Jag har några riktigt sorgliga skivor i min samling. Men!, jag har inte en enda Dana Dragomir eller någon annan panflöjtsplatta för den delen. Dessutom sitter jag heller inte och håller på någon hjalle & heavy, brandsta city släckers, gregorian chants, sahara hotnights, backyard babies, melody club, nickelback, ken, norah jones eller något liknande. (Jag trampade väl inte måhända på några ömma tår nu va? 😉)
Meat Loaf (ni vet den med hitlåten), ERA, Raindance och lite annat smått och gott är man väl inte direkt stolt över att äga. Enya - Box Of Dreams känns också en smula överdrivet. Men vadfasen, en vacker dag dyker det upp nån hemma hos en som säger "Åhhhh kan inte jag få höra Sail Away? Jag älskar Enya!". Risken är väl att det är en 45årig trebarnsmamma som är vit häxa och sysslar med medical healing. Men det är smällar man får ta.
/Majken