Hmm. Jag har precis trätt in i din "efter familjen" kategori, jag har tagit upp datormusicerandet igen där jag slutade för 15 år sedan, jag har råd och jag var som sagt synthare på 80-talet. 😏 Men inte beror det där på några barn inte, såna har jag inga, utan det beror på en IT-karriär istället. Det är pga den jag har råd nu, och delvis är det pga den jag inte har några barn. Delvis alltså. För delvis beror det ju oxå på att jag sällan följer fåran och att mitt liv handlar mer om att förverkliga mina drömmar än att fortplanta mig.
Så jag är en av de onormala som valde karriärs- och partyliv framför att stadga mig, skaffa familj o hus o allt det där. Jag är förvisso sambo nu, men vi lever fortfarande för att förverkliga våra individuella drömmar framför att fortplanta oss. Bland mina vänner i Sthlm stad är detta normalt, men här nere (jag bor i Skåne/Lund) och i (ännu) mindre hålor är det något fel på en om man är 30+ och utan barn, än värre om man är singel. Så jag tror ditt kategoriserande funkar bättre utomsocknens och i mindre samhällen än i större städer och karriärskretsar. 😉
Glimten i örat här oxå... 🙂 men du Mats, tillhör förresten inte du själv din "Old timers" kategori? 😄