Det är ju en definitionsfråga, man uppfattade det som att det var mer lågmid, att det inte var det rent nivåmässigt gick ju att mäta fram. Det var andra hörbara skillnader också, t ex kändes yamahan "grynigare" i toppen. Summan var att yamahan uppfattades som 'tydligare' men apogeen lät mer 'behagligt'. Smaksak vad man gillar och skillnaden var ju inte gigantisk, även om den gick att urskilja varje gång.
Mätningen skedde med SIA SMAART (kallar jag det, byter ju tillverkare hela tiden. EAW, eller kanske Rational Acoustics numera). Både med musik och med rosa brus. Musik/brus ut från dator in i det här fallet en LS9, analogt. Ut från analogt på bordet till ljudkortets ena ingång och sen apogee'n inkopplad digitalt till yamahan, och sedan ut från den in i ljudkortets andra ingång. Sedan jämförde SMAART ingångarna i en RTA med 1/24 okt upplösning. Kruvan som kom upp var spik-rak, identisk. Så mätningen skedde i en digital miljö efter en A/D, dock två identiska vilket ju inte borde påverka mätningen eftersom referensen hela tiden var den andra kanalen. Den enda justering jag fick göra var att delaya yamahans D/A en ms (eller något sånt) för att Apogeen var något efter.