Valle

Jag tycker dessa fördomar sås av tjatiga det-var-minsann-mycket-bättre-förr-predikare (säkert någon som känner sig träffad). På 70-talet var det hippt att spela in guran först efter att trummisen och bassisten gjort sitt. Och råkade man göra fel någonstans i mitten av tagningen, så var det bara att "puncha" in från där felet begicks. Wow... Idag är sådant skåpmat för de flesta av oss. Men 30-talisterna som gjorde karriär i mitten av 50-talet i sina en- eller på sin höjd tvåspårsstudios skulle nog tycka att det var "fusk", för på deras tid så handlade det om kamratanda och att om en gjorde fel, så fick man minsann bryta och köra om hela skiten från början. "Nu på 70-talet" behöver man ju inte ens kunna spela en låt helt från början... Det är något att tänka på — för de som tycker att Melodyne 2 (hur överreklamerad den än må vara) utgör fara för "ungdomarna". Tänk på hur vi utan att skämmas slänger in t.ex. Addictive Drums istället för att ringa "Nisse" som ju annars är så förbannat bra på trummor, och fråga om han kan tänka sig att kila ner till studion en stund. Nä, det tar sån tid att rigga etc... *man behöver inte kunna spela trummor, utan det räcker att vara en duktig datorbearbetare för att göra ett bra trummspår* Perfekt! Näste man vi förmodligen kommer att dumpa utan att skämmas är "Olle", bassisten. Det är bara det att ingen plugg är tillräckligt bra ännu — tycker jag. Men när "Olle" väl är ute ur bilden, så är han det. Och det är inget att tjafsa om — datorn klarar helt enkelt av jobbet minst lika bra, plus att vi vinner både tid och pengar på det. Live with it!

Om Olsberg ursäktar (efter som jag glider ifrån ämnet lite): Skillnaden mellan DYNAM-IZER och multibandskompressorer, så som vi känner till dem, är följande: En multibandskompressor komprimerar, som du ju givetvis vet (jag ska inte lära dig något här 😉), si och så mycket inom bestämda frekvensområden. En inställning för t.ex. 250Hz–1,7kHz, en annan för 1,7kHz-3kHz osv. DYNAM-IZER, skiter fullständigt i frekvensområde (principiellt sett) och komprimerar istället si och så mycket inom bestämda dB-värden. En inställning för t.ex. -6dB ner till -18dB, en annan för -18dB ner till -30dB osv.

Njae... Neodynium (eller som den heter sedan Roger Nichols Digital köpte upp hela rasket: DYNAM-IZER) är ingen multibandskompressor, eller för att citera den inledande informationen på dess hemsida "Don't get confused - this is not multi-band compression. DYNAM-IZER is an entirely different beast." På tal om revolution, alltså... 😄

Hey, Claes, my homeboy! 🙂 Jag misstänker bara att Melodynes DNA bygger på samma tankeprinciper som Neodynium (som jag nämnde i ett inlägg ovan). Den förra jobbar i och för sig med klang, den senare med dynamik. Den gemensamma nämnaren ligger i att man kan "peta" i delar av en ljudbild på ett sätt som (man) tidigare inte (trodde) var möjligt. Men jag tror inte att någon riktigt erkände Neodynium som revolutionerande. I ett annat inlägg ovan citerar jag ur Celemony's FAQ, som skvallrar lite försiktigt om att DNA-tekniken har en lång väg kvar att gå. I alla fall för att övertyga super-pessimister som jag, he he... I kompgitarristens fall så får jag anta att "det retliga lilla felet" inte är distad eller fasat på ett taskigt sätt, så att det försvårar "extraktionen", om vi kan kalla det så. Undra förresten hur Melodyne reagerar när man skapar flasholetter (eller hur 17 det nu stavas)... 😄

I hear you! Jag är också imponerad, det är ju en ganska så häftig grej. Men jag är inte överväldigad som många tycks vara (inte nödvändigtvis du). Flera användare på ett annat forum jag brukar "hänga på" håller på att upplösas i atomer av exaltering över "tekniken".

Hmmm... Du har nog rätt i att pluggens (eller rättare sagt, teknikens) användningsgrad beror på arbetsområde/genre. Jag sysslar i princip inte alls med samplingsbaserad musik, vilket säkert delvis också förklarar varför jag inte "begriper" pluggens värde. Men vi talar fortfarande om, i och för sig avancerad, "tonhöjdskorrigering"... Att stretcha, pitcha, choppa, blippa och bloppa en sampling i sin helhet är säkert OK. Men att ändra delvis i en sampling, t.ex. tonarters färgningar, klanger och/eller karaktär kommer nog att ta upphovsrättsbiten till en ny nivå (Oj oj oj, nu vet jag en ivertoppa som kommer att anmäla det här inlägget 😛🙂). Jag hoppas bara att Melodyne 2 kommer att smaka mer än den kommer att kosta, so to speak...

Jag får kanske äta upp följande ord en dag, eller så kan jag med viss uppstudsighet hänvisa till vad jag sagt: Jag finner hysterin kring "fantasipluggen" Melodyne 2 och särskilt dess Direct Note Access lite väl... komiskt? Några måste dubbelkolla så att det inte är ett skämt. Andra ska börja spara pengar. En del prisar övre/undre makter medan andra talar om revolution och (!) ökad kreativitet... Vi är väl överens om att detta inte är annat än ett "korrigeringsverktyg", eller hur? Vi talar om ett bland mängden korrigeringsverktyg som — i alla fall som det presenteras idag — "bara" kommer att användas på tracking- och grovmixnivå. Och som plugg är Melodyne 2 inget märkvärdigare än till exempel Elemental Audio Systems då unika NEODYNIUM — vars liknande hysteri dock uteblev. (Jag är medveten om att Neodynium och Melodyne 2 är två skilda koncept.) För mig har Celemony Software visat att de dels har kommit med ett intressant (men ej revolutionerande) verktyg, dels att de är några riktiga jävlar på marknadsföring (kanske till skillnad från Elemental Audio Systems). Fast det betyder inte att jag tänker spara några pengar, eller att jag måste dubbelkolla datumet. Jag är dessutom ganska trygg i känslan att min kreativitet inte kommer att halka efter om jag inte införskaffar pluggen. Som sagt, kanske får jag äta upp orden. Men jag tror inte det. Häpp!

Tänka sig!

Just därför gjorde jag en ny tråd! Liksom orka leta igenom 24 sidor... Risken med att inte "ögna igenom" sökresultat är sakfel, t.ex: Det är faktiskt ingen skillnad alls mellan mastering och mixning. Det är samma sak! När man har spelat in alla instrument så måste man först mastra allt, sen lämnar man in den till CD-tryckeriet som gör själva slutmixen. Slutmixen är nödvändig för att omvandla membranet i dina högtalare till metall.

Alltså... BUMP-eti-fucking-BUMP... Ganska så (o)intressant, egentligen... förmodar jag! 😛

Ja, jag är 66,67% säker... Som STIM-ansluten upphovsman/förläggare är man i princip låst till STIM's fördelningsregler, vilka bl.a. säger att ett förlags andelar inte får överstiga 33,33% för skyddat verk (både text och musik). För instrumentala verk (eller vid mekaniska rättighetsfördelningar) gäller dock som utgångsläge högst 50% för förlaget.

Royalty mellan upphovs-/man/män/kvinna/kvinnor (nedan kallad upphovsman) och förläggare kan teoretisk sett fördelas hur som helst så länge åtminståne upphovsmannen inte är ansluten till STIM. Om båda är anslutna kan förlaget inte roffa åt sig mer än 33,33%. Detsamma gäller för t.ex. danska upphovsmän/förlag, när de är anslutna till STIM’s motsvarighet KODA. Dessa fördelningsregler är fasta och kan inte förhandlas annorlunda — i alla fall inte till förlagets fördel. Men hur förhåller det sig t.ex. för (utländska) upphovsmän/förlag, anslutna till t.ex. ASCAP (USA) och PRS (Storbritannien)? Någon själ här på forumet som vet?

"Rätt" sångteknik finns inte. Däremot finns personlig sångkaraktär, och den är — precis — personlig. Öva är nyckelordet! Till slut — som någon fisk-reklam uttryckte det för några år sen — sköter det sig själv, kan man säga. Att du fick ont i magen är i sig kanske inget "gott" tecken, men att det skulle ha något att göra med din "sångteknik" är nog helt uteslutet.

För IDF och Peth:

OK, häng med nu… Du har nio blå, lika stora kulor. Alla kulor väger exakt lika mycket, utom en (1) som väger något mer. Och, du har en våg — en sån där gammeldags balansvåg, med vågskålar på ömsom sidor. Nu så… vad är det minsta antalet vägningar du behöver göra för att fastställa vilken kula det är som väger mer än de andra åtta? 😉

Jag vet inte varför... men jag har alltid haft svårt för Peter LeMarcs texter. Och den som förgiftar mig mest är nog Marias kyrka. Kanske för att den är så förbannat jävla uppenbar...

Nej, bara vid reducering. Men när du ändå nämner det — finns det tillfällen då man verkligen skulle vilja lägga på ditherbrus vid konvertering (från 16/44.1 till 24/44.1, alltså)? Edit: förtydligande

Tackar ödmjukast, Claes och Gunnar! Till Claes (re: "Testa själv och se hur det blir..."): He he, jag gjorde faktiskt det (i all hast ett experiment). Jag reducerade/konverterade fram och tillbaka ett par gånger. Men när jag till min förvåning inte kunde höra någon anmärkningsvärd skillnad, så... va fan!?

Till alla er sakkunniga därute, tänk er följande: Jag reducerar digital audio från 24/44.1 till 16/44.1. Sen så tar jag det reducerade resultatet och konverterar "upp" det igen till 24/44.1. Sen så reducerar jag det igen från 24/44.1 till 16/44.1. Och så kör vi processen tills vi inte orkar längre... Hur påverkas ljudet respektive vågformen av ett så förkastligt förfarande? Tackar på förhand!

- 10 poäng för mössan! - 8 poäng för Castillo de Anna - 0 poäng för dörrlisten av naturträ (i bakgrunden) 😉

Exaktomundo! Därför är Ljudinspelningens ABC att föredra framför "Mixologi" (som någon rekommenderade ovan), om man tar fasta på vad trådskaparen inledningsvis frågar efter.

Ah, OK 🙂 Jag trodde han refererade till 129 kr som "en skitsumma i sammanhanget", vilket det å andra sidan kanske är. Men om man ska investera en skitsumma så tycker jag att det inte nödvändigtvis behöver göras i en överreklamerad publikation. Häpp! 😄 Peace, Love & Understanding!

Hmmm, 129 spänn... Om man lägger till en 50-lapp får man istället Ljudinspelningens ABC — bättre lämpad för nybörjare. Det ligger väl inget antingen eller i det där och med all respekt för kr och ören..129 spänn 🙂 Nu hänger jag inte riktigt med... ?

Hmmm, 129 spänn... Om man lägger till en 50-lapp får man istället Ljudinspelningens ABC — bättre lämpad för nybörjare.

När det gäller internetinformation på svenska så är den lite snålare tillgänglig än t.ex. engelsk information. Men alla typer av WIKI (kategori ljudteknik) är utmärkta, samt diverse dedicerade forum. När det däremot gäller engelsk information finns det så mycket att tillgå att det nästan är pinsamt... Men man kan ju börja HÄR