Valle

Exakt! En "combo", en to be överflöd 😉

OK, jag menar väl inte att de "dör ut". Men de blir överflödiga. När jag tänker på låtskrivare tänker jag på personer som exklusivt ägnar sig åt skrivande. Jag tror du syftar på Martin, Carlsson och andra. De är ju mer än låtskrivare ...

Haha ... 😄 För vad det är värt så var "fredagstråd" inget jag hade i tanke när jag skrev inlägget. Hursomhelst har du rätt: Nästa ut är jag – men inte mina begrepp, vilka jag tror sitter fast: MBBAD Fredagstråd Maaastring 😉

Det är en liten eldflugeart som fått sitt namn från det faktum att den nästan uteslutande ses runt brunnar när skymning lämnar över till natt. En vacker syn. Det är en klok fluga.

Sicken snåljåp! Tryter yrket? 😄😉

Det finns väl inget som säger att brunnärsor inte kan vara ärliga ...

Vilken brunnäsa! Där är ingen som ifrågasätter Nilssons inspelningar. Det är snarare han som ifrågasätter andras, som han menar låter sämre än sina.

När elen gjorde sitt intrång i musikvärlden behövdes inte lika många musiker längre för att uppnå samma ljudstyrka som med utan förstärkningsteknik. Under femtio- och sextiotalet började de utövande artisterna föredra att själva skriva sin musik och sina texter; efterfrågan på textförfattares och tonsättares tjänster dök. På sjuttio-, åttio- och nittiotalet hade maaastrare sin storhetsperiod; idag finns de enbart tack vare den egenkonstruerade myten om sin superhjältestatus; annars är det ju som sagt något en sedvanlig ljudtekniker lätt fixar idag. Strax efter millennieskiftet fick trummisarna sin överman i form av mjukvarutrummor; det finns rent produktionstekniskt sett ingen anledning att idag använda sig av en ”mänsklig” trummis annat än av moraliska skäl. Snart blir det bye bye bassist. Vem är nästa ut? Jag tror det är funktionen musikproducent. Precis som med maastring så är musikproduktion något som alltmer kontrolleras av den utövande artisten, med hjälp av den alltmer explosionsartade utvecklingen av verktyg som finns till hands. Ljudtekniker/producent är en titelcombo som redan praktiseras av miljontals människor. Imorgon av alla. Sedan ryker sångaren/sångerskan. Den sista och överlevande arten kommer att vara de seglivade, stroppiga, självförälskade gitarristerna. Men då är musikyrket sedan länge något man bara bevittnar på cirkus och/eller medeltidsfester där musikerna springer omkring i snabelskor och bjällermössor. Vi kan lika gärna börja samla på frimärken eller mynt. Jag har en 1-krona från 1902. Bud?

Alltså, jag kan ju inte låta bli att tycka att Her Nilsson kände ett extra behov att jämföra just REAPER med sin porta i sammanhanget, som om det hade en extra betydelse för hans syn på "datamaskiner". Jag kan ju då säga att när det gäller REAPER, så är det hårdkodat så att play-markören (den som rör sig efter tidsaxeln under playback) hoppar tillbaka till den position man angav som startposition innan man tryckte på play/rec. Detta händer alltså när man trycker på "stop". Vill man att startpositionen automatiskt flyttas till den position där man stoppar playback/inspelning, då trycker man i stället på "paus". Där slutar inte finesserna. Man kan konfigurera REAPER att när man stoppar en inspelning, så ska programmet trimma tagningen, skapa ett nytt spår, flytta tagningen dit och ange den exakta positionen, skapa ett nytt spår, lägga till valfria effekter med inställningar och till slut sätta sig i REC-stanby-läge, i väntan på att man trycker på "start" ... Och detta kan man tala om för REAPER ska hända när man trycker på [valfri shortcut/tangent här]. Det går att utför mer avancerade funktioner än så. Och det gäller inte bara REAPER. Kan man göra det med en Pårrta? Nä.

Varför är det coolare?

Vad som än väcker dina drömmar! 🙂 Alla har väl inte trampat orgel, antar jag.

"Att använda andras grejer är plojty plojty. Det fattar ni med, men ni erkänner det bara inte", var något du tyckte var kul att raljera över. Och när du får tillbaka samma raljeri, fast där dina "metoder" raljeras över, så är man blåst ... Fantastiskt! 🙂 Du har rätt. Mina inspelningar kunde gjorts mycket bättre. Å ja, kom igen nu, Nilsson ... Visst tyckte ni att han var lite het i sin studentmössa där han grenslade över hojjen sin ... Maaarlon Braaando. Ge efter nu. Håll inte igen. Vad är det förresten för mössa du har på dig i avataren?

Visst kan man det!

Att regler som "du" har skapat inte är regler för andra. Exempelvis, du brukar ju säga att DAW är skit, samplade ljud är för icke-kreativa människor. Och så vidare. Allt det där bottnar ju i att när du var ung och spelade in, så var fyrakanalarna Da Shit, tramporglarna hitech, och Marlon Brando på motorcyckel het nog att få killar att fantisera om killsex. Och så vidare. Trots att allt det där, för de flesta idag, är så forntid att det nästan ger en känsla av osäkerhet huruvida det existerat överhuvudtaget, så vill du ändå ge sken av att det är så man "ska" jobba. Ungefär något ditåt tror jag att det är jag försöker mena. Typ.

Eller inget lämpligt för dig att tugga?

🙂 Sant. Fast vi "bångstyr" år olika håll.

Som jag sa ovan: Idag räcker det med att in-signalen är så ren/fläckfri som möjligt. Sedan post-redigerar man; bestämmer soundet på varje enskild källa [typ av stärkare, typ av ljudkaraktär, etc]; vilka effekter; hur mycket; hur lite [rum, reverb, etc]. Det är ljudkällans direktsignal jag (endast) brukar spela in. För medhörning ställer jag såklart in ett godtyckligt ljud (man har alltid ett allround-sound som funkar i flesta fall).

Absolut! Men du hänger upp dig på effekter; vad jag kontrade var ditt: "När du rattar ljud innan inspelning. Oavsett om det är bas, gitarr eller placering av mick för sång. Sträva alltid efter att efterlika din vision. Hur vill jag att det ska låta? när du vet de, försök fixa det ljudet innan du spelar in. Ju mer energi du lägger på själva inspelningen ju lättare blir det för dig vid mixning. Har du gjort rätt, och har fått det att låta kanon in.. så kan det (om du har tur) räcka med lite eq, komprission, några mindre effekter och rätt volymbalans mellan instrumenten." Det finns idag ingen anledning att lägga ner mer tid på allt det där skitet innan inspelning, än det gör att lägga ner det efter inspelning. Såvida du inte är lika gammal och bångstyrig som Demonproducenten.

Bara där dödade du ditt eget lika stora tyckande. I övrigt vill jag säga till TS: Man behöver inte vara 100% "nöjd" med mixen/produktionen man skickar iväg eftersom mottagaren (bolaget) ändå bildar egna uppfattningar om hur det skulle kunna göras ännu bättre; de har resurserna. Det är din låt som är det intressanta. De som påstår att soundet/produktionen (i det här sammanhanget) är viktigare än själva låten har en oerfaren syn på branschen.

Till "ditt" motto, ja.

Som den obotlige, die hard science fiction-nerd jag är, så är detta rena godiset!

Njaeoeh, käre Le Demon ... Kåt: Ja, kanske. Men att du däremot försöker ge sken av att jag försöker "verka" ung och rebellisk säger faktiskt lite mer om dig än mig. De flesta som jobbar med musikproduktion som jag gör, de gör inga nödvändiga kopplingar till "ung" och "rebellisk". Inte för att vi alla är lika unga/gamla, utan för att man i det här fallet prioriterar effektivitet framför bångstyrighet. Jag är en gubbe, nöjd med min situation idag. Kanske för att jag en gång vågade vara ung och rebellisk. Det har lönat sig. Fuckin' ey!

Nej, det är ett socialt nätverk där du kan välja att låta alla som vill se vad du gör.

Ibland menas med "slarv" att strunta i hur något gjordes förr och att göra tvärtemot. Det finns säkert någon forummedlem här som brukar briljera med gubbiga "friskt vågat, hälften vunnet"-motton. De går stenhårt in för att formge ljudkällans resultat så gott som till slutgiltighet redan vid inspelningen; vissa är så bångstyrigt gubbiga att de spelar in "blött"! Post-redigering är bara för amma-tööörer. Typ. Sådant motto (i studiosammanhang) hör förstås forntiden till. Idag räcker det med att in-signalen är så ren/fläckfri som möjligt. Sedan post-redigerar man; bestämmer soundet på varje enskild källa; vilka effekter; hur mycket; hur lite. Och det utan att det på något sätt skulle resultera i något "slarvigt". Att "rätta till sedan" är något tekniken tillåter oss att göra idag. Förr kunde man kanske inte det, inte lika bekymmersfritt i alla fall. Men idag – definitivt. Att spela in "blött" är inte längre "friskt vågat ..." – det är slöseri med tid. Eller, inte helt osannolikt, tecken på disciplinbrist. KAFFE!

Att du måste fråga kan ju betyda att du själv har stannat i utvecklingen – utan att ens ha börjat fippla med blipp-blopp ... Bara en tanke.