Valle
-
Antal inlägg
7 606 -
Gick med
-
Dagar jag vunnit
95
Content Type
Profiler
Studio forum
Kalender
Filer
Bloggar
Artiklar
Nyheter
Sponsrade artiklar
Butik
Allt postat av Valle
-
Folk (självutnämnda audioexperter) blir aldrig nöjda. Konsumenterna skiter i vilket. Därmed ser vi problemet. Det är min åsikt om dynamik.
-
Vad man anser i frågan (o)lagligt att rippa strömmen från Spotify är en sak. Men jag hoppas att du inser att du just uppmanade TS att bryta mot det användaravtal Spotify-användaren förpliktar sig att följa mot att han/hon installerar tjänsten.
-
Att jag postar bokomslag har ju i förfarandet med min fåfänga att göra, inget annat; typ "se vad häftig jag är som har skrivit en bok". Omslaget säger (som du själv var inne på) inget om innehållet, det blir upp till dig (hint, hint 😉) att avgöra. Typsnittet är ett av världens vanligaste: Caslon (Adobes). Sorry för OT.
-
Haha, fuling där ... 😄 Som sagt, fåfänga! (Om fler [än några få här] vågade erkänna sin fåfänga sida hade det här forumet varit ett trevligare ställe. Eller vänta ... jag menar nog tråkigare ställe. Så, fortsätt förneka!)
-
Ibland tänker du lika smart som jag. Helt enkelt. Ah, fåfängan ... en sann vän! 🙂 Fåfänga är mitt andranamn ... Är det därför ni är så dyra, ni "pro"-producenter? Er fantastiska förmåga "lyssnas" bara på av en minoritet? Era 4%-royalty är ganska hög, om man tänker efter.
-
Håller helt med! Och det är ju också därför man ibland kan undra vem det egentligen är man vill "visa" något med sina "coola" mixar ... Eller snarare: varför.
-
Nilsson, din jävel! Det här var ju skitläckert! 😄 Jag trodde du var insnöad helt och hållet i blues-facket! Är det din egen låt?
-
Storleken ... alltid storleken ... pffth!
-
Nja, det där speglar nog bara vad du tycker om dansband som genre. För det första började Lihm i Vikingarna i mitten av 80-talet, bara så att vi får det avklarat. För det andra: Bert Karlsson arbetade inte med artisterna i första hand, utan med låtarna (urvalet). Han samlade på sig en sjuhelvetes massa låtar, skrev över rättigheterna på sitt Mariann, och lät få dem inspelade på löpande band. Därefter "deligerade" han ut låtarna till den artist han ansåg låten lämpade sig bäst för (Vikingarna var guldkalven som oftast fick grädden). Ibland behölls inspelningarna som de var, ibland spelades de in på nytt. Så, i den benämningen fanns det "studiomusiker". Men det var helt enkelt så det fungerade. Edit: Och ibland kunde artisterna faktiskt vägra spela in/sjunga in en låt om de inte tyckte den passade deras band/artisteri – oavsett vad Bert tyckte. För det tredje: Ditt påstående (eller i alla fall din tro på din polares ord) att Vikingarna skulle ha kört allt inspelat redan på 70-talet får mig att undra över hur insatt du är i musikbranschen. Ejänkligen Bert Karlsson är för övrigt min idol!
-
Jag har genom åren vant mig vid att comfort är viktigare än leksakerna (eftersom jag ändå lyckats få till "OK" produktioner med de leksaker som funnits till hands). Jag prioriterar ljuset i rummet (som jag sitter) något högre än antal musklick jag kan reducera. Jag lägger i första hand ner pengar på arbetsstolen (möjlighet till alternativa sittställningar) framför en plåtlåda som det står tryckt "Universal Audio" på. Jag har hellre ett tangentbord, anteckningsblock och ett glas vin på bordsytan framför mig än en stor jävla mixer – som jag ändå bara hade använt två kanaler på – då det ju faktiskt finns en utmärkt mixer ITB. Men det är ju så klart jag.
-
ÖRAT - Världens första, mest avancerade kompressor/EQ-setup
Valle svarade på DMM's inlägg i Diskussioner
Känner igen det där med pitchförändring, särskilt när det gäller nedre frekvensregister. Jag vet inte hur ny ovan vetenskap är (TS lämnar inga referenskällor ...), men det bör nog uppmuntra fler att ge efter på det där att det skulle vara så "fel" att "mixa med ögonen". En konsekvens av att örat har "inbyggd" kompressor, EQ respektive pitch-shifter, och om denna nu påverkar ("lurar") vår lyssning individuellt, är väl att det bör anses vara rimligen svårt att tala om vilken kompressor som lämpar sig bäst i givna fall. Fast nu ska jag inte måla fan på väggen. -
Har visuell image ingen avgörande roll för en karriär?
-
Ja, alltså, nu vet jag inte varför du sätter just dina preferenser som ett sorts facit på vem som är snygg och hur man ska se ut för att vara snygg. Oavsett, man kan vara snygg på olika sätt. Behöver ju inte vara just i ansiktet ... För att vara du var det där inlägget snuskigt sexistiskt. Faktiskt. Skäms på sig!
-
Wizex (inte det snyggaste, men ett av dem). Det absolut störigaste namnet jag vet och har tyckt sedan jag som barn hörde namnet första gången är Creedence Clearwater Revival. Det är helt jävla otroligt vad folk ska komplicera det ibland ...
-
Utseendet spelar 50% roll för en artists karriär. Ju ihärdigare man vägrar acceptera att det är så business fungerar, desto rimligare är det att motståndet har något med vederbörandes eget utseende att göra.
-
MBBAD!
-
Jasså minsann, good old Soxic har sedan något år tillbaka sadlat om från engelsk till svensk kvasipunk, eh? 😉 Gillade i och för sig din anglosaxiska image mer, även om det (musikaliskt) påminde en aning för mycket om Grön Dag för att vara tillräckligt säreget. Minns en låt som du skrev om/dedicerade till din syster som var jävligt bra. Inget fel på svensk punk, dock. Ebba Green är ju fortfarande kungar. Kul att det rullar på.
-
Najs jobbat! 🙂 Edit: Otroligt nog lyckades jag med en typo på ett inlägg bestående av två ord ...
-
Mitt stenhårda tips är att man först lär sig vad ett verktyg gör. Då slipper man oftast om- och när-frågor som ändå alltid mynnar ut i luddiga diskussioner.
-
Läs mitt inlägg igen, Bozo, tack så mycket! Det är utbildningsansvarig som jag menar bär på översittarfasoner, inte TS (som ska ses som eleven, den ambitöse nyförmågan). Menar du rent komponenttekniskt och/eller algoritmiskt? I sådant fall kan jag inte hjälpa dig. Jag är användare, inte ingengör eller utvecklare. Vidare menar jag att en limiter gott och väl kan användas (men inte nödvändigtvis ersätta kompressor) på enskilda källor. Kanske inte lika mycket på transientkarakteristiska källor, dock. Och jag menar vid mix/slutmix. (Jag spelar nästintill aldrig in "blött", och den diskussionen har vi haft förr.) Edit: slutparentes som hamnade fel.
-
OK, my bad igen.
-
(Ännu ett sådant där exempel på översittarfasoner där en utbildningsansvarig lyckas på allvar tuta i en eller flera elever om en regel, och därmed skapat en segdragen, konfysfylld startsträcka för ambitiösa nyförmågor. Människor som "lär ut" sådan skit måste verkligen komma ned på jorden ...) Jag har sysslat mest med rock-/hårdrocksproduktioner där limiter funnit sig förträffligt bra på till exempel körpaket, bas, leadsång, (enskilda) trummor med mera ... Resultatet blir precis så jag vill ha det. Och om det betyder att jag har brutit mot en "regel" – då vet jag att det är bryta mot "regler" man ska göra när man skapar musik.
-
Jag testade att minska/byta typsnitt. Men det stjälpte mer än hjälpte. Dispositionen blev lidande, och jag kände att jag behövde prioritera "easy on the eye"-konceptet. Jag är trots allt debutant; hellre att läsaren ger min berättelse en chans och slår ihop boken halvvägs på grund av "dravel" ( 😉), än för att boken var "jobbig" för ögonen. Det som är ännu mer crazy är att jag faktiskt har fått några erbjudanden om att få boken inläst(?) – dock inte av Ozzy, he he ... En del forummuppar gick nog fortfarande i blöja när jag var rockstar-wannabe 😉
-
Tackar! Jag måste erkänna att jag själv också under skrivprocessens gång blev lite förvånad över att det bara "rullade på" utan skrivkramp. Och när det närmade sig slutet tänkte jag att "fan i mig – jag kommer alltså att lyckas knåpa ihop en hel bokjävel!". Ännu mer förvånad blev jag när jag konstaterade att boken hamnade på 400+ sidor, vilket jag av budgetskäl blev tvungen att reducera till max 300 sidor. Och det jobbet – att sålla bort – var mer tidskrävande än jag någonsin kunnat drömma om.
-
Har vi födda före 75 ett annat "tänk" i dagens digitala ljud-värld?
Valle svarade på DMM's inlägg i Diskussioner
Håller med om att man kan skilja på DAW och DAW. Första gången jag var med på en DDD-produktion var 1996. Då körde studion tre synkade A-Dat:ar, och jag tänkte egentligen inte så mycket på det. Första gången jag däremot spelade in på datorbaserad DAW var 1998. Det var med Calkewalk Pro Audio. Jag blev såld på konceptet direkt, men samtidigt frustrerad över att man behövde en hel jävla förmögenhet för att kunna producera något som inte lät för amatör. Fast redan två år senare lyckades producera en (då) konkurrensduglig platta med ganska så "vardagliga" prylar (det var också första gången jag sket i att anlita "extern" maaastring 😉). Därefter skar det sig mellan mig och mina jämngamla kollegor – framtidens gubbar 😉 Jag envisades med att köra allt på dator; mina jämngamla tyckte att det var "fusk", "onaturligt" och fan vet allt ... Allting var svårare förr! 😄
