Jump to content
Annons

Joel Nevrup

Medlem
 Visa profil  Visa aktivitet

  • Antal inlägg

    8

  • Gick med

  • Senast inloggad

 Content Type 

Fler inlägg i bloggen av Joel Nevrup

  1. Joel Nevrup
    Det kan vara svårt att direkt höra vilka frekvensändringar du bör göra i din mastring eller mix. (Läs gärna mitt tidigare blogginlägg Frekvensändringar i mastring). Det tar många år innan du kan höra komplikationer och korrigera musiken på ett effektivt och snabbt sätt för att få bästa möjliga resultat. Förutom dina egna preferenser, mallar och smak, kan det dessutom tillkomma åsikter från din klient om hur det hela önskas presenteras.
    Namnge frekvensområden
    Det är aldrig fel att du själv skapar dig dina egna färdiga definitioner för de olika frekvenserna/frekvensområdena. Välj ut ett par väl använda områden, skriv ner hur folk vanligtvis refererar till dem och komplettera sedan genom att lägga till egna namn, definitioner och referenser (positiva och negativa). När du sedan diskuterar ljudbild med klienten behöver du förstå, och synkronisera idéer om ljudbild till den redan svåra uppgiften att balansera frekvenserna. Då är det viktigt att du först förstår dina egna referenser till ljudet.
    Att kommunicera frekvenser kan vara svårt. Många gånger refererar man dessutom till de olika frekvensområdena på helt olika sätt. Namn som diskant, värme, mud, vasshet etc kan vara väldigt olika från person till person. Därför är det viktigt att vara noga med hur man kommunicerar dessa områden i frekvensspektrumet.
    Använd referenslåtar
    För att få en så bra referensgrund som möjligt så är ett sätt att beställaren väljer en eller flera referenslåtar att utgå ifrån. Se till att beställaren försöker hitta låtar som är så lika materialet du ska mastra som möjligt. Gärna med liknande sättning, instrumentering och ljudbild. Görs detta på ett bra sätt (med tre till fyra referenser) har ni en bra grund för fortsatt diskussion.
    Referenslåtarna blir som en stadig referenspunkt där ord som exempelvis värme inte kan missförstås lika lätt. Därmed inte sagt att det inte kommer uppstå komplikationer, så försök ändå vara så noga ni kan i er kommunikation för att undvika missförstånd.

    Joel Nevrup
    Mastringstekniker, Spektrum Mastering
    spektrummastering.com  |  instagram |  facebook
  2. Joel Nevrup
    När du utför en mastring är det alltid bra att ha koll på hur de olika instrumenten reagerar på frekvensändringar. Det finns frekvenskartor med ”instrumenttillhörigheter” som kan vara nyttiga att se över. Utifrån dem kan du sedan öva på att höja eller sänka frekvenser med en equalizer.
    Du kan öva på det här genom att i din equalizer lägga in några utvalda frekvenser du vill öva på, höj dem 3dB (1q) och avaktivera dem. Gör sedan om samma process men sänk frekvenserna 3dB istället. Lyssna sedan på musik samtidigt som du aktiverar och avaktiverar frekvensområdena en efter en. Det är bra att öva på så mycket material som möjligt och framför allt med så olika ljudbilder som möjligt. Klassiskt, blues, rock, pop, metal, hiphop och så vidare.
    Efter ett tag börjar du bilda dig en egen uppfattning om frekvenser, instrument och dess olika sound, detta är viktigt då du inte kommer kunna läsa er till hur exempelvis en fiol låter med en dipp vid 1kHz. Har du inget eller begränsat med material att öva på kan du använda kommersiella låtar.

    Samband mellan instrument
    Eftersom mastring (oftast) handlar om att göra ändringar på ett stereospår kommer alla ljud som befinner sig inom frekvensområdet att reagera på de ändringar som görs. Därför bör du skaffa dig en egen uppfattning om sambandet mellan olika instruments egenheter i olika frekvensområden. Stirra dig därför inte blind på papper med information, utan skaffa en egen uppfattning genom att testa själv.
    Ofta har man redan skaffat sig en bra bild av hur många instrument förhåller sig till frekvensändringar, men det gäller att ha samtliga instrument (som berörs) med i beräkningen. Lär dig därför att inte bara lyssna på sambandet mellan dina frekvensändringar och det instrument/ljud du vill ändra på utan även på hur det påverkar andra instrument och hela ljudbildens framtoning.
    I mastring är det vanligt att man jobbar med breda penseldrag, bland annat på grund av sambandet mellan olika ljud i en ljudbild. Därför rekommenderar jag att man främst övar med ett lågt Q-värde, det vill säga en bred EQ-kurva (runt 1 i q-värde).

    Joel Nevrup
    Mastringstekniker, Spektrum Mastering
    spektrummastering.com  |  instagram |  facebook
  3. Joel Nevrup
    Vad är bitdjup?
    Bitdjup (bit depth) är ett sätt att digitalt presentera ljud med jämnt fördelade samples (mätpunkter). I ett ljudexempel med 16 bitar PCM (pulse code modulation) innehåller varje sample ett av ett antal värden jämnt fördelade utmed en tidslinje. Varje bit kan ha två tillstånd, 1 eller 0. Tillsammans med fler bitar skapas ett värde där exempelvis 4bitar har 16 tillstånd och 16 bitar har 65536 tillstånd. Varje sample kvantiseras sedan till närmast möjliga digitala värde. Sedan ritas varje sample ut efter ett tidsförlopp som definieras av samplingshastigheten (sample rate).
    Bitdjup och mastring
    Det kan vara svårt att höra skillnad på ljud i 24 eller 16 bitar, särskilt om du inte vet vad du ska lyssna efter. I mastring är det viktigt att känna till skillnaderna och hur de olika problemen som kan uppstå under en konvertering mellan de olika bitdjupen kan låta. Inte bara för att känna till hur en rendering kan låta utan också för att kunna ta så relevanta och oproblematiska beslut som möjligt under mastringsprocessen.
    Skillnad mellan 16 och 24 bitar
    Den största skillnaden mellan 16 och 24 bitar är att 16 bitar har en lägre SNR (signal to noise ratio), det vill säga omfånget mellan det lägsta bruset (noise floor) och den maximala amplituden. 16 bitar har en SNR på 96dB och 24 bitar har en SNR på 144 dB. Vid 16 bitar är omfånget därför reducerat vilket främst hörs genom att det lägsta bruset i bakgrunden är högre.
    Att urskilja bitdjup
    När man lyssnar på musik är det svårt att höra skillnad mellan 16 och 24 bitar men det finns sätt att urskilja dem. Lättast är det att höra vid en uttoning (fade out) i slutet av ett musikstycke i 16 bitar. Under uttoningen höjer man simultant volymen på sin stereo och hör då bruset tidigare än vid ett stycke i 24 bitar. Tröskeln mellan ljud och tystnad gör sig också påmind genom att ljudet tonas ut mindre mjukt och har en mer plötslig övergång till ”absolut tystnad”.
    Det är viktigt att bitreduceringen är det sista som händer i en mastring då övriga modifieringar i mastringsprocessen kan understryka problemen eller till och med förvärra slutresultatet. Be därför alltid mixteknikern att bouncea/rendera musiken i ett icke reducerat bitdjup.
    OBS! Bilderna ovan är inte skalenliga

    Joel Nevrup
    Mastringstekniker, Spektrum Mastering
    spektrummastering.com  |  instagram |  facebook
  4. Joel Nevrup
    Mastra med instrument
    När man jobbar med EQ i mastring kan det ibland vara svårt att hitta rätt frekvens(er) att hantera, särskilt om man är ny inom mastring. Ett knep kan vara att ha ett instrument nära till hands. Ett klaviatur är att föredra men andra instrument kan också vara till hjälp. Välj instrument beroende på vad du känner dig bekväm med, men tänk också på att kunna ha det nära till hands då konceptet bygger på att man ska kunna jobba snabbt.
    Hitta rätt frekvens
    Instrumentet använder du för att hitta låtens tonart, men det skadar inte att också lära känna låten en aning. Sedan gäller det att hitta den frekvens i din EQ som motsvarar grundtonen. Om du har en plug-in med ett frekvensspektrum där du lätt kan läsa av vilken frekvens du befinner dig på när du spelar ditt instrument kan du använda dig av det, annars kan du titta på en frekvenskarta för att se vilka frekvenser som tillhör vilka toner och vart du har din aktuella grundton. Vissa plug-ins har även ett grafiskt klaviatur utmed frekvensspektrumet som kan användas för att hitta rätt.

    Frekvenskarta
    Frekvens och tonart
    Lyft sedan frekvensen som ”tillhör” grundtonen och använd ett lågt Q-värde, börja på 1. Många gånger ger detta lyft en mer musikalisk och välljudande upplevelse än om du exempelvis hade lyft en frekvens högre upp eller ner. Om du har en låt som går i A-dur och du känner att den skulle behöva ett lyft runt 500Hz-1000Hz kan du prova att lyfta 880Hz, som är frekvensen som motsvarar tonen A. Självklart gäller samma princip i andra oktaver.
    Testa sedan att lyfta och sänka andra toner och lyssna in vad som händer och hur det känns. Vad händer exempelvis om du sänker ett frekvensområde som inte tillhör tonarten? Hur låter frekvensen som motsvarar den (dissonanta) överstigande kvarten, det vill säga tonen D# i tonarten A-dur?
    Akustiska förändringar
    Var uppmärksam på andra problem som kan finnas i frekvensområdet och tänk på att materialet ofta ändras över tid genom akustikförändringar och/eller tonartsbyten. Vid dessa tillfällen gäller det att vara extra vaksam, men finns tonarten i åtanke kan du kanske till och med få det hela att vändas till din fördel.
    Det här är såklart väldigt långt från ett facit om vilka frekvenser som ska höjas eller sänkas då alla projekt kräver sin egen specifika lösning, men det är en intressant detalj att känna till. Bara genom att testa konceptet har man lärt känna sin EQ mer på djupet. Ofta lyfter man frekvenser nära grundtonen utan att tänka på att det faktiskt är tonartens grundton, bara för att lyftet känns bra just där.

    Joel Nevrup
    Mastringstekniker, Spektrum Mastering
    spektrummastering.com  |  instagram |  facebook
×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.