Du verkar vara en person med en hel del skinn på näsan, och du är säkert jätteduktig på områden som det här... MEN!
Ibland borde det sunda förnuftet räcka för att man rimligen ska kunna argumentera för någon sak utan att nödvändigtvis sitta på en massa "bevis". Vi har ju t.ex. bestämmelser och riktlinjer som vi demokratiskt har enats om att följa. Och det är inte OK — enligt min mening — att nonchalera eller medvetet bryta mot en bestämmelse bara för att det (ännu) inte finns något prejudikat (normerande rättsfall). Detta även om — i enlighet med ditt påstående — skivbolagen varken har tid eller lust att jaga amatörmusiker, eller ens olovligt kommersiellt nyttjande när det gäller småskaliga projekt som undergroundsläpp.
Sign. Claes och "musik" har varsin poäng ovan när de skriver "Jag skulle inte vilja vara först* med att drabbas av det, men andra kanske vill chansa...?" respektive "Det kanske mer är en fråga om att göra rätt* för sig, än en ängslan". [* mina formateringar.]
Det kan knappast handla om ängslighet eller lustifikation utan verklighetsförankring.
Förresten, har du några belägg för ditt påstående om att ängsligheten och lustifikationen är "exklusivt svenskt"? Eller är det sunt förnuft? Allmän uppfattning?
Peace!