Signia

Utbilda dig i musik, gå folkhögskola t.ex. läs musik och lär dig spela ett huvudinstrument m.m. Kommer att ge dig tusen gånger mer resurser än "rätt plugin" 😉

Tror alla känner igen tanken på rak respons ur en högtalare. Själv tror jag att det finns så mycket mer som påverkar lyssningsupplevelsen än bara responsen. Finns säkert massor med skivor som gjorts via högtalare som är 'all over the place' ..

För mig är basen lite som virveltrumman i låten: den talar tydligt om vad låten är för stuk, vilken karaktär det är liksom. Basen är grymt viktig där med. Det finns ingen virvel eller spelsätt som passar eller funkar till allt, och det är lite samma sak med bas också; finns ingen bas, strängar eller spelsätt som funkar till allt. Dom gånger jag tagit in basister för produktioner, så har jag ofta använt utomstående, alltså som inte varit inblandade i produktionen från början, och som man betalar för ett engångsjobb (eller spec deal). Fördelen är att folk lämnar egna idealen i dörren lite, och gör mer som det är sagt. Och dom gångerna har jag oftast valt basister som har många basar att välja mellan, och har dexteriositet att kunna spela på olika sätt på basen, utan att förlora mycket musikalitet. Så för mig anpassar jag basen efter låten, jag vet va låten behöver och vad som ska göras redan när man börjar. Skulle jag inte veta det, och istället börja leka runt och leta inspiration i basljud och spelsätt, då skulle det ta timmar och spåra ur rätt fort, inte bli bra i slutändan. Så eftersom man vet vad för bas låten behöver, så letar man den bas med rätt strängar och rätt spelsätt som kommer närmast. Lite samma som med virveltrummor. Stärkare använder jag sällan, och i så fall mest om det är tung rock- eller metalmusik. Då kan man få ut lite skön distande karaktär att blanda med direkt-signalen. Finns dock några få saker jag nästan alltid brukar göra, och det är att få ut så mycket diskant och briljans ur basen som är möjligt. För det är nåt man inte kan fejka efteråt. Blir det för ljust kan man alltid ta ner briljansen i mixen, men ökar man briljans på en dovt inspelad bas så får man brus och det låter i allmänhet keff. Jag brukar också be basisten spela hårt och distinkt. Dels för att basen får mer definition då, och dels för att basisten spelar i regel mycket mer jämnt och konsistent om han spelar hårt. Då slipper man efterbehandla mycket. Ju längre ner i frekvens man går, desto tydligare hörs ju fluktueringar i nivå och klang, så jag strävar efter relativt tråkiga och platta basar, som inte direkt hörs, utan "bara finns" där, ligger som ett varmt tryggt golv som hela arret vilar mot. Till sist vill jag gärna lyssna på basen i produktionssammanhanget, dvs jag lyssnar minst lika mycket på hur basen låter tillsammans med hela arret, som jag lyssnar hur den låter för sig själv. Det är så ja avgör om man fått till rätt sound före inspelning. Det gäller ju att den ska låta så nära det önskade slutresultatet som möjligt redan vid inspelningen. Så för mig är det mest en fråga om att förstå att basen utgör en tydlig karaktär i en viss låt, att veta vad låten behöver innan man börjar, och söka bas, strängar, spelsätt och det har hänt att jag kört basen genom lite EQ vid inspelning, men i princip aldrig nån limiting eller kompression. Det kan man lägga före lyssningen i så fall om basisten behöver det.

Välkommen in!

Kör med min alltid på 0, rör den aldrig. Vill jag sänka/höja lyssningen så har jag en volymratt utanför datorn för det. Såvida du inte har effekter 'efter regel' på masterutgången, så är det enda som händer - om du renderar ut med mastern på annat än noll - att mastern blir ytterligare ett steg som tvingar DAW-programmet att räkna om den dynamiska upplösningen. Det har ingen större betydelse. Att hålla koll på den komplexa interaktionen mellan alla kanalers nivåer, och mixa så att sammanlagda nivån prickar rätt i volym, kräver lite träning om man inte är van. Vilken slutnivå man siktar mot beror ju lite på avsedd slutanvändning, men vanligen brukar det ju bli nånstans mellan minus 14 till minus 8 RMS.

Om du vill ha det djupet kvar, som du tycker skärs bort vid 30hz, så låt bli att skära vid 30hz så har du kvar djupet 🙂 Att man "alltid ska ..." det är ju mest nonsens. Om du har svårt att få till basen, så låter det som att basen låter för långt ifrån hur du tycker den bör vara redan vid inspelningen. Se till så den låter så nära det önskade resultatet som möjligt redan vid inspelning. Annars hamnar du lite i "fix it in the mix" scenariot. Att EQa ska ju inte vara vad som genererar basljudet. Att EQa är ju en mindre korrigering för att reglera de få element som inte riktigt blev exakt som dom behövde bli när basen spelades in. Elbas för mig är lite som elgitarr med dist. Handlar mycket om små förändringar i ton-färgen. Visst, många skär ner lite runt 160-200hz och lite vid 400, men överlag handlar det om små rörelser med EQn, små fina tonalitetsförändringar. Kom också ihåg att "rapp" och "massiv" är motsatser. Kan inte få till en bas som låter massiv och rapp på samma gång.

Oj, har dom? visste man inte, hade inte trott Andy skulle sälja nåt sådär. The Glue är verkligen transparent.

Stoppar in Vintage Warmer 2 från PSP Audio i listan. Gammal trotjänare och låter typ aldrig dåligt på nånting. Den liknar mest rullbandardist. Den är bäst som mjuk och varm dist, slätar ut och fetar upp, men inte lika bra på att riva upp saker ordentligt. Den kan ta i, men .... t.ex. Decapitator är mycket bättre på sånt, så pass att jag tycker Decapitator är svår att användas. Decapitator kan man nästan använda som rå gitarr-dist. Det skulle inte gå lika bra med Vintage Warmer.

Som snabblösning, testa lägg den här på masterutgången: http://www.voxengo.c...roduct/tubeamp/. Finns två typer av dist på den, Mode 1 och Mode 2. Tvåan är betydligt råare. Tryck in "SAT" knappen, och reglera nivån med "Drive"-ratten. Happy shitting!

Lite kul att följa. Det skulle kunna bli en marknadsföringsgrej detta. I USA kör dom ju med nåt ... glömt vad det heter .. JO .. "pledge music" heter det, där allmänheten kan skänka in pengar för nån artist/band som sen gör en skiva, och fansen kan följa hela processen via webben, dagbok, film-klipp, live cams, osv. Det blir lite halvt publikens skiva liksom, och alla som skänkt pengar får skivan sen.

SM58 😎

Diffusion är en parameter, ett reglage, som många reverb erbjuder - de flesta faktiskt. Diffusion = diffushets-faktor. Diffusion - i verkligheten - betyder i princip "spridning". Spridning sker när ljudet "studsar" mot många olika ytor. Ett rum som är helt tomt, utan möbler eller inventarier, har låg diffusion; ljudet har ingenting annat än väggar-, golv och tak att studsa emot. Då hör man tydligt var - inuti rummet - en ljudkälla befinner sig. Ett rum som däremot är fyllt av möbler, gardiner, folk, inventarier, en massa olika föremål som ljudet kan studsa emot- eller absorberas av, har hög diffusion. Hög diffusion innebär bl.a. att det är svårt att höra exakt varifrån (inuti ett givet rum) som instrumentet/signalen befinner sig i, därför att ljudet studsar mot så många olika ytor. Ett mer vardagligt sätt att beskriva det, är att hög diffusion är detsamma som skitighet. Vill man framkalla effekten av att virveln "hänger kvar", så bör man inte placera virveln nånstans i ett virtuellt utrymme, utan man vill bara skapa en tjock efterklang för virveln. Därför mår virveltrummor relativt bra av en hög mängd diffusion, och diffusion är som sagt en parameter, ett reglage som många reverb (hårdvaru- eller mjukvaru) erbjuder.

Personligen skulle jag säga, att grundljuden är det viktigaste i sig. Plug-ins och effekter är mer förändrande verktyg, som principiellt ska användas om grundljuden i sig inte är ändamålsenliga, så att grundljuden blir ändamålsenliga. Se till att de grundljud du använder dig av låter så likt det avsedda slutresultatet som möjligt. Vad det beträffar just House så är man inte dunder-insatt på just den- eller en(1) genre, men om du frågar runt för just House-material så får du nog en del tips. Vad gäller plugins så måste du nog hitta dina egna favoriter. Generellt sett tycker jag att bra EQ, Kompressor, Gate/expander, Limiter, Delay och Reverb är en nödvändig grund-vektygslåda att ha. Skillnaden på Sylenth, Nexus och Massive, är att Sylenth och Massive är mer renodlade syntar, vars styrka ligger i att programmera/forma ljud manuellt. Nexus är en 'synt' som spelar upp färdiga ljud som levereras med produkten - eller som expansions-paket. Möjligheterna att förändra de ljud som kommer med Nexus är oerhört begränsade jämfört med Sylenth och Massive. Fördelen är att man kanske inte behöver förändra ljuden. Nackdelen med Nexus är att ljuden är färdiginspelade, tar bra med diskutrymme. Det gör inte ljuden till Sylenth och Massive. Trumplugins kan delas upp i två kategorier. En del är trumsyntar som spelar upp ljud som alstras av algoritmer - typ D16 Group Nepheton. Andra är sampleplayers, typ Native Instruments Battery, som spelar upp samplingar, ljudfiler från hårddisken. Den senare kräver att man har tillgång till ljud i form av ljudfiler. För House kanske samplingar eller trumtillgångar som genererar ljud typ TR-606, 707, 808 och 909 och TB-303 är en bra idé. Sånt finns både som algoritmiska trumsyntar och samplingar.

Instämmer^^. Även om det skulle vara reverb på inspelningen ovan, så är det så lite att det inte kan sägas ha betydelse för soundet överlag. Det här är nog rummet, plus kompression/EQ på olika sätt. Tycker också kort reverb på virvel är bra sätt att få virveln att "hänga kvar", gärna lite ljust. Plate brukar nämnas, men jag själv tycker plate är lite svårt att få till. Jag brukar köra med algoritmerna som brukar heta "Reverse" eller "Gated". Sätter också predelay typ 10-30ms och reverbsvansen antingen 10 ggr längre (30ms predelay = 300ms svans) eller sätta svansen så utklingningen motsvarar en sextondel av tempot, plus minus cirka liksom bah. Virvelreverb mår bra av mycket diffusion, så har du den parametern i reverbet, sätt den på max. Mixa sen ihop reverbet med virvelns naturliga efterklang så att man knappt kan skilja dom åt. Övertydligt exempel:http://www.youtube.com/watch?v=vM0CWfVZczY

Grattis! Dom är snygga D8Borna ..

Ah, det är jag som läser som en mullvad. Sorry.Du lägger till bl.a. EQ efter mixen är klar, och tanken med EQn är att framhäva lite tydlighet i mellanregistret.

Överlag tyckte jag sajten blev tydligt bättre med uppdateringen. Tumme upp. 🙂

Kan bekräfta att inte heller jag kan göra radbyten i textfälten med ENTER-tangenten (eller nån annan tangent heller) efter uppdateringen. Man jag kan göra det i typ alla andra textfält på andra forum och sidor. Kör Win7 med IE10

Mendonca var en bubblare under hitlistorna på 90-talet, varit lite tyst om han efter det. Tror han var lite för avancerad för mainstream-publiken, för duktig typ. Hörs tydligt att han är mer musiker än "artist", om man kan uttrycka sig så. Omgav sig med tekniskt drivna och slicka musiker och man fick en känsla av 'här kommer grabbarna som kan lira', med en charmig glimt i ögat. Hans platta Different Phases är riktigt bra.

Aha. Du skrev du tog bort EQn innan du skickade för mastring, så jag fick intrycket att du mixade med EQn på hela vägen. Det du menade var alltså att du lägger till lite EQ på master ut när mixen är- eller börjar bli klar, för att uppskatta hur du tror mastringen kommer bli, och kanske skickar med dina förslag till mastraren med. Sen tar du bort den, exporterar ut och skickar iväg.

Det finns ett alternativ, en bockruta i mix-down dialogrutan, om du vill mixa ner i "real-time" eller inte. Tar det 5 minuter för ett spår så låter det som du (kanske ovetandes) använder real-time. Real-time innebär att cubase "spelar" ut nedmixningen i real-tid, vilket tar lika lång tid som spåret är långt. Använder man inte det alternativet går det typ 10 ggr fortare.

Spännande idé. EQa för bättre lyssning ..Är det en idé som växt fram för dig, eller är det mer en inspiration från folk du läst om/kommit i kontakt med? Lust att utveckla lite mer om eventuella tankar - mer eller minde konkreta - bakom det här? 🙂

Jag kör inga instrument i Kontakt som behöver - eller ens är hjälpt av - separata outputs från Kontakt. Jag kör stereo ut från varje Kontakt instans. Jag gör så för jag upplever att det är ett jävla bök att konfigurera Kontakts separata Outputs varje gång jag installerar om. Kontakt kommer ju i tre olika konfigurationer med, och alla tre måste konfigureras olika, för olika gång. För att bibehålla peace of mind kör jag bara 1 instrument (eller flera instrument) som bara behöver en stereo/mono utgång. Jag har inte märkt av att det skulle ta upp märkbart mer minne att köra flera kontakt-instanser jämfört med bara 1. Skulle gissa att det tar upp lite mer minne, men inte mycket. Vet att flera kontakt instrument använder sig av Kontakts separata Outputs, och .. för de som vill använda såna är det nog bara att bita i det sura äpplet och konfigga.

Brukar ha en brickwall limiter typ -0.3dB, för att fånga nån eventuell friflygande spik, men i övrigt inga ljudförändrande grejor. På min master ut ligger en jäkla massa arbetsverktyg mest, som mätare, grejor för att jämföra ljud, omkopplare för att lyssna ur olika perspektiv osv. Det ligger en kompressor och EQ där, i bypassläge, redo att användas, men det är nästan bara för att ha snabb tillgång ifall man känner man vill snabbt testa en viss aspekt av ljudet eller så. Tror många springer på, eller kommer på, idén om en slags filtrerande kedja på mastern som ser till att saker håller sig inom rimliga gränser, lite som analogt gjorde per automatik förr i världen. Som liksom slätar ut det som sticker ut och av nån svårförklarlig anledning bara får allt att låta bättre. Tror det är lättare att tilltalas av det sättet om man börjar på digitalt. På analog-tiden fanns inte riktigt dom möjligheterna (i mindre studio i alla fall) så då hamnade man inte i det, så när man gick över till digitalt så gjorde man inget sånt heller. Sällar mig också till skaran som går in så mycket i detaljerna att man vill inte ha nåt på mastern som förändrar ljudet på ett sätt man inte har exakt koll/kontroll över. Att laga en maträtt är ju att krydda och tillaga varje enskild liten del för att forma allians med alla andra små delar och i slutändan bilda en enhetlig maträtt. Att använda saker på mastern känns för mig lite som att peppra/salta hela rätten när den är tillagad. Men kan definitivt förstå dom som testar och gillar det. Det beror lite på hur man vill jobba, och små detaljer man känner att man orkar bry sig i, innan motivationen för musiken börjar tryta.

Tillägger att det som är viktigare än datorn, är ju information som är sparad på den. Så med en bra backup-vana, så kanske det kan bli aningen mindre viktigt huruvida man stänger av/på datorn ofta eller sällan.