solus

Right. Då vet jag 😎

Jo jag är med, men jag förstår inte vad det hade med att göra Du kanske menade att "upphovsrättsskyddat" var redundant?

Jag gissade att du menade att jag använde fel ord i Så därför försökte jag förtydliga, men det var inte så viktigt.

copyrightskyddat, skyddat, sånt som upphovsmannen inte tillåter dig att ladda ner

Enda skillnaden mot att köpa en skiva blir ju tillåtelsen att dela ut (seeda, if you will) låten. Men eftersom nerladdning av upphovsrättsskyddat material är olagligt nuförtiden, så kommer ju bara folk som har köpt såna avtal att ladda hem den... det och att man inte får själva skivan.

Okej, hursomhelst menade jag naturligtvis att pengarna ska gå dit de brukar gå, till den som skulle fått pengarna om verket hade sålts i plastform eller motsvarande.

Hmm, sälja för artisternas räkning naturligtvis, jag trodde det var underförstått. Om nu piratebay har tjänat så grova pengar så borde det betyda att pengarna för avtalen kan gå hyffsat oavkortat till upphovsmannen. Valle: Jag känner inte igen villkorstexten, eftersom jag aldrig signat med ett skivbolag, men jag inser att traditionella skivbolag inte skulle bli till sig i trasorna av den här typen av business.

Jag hade iofs snarare tänkt att sälja såna här avtal och på så vis möjliggöra för pirater med dåligt samvete att successivt legalisera sina mp3-samlingar, samt sälja musik utan att betala ett öre för distributionskanalen. Men stim kan bli ett problem, det är sant. Ny fråga, ungefär hur mycket är själva musiken på en skiva värd? Om man skalar bort skivan, pressningen, tryckningen och distributionen, hur mycket blir det kvar?

Eftersom det verkar finnas en hel hög här på forumet som är rätt slängda i upphovsrättslagstifning har jag en kort fråga. Är det möjligt att upprätta ett avtal i stil med: "Oavsett hur du kom över nedanstående verk ger detta avtal dig rätt att inneha information som representerar verket i vilken form som helst, samt att dela med dig denna information till vem som helst som på samma sätt har rätten att inneha verken." + en lista på verk, låtar, böcker, filmer, foton, whatever. Typ som ett fribrev från anklagelser om upphovsrättsbrott angående de avtalade verken. Säkert går det att formulera mer juridiskt stringent för att undvika otrevliga kryphål, men ni förstår säkert ungefär vad jag menar.

Jag skaffade nyligen en begagnad Laney TT20. Så mycket ljud för så lite pengar har jag aldrig mött förut.

Dream Theater är en rätt bra inkörsport till "svår" musik enligt min mening. De flesta jag känner gillar "Scenes from a memory" bäst, jag lutar nog åt "Six degrees...". De senaste två skivorna (Octavarium och Train of Thought) tycker jag inte är speciellt representativa, framför allt är de långt mer enformiga än tidigare album. Det kanske jag tycker för att jag inte lyssnat igenom dem tillräckligt noga, det brukar kunna vara så. Att jämföra med Spock's Beard känns lite meningslöst, som att jämföra Genesis med Zappa ungefär, väldigt olika musik. Men de är också bra. Det finns mycket vackert i musik-för-musiker-världen (eller kanske snarare "musik för dem som kan tänka sig att ge en skiva några genomlyssningar innan man avfärdar den").