Någon sorts grundstory att utgå från är nog bra. Beroende på story kan detta dessutom ge oss en uppsättning karaktärer att utgå från, vilket nog kan vara svårt att enas om annars. Såklart gör man parodi på både story och karaktärer, men inte mer än att lyssnaren förstår var inspirationen kommer ifrån. Det kan man vinna många poäng på. Parodi är smart. 🙂
Vad sägs om....
Sagan om Kent-Benny Jönssons julafton
Slusken och raggaren som, likt Karl-Bertil Johnsson, inspireras av Robin Hood att sno julklappar från dom rika och ge till dom fattiga. Bara det att allt går fel. Alltid. Antingen är han för bakfull, egoistisk eller otursförföljd för att lyckas dela ut en endaste djävla julklappsdjävel. Eller äter/dricker/röker hans pundarpolare upp skiten.
Att stjäla och göra inbrott går bättre för honom (såklart, sånt har han ju gjort förr), men nånstans på vägen däremellan och att verkligen ge julklappen till nån stackars fattiglapp är en lång resa som han aldrig klarar av. Inte förrän på julafton? En julklapp och resa per avsnitt, typ. Satir.
Lite av en Arne Anka, känns det som.
Eller kanske...
Endast tomten är naken...
Baserad på 24 st barndoms/vuxenmardrömmar om naken-noja, dvs fobi mot att vakna naken i skolbänken e.d. 😆
Äh, dåligt.
Jag kommer inte på så många klassiska julberättelser... hjälp?