hackeman

Schysst! Carry on! 😆

Hur gick det med Q3A servern förresten? Är den up&running? Alternativt kör vi rrrrriktigt retro... Quake II ! 😄 Då kan vi ställa upp med 10-12 burkar/spelare hemifrån mig... 😆

Fast om vi här ska piska varandra kanske det ska vara lite mer action?

Multitheft auto är ju fullt fungerande, dom har alla patcher som behövs för att sätta igång, både Client och Server och man har full frihet i spelet att välja alla bilar... m.m m.m m.m... upp till 26 spelare är det stöd för också.. attans..måste köpa ett kralligt grafikkort till den här datorn.. NU!!!!...sen jäklar.. Hehe... testade precis det... cops vs. robbers... rätt kul, man hoppar in ett helt gäng i en van från spawn-point, kör och letar upp motståndarna, hoppar ur vanen, pangar, och sen in o vidare igen... 😆 Men det går knackigt som fan, speciellt när man åker i ett fordon någon annan kör. Vet inte om det var just den servern eller att det är tidig beta av MTA... MOHAA är fortfarande bäst.

Bra fråga. Jag petade in min intresseanmälan för 2 månader sedan, men inte hört/sett ngt sedan dess...?

Bara nyfiken, var ett tag sedan jag var där... försökte picturera stället o musiken framför mig. Jag gillar det här, men mer som club/lounge stämning än att det skulle dra upp mig på golvet. Å andra sidan, miljön och omständigheterna avgör ju oxå mkt om det rör sig på golvet... omständigheter som inte jag har här hemma nu kanske.

Yez plz. 160KB/s - så det tar typ 10 min att ladda ner. Klubben... e de Centiliter & Gram? 😕

Dissa inte Mats, han är min kompis. ... Naaaaah - ni får väl dissa honom hur mkt ni vill, än om jag känner honom. Jag kom bara o tänka på Mats o Dannys lilla dispyt... 😕

Ok, här. 😕

Råkade halka in på en brandbravad, orsakad av min första trojan jag skrev, i denna tråden och kom på ytterligare en brandbravad jag ställde till med en gång på jobbet... jag har den redan nerskriven i ett gammalt sparat email så denna är lättbjuden (för er som orkar läsa)... 🙂 -----Original Message----- From: Nilsson, Richard Sent: torsdag, april 15, 1999 01:41 To: +IT Architecture, SE-Astra AB Subject: brända bullar och brådskande brandmän Vassegoa, här kommer den sanna sanningen från källan direkt, så slipper ni bry er om eventuella rykten... :-) Det hela började i söndags när jag hälsade på mossan & fassan, och mossan frågade som alla andra mödrar gör: -"Vill du ha nånting med dig hem, Richard? Lite bullar kanske?" -"Ähh.. öhh..." svamlar jag som alla söner gör, "joo... kanske det ja... några stycken då då.." -"Visst" kvittrar mossan glatt och proppar ner ett stort gäng frysta kanelbullar i en plastpåse. Lite senare tar jag mina bullar och kör hem. Bullarna lägger jag i baksätet då framsätet är upptaget av andra bullar. ;-) Morgonen därpå är det måndag och jag ska köra till Sturup för vidare färd till Bromma. När jag stressad och nyvaken slänger in väskorna i bilen upptäcker jag att mossans hemlagade men inte längre så djupfrysta kanelbullar ligger kvar i baksätet: -"Nämen oj" konstaterar jag och ser genast framför mig hur jag sitter i byggnad 407 mitt på natten, jobbar, dricker coca cola light och snaskar i mig mossans hemlagade kanelbullar. Jag ler lite för mig själv, packar ner bullarna i den ena väskan och gasar iväg mot Sturup. Måndag kväll anländer, med en hårt arbetande skåning i byggnad 407 av Astra(Zeneca)s lokaler i Södertälje. Dax för första omgången bullar. Jag proppade in 6-8 bullar i mikron, körde Jet effekt i 1½-2 minuter, tog ut bullarna ur mikron, konstaterade att det nog hade räckt med 1 minut, och stoppade sen in den ena övermikrade bullen efter den andra i munnen. Efter några minuter var bullarna ur leken och jag var mätt. Någorlunda mätt. Tisdag kväll glömde jag helt bort bullarna. Idag, onsdag kväll, kom jag att tänka på bullarna igen när jag satt i telefon: -"Visst-fan-jag-har-ju-bullar-kvar-hörru-vi-säger-väl-så-så-hörs-vi-å-ha-det-så-bra-å-hej-med-dig!" <klick> Jag susade lyckligt bort till frysen, plockade kärleksfullt fram plastpåsen med två djupfrysta hemlagade kanelbullar. Mossans hemlagade kanelbullar. Mums! In med dem i mikron... -"Hmm.... nu ska jag inte köra dem så lång tid i mikron" tänkte jag sansat och vevade igång endast 1 minut på effekt 10. <pling> -"Äh??" blev min reaktion när jag tog ut bullarna en minut senare och de var lika djupfrysta ännu. -"Okejdåvafan" tyckte jag, då kör jag väl ytterligare 1 minut på Jet effekt. In med bullarna igen <rull-rull>, släng igen luckan <klonk>, ställ in Jet effekt 1 minut <ratta-skruva>, och kör igång <klick> <bscchhhhhhh....> Gick in på mitt rum en sväng, tryckte lite på tangentbordet, och knappt en minut senare... <pling> tillbaka mot mikron... -"Va i h....!!!??" utbrast hela jag med alla tillbehör. Jag blev bemött av ett rökmoln tjockt som ärtsoppa och stinkandes bränt fy-dj-vlar och mer därtill. Av någon anledning hade 1 minut på Jet effekt denna gången bränt mina stackars bullar. BIG TIME!! Mossans hemlagade kanelbullar, snyft. Jag sprang in i rökmolnet för att kolla så det inte brann i mikron. Yrade rundor lite i röken som var omfattande nog att springa vilse i, hostade och blinkade förbrilt pga av vad röken gjorde mot mina organ. Höll andan, kisade med ögonen med de numera torra och rökbelagda linserna, och lyckades öppna mikron. Ännu tjockare rök sipprade - eller snarare rann - ur mikron. Såg inte skymten av några bullar ens. <slam> Stängde luckan igen. I samma ögonblick tänkte jag: -"Brandlarmet!! Faaaan....". Nu var goda råd dyra. Var fanns sensorerna..?? Där!! Snett ovanför mikron skymtade jag, genom röken, en sensor i taket.. och röken omringande aggressivt den stackars sensorn. Panikartat stirrar jag runt i rökmolnet för att hitta något att fläkta bort röken med... nähä, inget här, nähä, inget där.. Likt en squashboll studsar jag in på mitt rum, greppar en Dagens Industri i den ena handen och en Aftonbladet i den andra, och studsar lika fort tillbaka igen. Börjar vifta rundor med blaskorna likt en 5-åring härmandes Bruce Lee, i hopp om att jag ska hinna få bort röken från sensorn. Samtidigt upptäcker jag att röken vandrar strategiskt i samlad trupp mot nästa sensor i andra korridoren. Hjälp! Studsar bort till den sensorn och viftar lika förvirrat vid den också. Hjälp! Där är också en sensor! Studsar till tredje sensorn och viftar som om jag fått tuppjuck <vifta, vifta> Fan! Första sensorn...! Tillbaka till den... <vifta, vifta> och andra... <vifta, vifta>.. första igen.. <vifta>... tredj... där studsade jag rundor mellan sensorerna och viftade som en galning med en Dagens Industri i ena handen och en Aftonbladet i andra handen. Tur vi inte har kameraövervakning här! Men trots mitt superhjälteliknande agerande misslyckades jag. Helt plötsligt började det blinka kulörta färger på hela våningen. Larmet hade gått! -"Åååhhneeejjj..." insåg jag det var läge att säga och gjorde således det.. "måste ringa vakten!" var hjärnans nästa punkt på Instruktion-för-drullar-och-klantarslen. Ringde 90... <knappeti-knapp> "Frånvaro/nattkopplad" hånade telefondisplajen mig. Ringde 26000... <knappeti-knappeti-knapp> "Vakant ankn.nr" fortsatte den med sitt hån. Ringde 085532600 från mobiltelefonen... <knappeti-knappeti-tror-jag-blir-knäppeti-knäpp> -"Astra..." nånting svarade en dam. Jag frågade om hon fått nåt brandlarm från byggnad 407 nere i vakten. -"Jooo... det har vi". -"Ok, bry er inte om det, det är falskt alarm" förklarade jag. -"Jasså?" -"Ehh.. jo... de e från.. eh... en mikrovågsugn" bortförklarade jag. -"Jasså?" -"Eh... ja.. brända bullar i mikrovågsugnen" erkände jag. Skrattandes. Mer skrattandes än henne. Hon skrattade väldigt lite. Inte alls för att vara exakt. Men hon lovade att återkalla larmet. Bra tyckte jag, för det vore ju pinsamt om brandkåren skulle rusa in här... Därefter fortsatte jag mitt viftande i lite mer sansad takt. Öppnade dessutom några fönster, delvis mitt eget. Dock, när jag öppnade mitt eget fönster upptäckte jag med en suck att stora röda bilar med blåa blinkandes ljus kom körandes förbi bort mot huvudporten. <suck> Jag suckade igen. <suck>. -"Jaja, de får väl reda på att det är falskt alarm när de kommer till huvudporten" tänkte jag och fortsatte öppna fönster. Gick över till andra sidan för att öppna några fönster där också. Syfte tvärdrag. Men då var det dags för en ny suck, för nu stod likförbannat den förbannade stora röda bilen med blåa blinkande ljus nedanför denna byggnaden.. <suck> byggnad 407.. <suck igen> den byggnad jag befann mig i...<dubbel-suck> den byggnad jag bränt bullar i så brandlarmet gått.. <mega-mycket-suck> Chansen var ganska liten att det inte skulle vara detta som var anledningen till att de var på väg in i just denna byggnaden. Mycket riktigt. Jag hörde hur de larmade rundor först på plan 1, snart på plan 2, ännu snarare på plan 3, och <hepp> så marcherade en hel trupp med brandmän och Securitas vakter in i korridoren på plan 4 där jag stod som ett fån. -"Ähh... fan... en hel trupp?" undrade jag.. <sniff-sniff-snuff> sniffade brandstyrkan: -"Vad har <sniff-snuff> hänt här?" undrade de. -"Jo... ehh.. hehe... brända bullar i mikrovågsugnen" skröt och skrattade jag. Förmodligen nervöst, för jag var egentligen varken stolt eller glad över det som hänt. Någon skrattade med mig: -"Hehe..." Någon skojade till det lite: -"Det var de dyraste bullarna jag har varit med om minsann." Och någon rapporterade til stationen: -"Jomenvisstserru, det är sant, brända bullar i mikrovågsugnen..." Förklarade att jag ringt till vakten och berättat att det var falskt alarm. -"Jo, vi vet" fick jag som tröst, "men det har larmat på fler ställen..." -"Huh? Vardå?" undrade jag. -"Plan 1" svarade ett blåställ med karta och penna i högsta hugg. -"Huh?" upprepade jag, "på grund av de brända bullarna??" -"Joo..." tvekade han "när en sensor larmar så kan det hända att den pratar med andra sensorer så att de också larmar.. typ.. på nåt sätt.." Jag tittade frågande på honom. Var han dum eller trodde han att jag var det? (fast vem hade inte trott det i hans läge) -"Ja, det är lite tokigt..." erkände han. Jag höll med honom. Han såg mest ut att vilja hålla för näsan. Bullarna då? undrar den vakne läsaren. Jodå, de finns på utställning på mitt rum för allmän betraktelse. Välkomna! -------------------8<---------------- Bullarna finns förståss inte kvar, men jag har en dålig bild på dem, tagna med min dåvarande Casio Wristcam... lägg märke till den slutna påsen som ska skona besökarna (som faktiskt kom och kollade) från de brännskadade offrens (bullarnas) sökande stank... 😕 Kan tillägga att jag en tid senare blev trakasserad på jobbet av två stycken brandmän och en brandkvinna, ytstyrslade med gasmask, syrgastuber och hela fadderulllan som rusade förbi mitt kontorsrum, panikartat sprang runt som påtända (höhö) på min våning för att till sist springa in på mitt kontor och överlämnade ett fat med hemlagade bullar. Obrända sådana. :-) Det visade sig vara Securitas som tände (höhö) på att skämta med mig. Bullarna var lagade av brandkvinnan för min och skämtets skull. DET är oxå humor. 😕 OK... fyll nu på med era egna brandbravader! 😕

😕 hahaha 😆🙂 det där kan bara inte va sant 😆 Ok, Bill Gates hade nog blivit lite större än så... men allt det andra var sant! Faktiskt. Så sant så! 😆 Jag har en till brandbravad jag kan kan berätta... kanske ska göra det i OT forumet... om alls. 😕

Jag oxå! 🙂 Ingenting är ju omöjligt "i dagens samhälle"!! Ungefär som den här: The end Hehe, instämmer att det där är humor... varje gång. 😄 Det där "You must now turn off your computer and go do something productive" påminner mig om min första trojan jag skrev på PC... typ slutet 80-talet eller nåt sånt... tror det t.o.m var innan Bill Gates hade inrett sitt garagekontor. 😆 Hur som helst, programmet hette HaveFun och kollade man närmare på dess diverse filer fick man intryck av att det innehöll pixeluppbyggda bilder på lättklädda damer... och när man startade skiten så stod det något om "loading and rendering pictures" eller nåt varpå den tuggade frenetiskt på hårddisken... MEN när den tuggat färdigt på disken stod det typ: "Nu har jag läst in hela FAT i minnet och plockat bort den från hårddisken. Mao om du stänger av eller startar om datorn nu går all din information förlorad. Men hav tröst, jag kommer att återställa FAT från minnet till hårddisken om exakt en (1) vecka. Detta ger dig ett ypperligt tillfälle att gå ut i friska luften, umgås med folk, skaffa dig ett liv... bla bla bla... tryck Enter för att starta nedräkningen. Have Fun!"... hehehe.. och den körde verkligen nedräkning i en vecka... och när veckan var över skrev den typ "Jag bara skojade, FATen fanns där hela tiden, men nu har du iaf varit ifrån datorn en tid"... hehehehehe... DET tyckte jag var humor då! 😆 Fan det blev ett långt inlägg det här, men jag måste ändå berätta fortsättningen... en av de "spelbytespolare" (sedermera kallade traders) jag hade kontakt med då hade på nåt sätt råkat ut för det här programmet, och startat det... han ringer mig på jobbet, totalt frustrerad, och det låter ungefär såhär: -"Shit Hacke, jag har råkat ut för nåt djävla skitprogram... HaveFun heter det.. har du hört talas om det?!?" -"Njaaoo... lite kanske", ljuger jag. -"Alltså det här djävla programmet påstår att det flyttat min FAT från hårddisken till minnet så om jag bootar om datorn försvinner FATFAN....!!!", förklarar han panikslaget. -"Ojdå...", ljuger jag. -"Inte nog med det! Jag har min dator precis vid sängen, och fläkten till nätagget väsnas så in i helvete så jag kunde inte sova..." -"Ojdå...", tycker jag, ärligt. -"Visst, och jag vågade ju inte stänga av datorahelvete så jag slängde en filt över datorn..." -"...", tänker jag tyst för mig själv. -"...och sen vaknar jag mitt i natten AV ATT DET TAGIT ELD I FILTEN!!!!" -"....?!" -"Som tur är vaknade jag i tid och lyckades släcka filten...." -"....?!", försöker jag hålla mig från ett nervöst skratt. -"MEN VAFAN SKA JAG GÖRA?!?!?", halvgråter killen. -"Ehh... ojdå.. ja.. erhm... jag har hört talas om det där programmet och att det bara är ett skämt, FATen finns kvar på disken... så det är ok att starta om", lugnar jag honom med. -"Är du säker?" -"Joo... rätt så, hörde någon annan som bootade om och allt var frid och fröjd. Programmet går igång igen efter omboot och säger fy på dig för att du inte gjort som du blev tillsagd, men FATen finns kvar", förklarar jag. Och det var sant. Hehehöhöhaha... those were the days!! 😆 Hoppas bara inte ngn här råkade ut för min gamla trojan... 😕

Sure! PMa adress till mig så skickar jag. Du kanske vill ha hela "Vykort från Grums" som snart är klar i uppfräschad version, typ 15 låtars pop-opera! Pretentiöst, javisst!!! 😕 You've got (hot)mail! 🙂

Får man denna med för den där tjugan? 😕

Aahhhh. Skitgött det här ju! En gnutta mycket mal på sina ställen kanske, men man uppfattar det ju annorlunda nyvaken i kalingarna vs svettandes på dansgolvet... det luktar clubdänga över denna! 😆

Vaknat på fel sida eller!? Nån mer än jag som märker en komisk ändring sedan Katt & Canny blev kompisar? 😉

Du har säkert upptäckt Melodyne vid det här laget, men just in case... http://www.celemony.com/melodyne/ Finns demo att ladda ner och en bra 10 min tutorial att streama...

213.112.18.140 - är det din PC eller? Den verkar vara åfflajn så fort du är det.

Funkar inte här heller, filen verkar inte finnas.

Som nu t.ex? 🙂

Riktigt stjärtvickeframkallande tills dess att den skräniga gitarren kom in. 😉

Välkommen, __________________________________ (infoga egen vald och vitsig kommentar) 😄

Nej det är det nog inte...Välkommen till Stofilklubben 🙂 Tack. 🙂 På tal om stofiler... i senaste numret av Café finns en artikel av Tony Parsons som är väldigt inspirerande om man passerat 30 bast och önskar fortsätta åldras med värdighet... den handlar om hur man ska kunna se sitt unga jag i ögonen och vara överens om att "vi klarade oss rätt okej, va?", om och hur man som hajen måste röra sig framåt annars dör man och hur man ska fortsätta upptäcka världen utanför TV-soffan... den inspirerade mig iaf! 🙂 Livets hårda skola del 4 heter artikeln (i Café nr 9 / Sep 2004). Rekommenderas varmt! (nej jag är inte delägare i hachette / café... 😳 )

Schack, matt, död och välkommen ska du vara! 😄

Tjena o välkommen då va! 😄