mig varm för AKG414 naturligtvis. Bara mina små tankar såhär på kvällningen... /Nille

Hmm.. Det där med "allt på två spår" får du förklara närmare.. 😄 Det är ju bara en (1) mic det handlar om.. Sen är jag lite skeptiskt till hur upptagningen av cymbaler och hihat ska funka. Fast du har rätt i att en Beta58 är inte sämta micken för ändamålet.. 😄 Hegobald! Sorry, jag var kanske lite otydlig. Vi spelade in Trummor, Bas, Gitarrr, Gitarr samtidigt i replokalen in i en mixer, ut på två spår å in på porta... Det var så jag menade. Upptagningen av cymbaler funkar OK. Det är ju inte HiFi men som sagt, för dokumentation och enklare demos så funkar det. /Nille

Tjena! Om man ska lira in rock på band å inte har några stålar utan väntar på bättre tider så går man och inhandlar en Shure Beta58, begagnad gärna, och nöjer sig så. Om inspelningen man ska göra inte har något högre syfte än en demo för de närmast sörjande samt några stycken fans utan allt för höga krav eller bara dokumentation för bandets egen skull ska man inte lägga ner för mycket pengar. Bättre att vänta en liten stund och köpa riktiga mickar om ett år till exempel när man har mer deg på kontot. Förslag på mickar haglar det av här ovan och de är utmärkta allihopa så jag ska inte ge mig in i diskussionen. Det viktigaste är att man trivs med soundet mickarna ger ifrån sig. Be gärna om provlyssningar i musikaffärer eller be någon tekniker du känner rota igenom firman han jobbar på och visa dig lite, eller be att få vara med på något soundcheck på lokal kanske. Det är bara ens eget öra som kan bestämma om man tycker att det låter bra. Tänk på det. Alla mickar har sina egenheter och alla människor likaså. Tillbaka till Shure Beta58:an. Ta en handduk eller något annat mjukt och lägg det ovanpå baskaggen. Lägg sedan micken ovanpå det mjuka underlaget med membranet riktat rakt mot trummisens ben (det han slår på baskaggen med). Sen får man spela in lite å lyssna samt justera avståndet till pukor och så vidare så att inte hängpukan blir för stark i förhållande till golvpukan etc. Lite pyssel är det, men det funkar bra. Om det efterfrågas kan jag skaka fram lite ljudexempel på detta och lägga upp på nätet. Mitt band spelade in en dokumentation på 5 minuter med ovan nämnda mickteknik samt alla andra instrument samtidigt. Det låter så att säga "bra för att vara dåligt". Allt på två spår, och det kostade ingenting. Jag har även några gamla filer som några polare gjorde för några år sedan. MVH / Nille Gustafsson