Jump to content
Annons

Signia

Medlem
  • Antal inlägg

    2 487
  • Gick med

  • Senast inloggad

  • Dagar jag vunnit

    35

Allt postat av Signia

  1. Känner för att rabbla lite 🙂 Det här tycker jag är en av dom svåraste delarna i mixning. Känns lite som att lösa Rubiks Kub för mig; balansera alla färger och rörelseriktningar mot varandra, samtidigt, för att till slut ha bakat ihop en relativt önskad helhet. Gäller att man inte spårar ur på vägen, och upptäcker hur fel det blev först efteråt. Lite som en matematisk beräkning: om en tiondels decimal blir fel redan i början, så baserar sig ju alla efterföljande beräkningar på det felet. Felet växer och blir större och större ju längre i uträkningen man kommer – utan att man märker det. Förr lyssna ja ofta till nåt element i mixen, eller omixade helheten, som referens för att avgöra om ett enskilt spår var bra eller inte. Gick åt helvete, för det är en skitreferens att jobba från. Jag kör gärna in öronen på ett väl bekant material innan jag börjar o använder sen verklighetens ljud som konstant referens, trafiken utanför, kläderna som väser när man rör sig, när man harklar sig, rör sig, ställer ner kaffekoppen, ringer nåt samtal … alla detaljer som bibehåller hörselreferensen kvar i verkligheten, hindrar att den vänjer in sig vid ett isolerat ljudlandskap. För mig funkar det med regelbundna pauser, typ ta 10 min var 50 minut och att jag gör nåt aktivt under dom 10 minutrarna. Går utanför dörren, lyssna på verkligheten liksom. Om jag tagit i för mycket, så har det oftast berott på att jag skruvat till t.ex. en rätt bra kick, och sen vänjer sig öronen vid den medan man jobbar på allt annat. Det dröjer inte länge förrän den fräsiga kicken låter grå och tråkig, och då pressar man på med lite till för att få fram den fräsiga effekten igen, och sen lite till, och sen mer igen. För mig är det små steg som gäller, hela tiden små förändringar, i etapper, många etapper, jobba sig sakta framåt/uppåt, koncentrera sig på att man är på rätt väg och inte råkat lura sig själv in i ett hörn.
  2. Haha skön självdistans 😄 Jänkarna kan vara så otroligt dåliga på det annars
  3. Gick du på mig här i tråden ... för att jag var i underläge? Eller för att jag sa nåt som du påstod var fel? .. och underläge? Du kanske vill informera TS vad "bortstädning av sjungande/ringande frekvenser som låter exakt likadant oavsett tongångar och förekommer bland analoga stränginstrument" är för nåt? Jag går åtminstone inte runt och improviserar till en massa grundlöst snömos, då slipper jag fly från att förklara sånt med. Så då ska folk alltså INTE få tro vem o vad dom vill - som du nyss skrev att dom skulle^^?Utan det kan bli väldigt fel då, så man ska korrigera folk, som du gjorde med mig, och sen sa till mig att jag borde låta folk tycka och tro vad dom vill ... Du ser ju själv, hur du vrider och vänder på orden när du (ständigt) målar in dig i hörn. Det är det beteendet, som alstrar den irriterade responsen du får från folk. Citatet, kommer f.ö. från dig, från en nylig tråd, en av många, där du hoppade på- och toppred både mig och flera, med mängder verklighetsfrämmande påståenden, som du sen inte kunde förklara, och sa till sist "Som vanligt finns risken för hårda ord .. så jag hoppar av den här diskussionen nu.” Låter det beteendemönstret bekant? Var Yohio i stan? Skärp dig, så slipper du sånt här.
  4. Jag Lät ju alla andra inklusive TS tro vad dom ville!? Han frågade, och många här nämnde hur dom kan tänka ibland bara. Var det därför du grep in, och ’korrigerade’ mig här i tråden? För att TS själv skulle få tro på vem och vad ville? Tänkte väl inte det, nä. För att inte nämna om din trägna vana att korrigera folk, i långa inlägg, under devisen "SE UPP med vilka du väljer att ta lärdom av, det kan bli väldigt fel!!". Man ska låta andra tro vad och vem dom vill, eller hur? När det gäller vem folk ska tro på, så hjälper det i väldigt hög grad om man har fog och teknisk förståelse för vad man påstår. Du har tydligt demonstrerat, många gånger, att det finns inget bakom dom ambitiösa orden som överensstämmer med den tekniska verkligheten. Tycker du det ändå, kan du ju återuppta dina desperata försök att försvara varför en Equalizer alltid skulle låta bättre om man sänker istället för höjer. Du sprang iväg från det sist. Utöver det finns en lång lista på frågor, från många forumiter, om hur du menat angående nåt påstått (hittar på), som du avstått att svara på - med osviklig tajming. Tror inte Yohio är förklaringen till alla tidigare gånger du – med osviklig tajming – sprungit iväg från trådar precis när belägg för dina märkliga påståenden efterfrågats. Dom gångerna har det oftast låtit ’varför bry som om att förklara för folk som inte fattar, när ingen inte lyssnar?’, eller ’förstår du inte det kommer du aldrig att klara av att förstå’ etc etc Klart som fan man blir irriterad. Högdraget preusseri är inte så farligt. Spridande av massa påhittade ”fakta” förekommer också. Men kombinationen av dom två, då rynkar man på näsan. Och i synnerhet när man själv blir trampad på, av kombinationen okunskap, högdragenhet och anklagande för samma saker som anklagaren själv ägnar sig åt, då brukar jag säga ifrån. Det var Du som trampade på mig här, minns det.
  5. Jag sa inte att man "minsann ska låta bli", som du menade att jag sa. Tumregeln insinuerar det. Du sa till mig att inte lära ut felaktiga saker, medan det jag gjorde var att nämna en tumregel som jag ibland har i åtanke, eftersom TS frågade efter andras sätt att tänka. Om nån har byggt ett hus, så är mastring motsvarande lite polering av fasaden. Om mastraren däremot ser att halva fasaden är sned, så inte farao kan man göra nåt åt det från utsidan när kåken väl är byggd. Finns inget annat sätt än att bygga om stommen då. Så om mastraren börjar ta fram rena byggnadsverktyg, för att åtgärda en sned fasad från utsidan ... då är det nog dags att fundera. Det var min poäng, och som du ser tycker många andra liknande^^. Att lära ut fel, det är mer när du ivrigt försvarar t.ex. - alla equalizers funkar så att man får bättre resultat om man sänker istället för höjer. - det går inte att lita på digitala mätare - att analoga mätare alltid är bättre än digitala - att linjär-fas verktyg alltid är bättre att använda än minimal-fas? - att radiostationer har en övre gräns för hur högt dom får sända - att "Korrekt utnyttjad dynamik och rätt mastrad" så kan ljud låta högre medan det egentligen är lägre - att folk bör använda enkla finalizers om dom ska mastra själva osv osv .. och min personliga favorit: "SE UPP med vilka du väljer att ta lärdom av, det kan bli väldigt fel!!" Men som alltid lämnar Elvis tråden när han inser att han inte kan motivera vad han skrivit. Tror det är 7-8 gången vi ser det nu. Yohio, han kommer till Uppsala först om 3 timmar. Irriterande sånt här ..
  6. TS frågade hur andra gör. Man brukar fråga sånt, när man inte känner man har/ser några referenspunkter eller konturer överhuvudtaget. Som respons på TS önskan, berättade jag och flera andra här hur vi själva tänker ibland. Jag berättade bland annat om en tumregel jag hört talas om. Och nog låter sig TS inspireras av tipsen, utan att ta något som en bibel för det. Men då blir jag anklagad för att ’lära ut felaktiga saker’ – felciterat dessutom – från en som gjort sig känd för att just lära ut direkt felaktiga saker, o det känns ju lite onödigt. Att samma person sen skriver en halv uppsats där han både beskriver noggranna principer för att avsluta med ”Glöm ALLT med regler” … vet inte hur man ska tolka det riktigt, men nog känns det lite dråpligt.
  7. Har Yamaha KX88. Tycker generellt Yamahas tidiga tangentbord, inklusive Korgs tidiga (speciellt Korg M1) är riktigt sköna. KX88 är gammal, med vägda (tunga) tangenter, och är man brukspianist (eller mer än så) så känns det bra. Blir så fladdrigt annars och man får ingen känsla för vilken velocity man triggar, när tangenterna bara ger vika under fingret. KX88 har ingen direkt aftertouch, men vem fan har nånsin använt det? 😛 Hur många tangenter beror väl på om du spelar piano, och annars beror det väl på hur ofta du vill trycka på "octave +1 / -1" knappen. Om man ska prova hela trumset så har ju varje tangent en trumma. Kan bli lite körigt. Jag skulle kört 88, men det är en utrymmesfråga med. Kör du mycket trummor kan ju en sk keypad vara bättre, som har "knappar" istället för tangenter. Det är inte värt att vänta. Du kan ju säga samma sak när "morgondagen" kommer och i slutändan kommer du lämna jordelivet utan att ens ha köpt nåt. Har även en 61 M-Audio Axiom ståendes, som jag ska göra mig av med. Ang den tyckte jag att man fick valuta för de 2600 den kostade: Tangenterna är "lätta" men konsekventa, fullt användbara, drivrutinen är stadig, manualen är skit, operativsystemet lite omständigt (mjukvaran är mycket lättare) och alla rattarna funkar som dom ska. Det är lätt att frestas att om man har massa knappar/reglage så ska man kunna fjärrstyra typ allt, men i slutändan är det så förbannat bökigt att programmera allt sånt så det blir sällan av ändå. Den här är ju charmig annars, och säkert inte helt oanvändbar:
  8. Härligt Nilsson. Det här låter Flying Saurcers det. Det här ljudet är nice. 🙂 Fast video haha .. ursäkta om man säger det, men du ser ut som en tonårs-tjej på Youtube som mimar till Beyonce eller nåt 😄
  9. Jag brukar mest lyssna på det subtila helhetsintrycket, känslan av musiken liksom. Brukar inte lyssna sådär ingående och toknoga som man ibland kan göra vid mixning. Så jag går mest på vad som känns lite för mycket och lite för lite. Så, det kan bli lite vad som helst faktiskt. Ibland när limiter ska på, så kan man uppleva att man kan öka volymen ännu mer om man sänker lite frekvenser ett visst frekvensområde (oftast i basen) så att limitern inte kapar av så mycket där nere. Men då är man inne på kommersiella typer av kompromisser för att få upp ljudnivån. Finns en gammal mastrings-tumregel som säger att om man upplever att man måste öka/sänka ett frekvensområde med mer än 3dB, då ska man låta bli, och istället föreslå justering i mixningen. Mastring är ju traditionellt mer en teknisk "efter-korrektion" än en del av den konstnärliga processen. Så den tumregeln brukar man själv ha i huvet om man ska mastra nåt. Blir väldigt sällan mer än 3dB justering - för nåt av verktygen (limiter, kompressor, eq, panorering osv).
  10. Waves API-2500 är en mjukvaru-avbildning av den verkliga kompressorn API 2500. På den verkliga kompressorn är 0dB samma nivå som -22dB i datorn. Waves har avbildat den noggrant så man har bibehållit den där analoga nivåbeteckningen. Så om du sätter Threshold-reglaget på "0" på Waves API-2500, så motsvarar den nivån -22dB i datorn. Sätter du reglaget på +10 så motsvarar det -12dB i datorn. Det är den högsta nivån tröskeln kan sättas till på API-2500.
  11. Signia

    Glad Påsk!

    Glad Påsk! Kanske Stanislav gör några "Easter eggs" på forumet med? 😉
  12. Tower of power var nära här i slutet av 90. Lokal-TV spelade in konserten och sände senare i TV. ToP basist är ju världskänd för sitt snärtiga fingerspel, men lokala ljudfirman som skötte ljudet ... asså, basen lät BOOOOOOOOOOOOOOOOO i två timmar i sträck. Allt under 300hz var bara ett stort BOOOOO. Man kan undra varför inte ToP borde haft hustekniker med sig. När TV sen sände konserten, då lät det nästan som på skivorna, typ som det borde låtit om nån med IQ över en fiskmås nivå hade skött ljudet. Om det är nåt jag är sjukligt allergisk mot så är det lokala ljudfirmor med översittar-attityd som alltid levererar tydligt sunk-ljud.
  13. ja just ja Den! Den är riktigt jäkla trevlig. Väldigt transparent och musikalisk - tycker jag.
  14. Ibland kan jag känna antydan till en liten irritation, över att ha spenderat år i kala övningsrum runtom i landet och i lektionsalar m.m. för att sen upptäcka att majoriteten av publiken inte har förmåga att skilja hårt förvärvat hantverk från färdiglagad mat. Det är inte alltid så att något är fel, det är mest att tiderna och verkligheten förändras. Om man ger ifrån sig en EP eller nåt sånt idag, och säger "nej, här är ingen autotuning på min sång" så rullar folk med ögonen åt en - fastän det är sant. Folk t.o.m. "man HÖR ju tydligt sido-effekterna av autotuningen ju?!" fastän där inte använts nån. Det är kanske lite som tjejer som förstorar brösten eller bleker tänderna. Ingen av dom vill ju tillstå att det är en syntetisk förändring, utan grundtanken är ju att det spontant ska tolkas som deras naturliga fysik. Har man då inga silikontuttar själv så vill man gärna att folk ska förstå vad dom betraktar för något, och förstå att jag hade sett likadan ut om jag cashat upp för sillisar. Det är lite samma med instrument. Jag har inget principiellt emot loopar, men om någon tycker "fan hans är ju mycket bättre" när 'hans' är en färdig loop från nån billig skiva, medans mitt är gjort via hantverk från grunden ... då kan man bli lite irriterad på att saker inte ses för vad dom egentligen är. Man jämställs med nåt som inte alls är samma sak. Tror inte jag är helt ensam om att uppleva det typ så. Men det är mer en oförmåga att förlika sig med tidens förändring, att det mesta betraktas genom inspelat medium idag snarare än genom levande musik, än att påstå att loopar är direkt fel, fusk eller så.
  15. För min del tycker jag Izotopes Ozone5 kompressor är alldeles förträfflig. Fullständigt transparent oavsett inställning, nästan perfekt fungerande auto-gain, och alla inställningsmöjligheter man kan behöva. Men det är ett jäkla interface att jobba i, otroligt lätt att man börjar skruva med ögonen, eller efter nån sifferprincip istället för med öronen, eller att man tar i för mycket. För den är så transparent. PSP Audio MasterComp tycker jag är utmärkt med, men för mig känns det som den har nån slags .. vet inte, nån känsla av syrlig bi-klang som jag inte gillar, så det blir inte mycket med den. Generiskt tycker jag Waves API-2500 är riktigt bra, transparent och fin, och bra auto-gain, men om det är pumpande rock så kan det hända Waves V-comp åker fram med. Älskar soundet i den. PRecis som ovan så pressar man lite lätt bara. Jag provar gärna RMS kompression, typ 2:1 ratio med 8-25ms attack och relativt lång release, och låter limitern ta hand om topparna. Har ingen kompression på masterbussen i DAW.
  16. Ja linjära fasverktyg slipar ner attacken och transienterna, och förvränger releasen med, medan vanlig EQ bara förändrar releasen (och fasen). Enda fördelen med linjära fasverktyg är att de inte förändrar fasrelationerna mellan de olika frekvensregistren. Det kan vara både fördel och nackdel. Vanlig EQ kan rätta till obalanser i fasskillnader mellan frekvensregister med, om man filtrerar så. Så användningen av linjära fasverktyg är ganska begränsad, och ska helst användas så lite som möjligt - om ens alls, och då bara till små justeringar. Det är en ackumulerande effekt; ju mer den används desto mer solkar den fräsch-heten i ljudet.
  17. Det är sant.Lustigt nog är det faktiskt inte så med just CLA pluggarna. Dom ligger faktiskt på samma belastning även fast alla moduler är avstängda 😲 i alla fall för mig. På min dator drar 1 instans av Waves C4 (stereo) 0,6% CPU. CLA Vocals (stereo) ligger på typ 3% för mig, oavsett vilka moduler som är på och inte. Märklig faktiskt. Menar dock inte att kasta sten på CLA pluggarna. Hört många som gillar dom. Max Martins lärling Shellback sa i Studios intervju att han o Martin använder dom med.
  18. Skippa loopen, gör allt själv, problemet löst. (sorry, kände bara för att drämma till på den så fint upplagda fri-sparken 😛)
  19. 🙂 Nä, C4 är en multiband kompressor från Waves. Jag använde den som referens bara, för många verkar vara bekant med den och den har funnits med i gejmet länge. Tänkte att .. kanske är du bekant med den med. Bara därför jag nämnde den. Alla CLA pluggarna drar mycket kräm jämfört med hur mycket kräm en genomsnittlig plug-in drar. Så kan man kanske sammanfatta det.
  20. Om du använder nåt från Izotope i Cubase, så är det en "plug-in" från izotope - inte ett "mastringsprogram" från Izotope. Menar inte att vara petnoga, utan bara att om man använder lite fel beteckningar så kan man få felande/orelevanta rekommendationer tillbaka. 🙂
  21. Drar mycket CPU (4-5 ggr mer än Waves C4 t.ex.). Färgar ljudet (på önskvärt sätt) tydligt även då alla reglage står på noll. Ljudet låter dyrt, Hi-Fi, fett med en något aggressiv ton och torde passa modernt sound och rock bra. Erbjuder en snabblösning för kranande av sång, men erbjuder inga verktyg för finjustering. Jobbar du gärna med fin-justerande, är det inte rätt plugg. Och alltså funkar den allra bäst då sången är så pass bra inspelad att ingen finjustering behövs (vilket inte är så ofta i amatörsammanhang). Pluggen gör ingen skillnad på manlig/kvinnlig röst, eller röstläge.
  22. Vissa frågor och samtalsämnen blir självgående, långt utöver vad man själv tänkt sig 😉
  23. Skillnaden jag upplever är att om man gör allt själv från scratch (spelar in, programmerar) så återges alla findetaljer, ger störst detaljkontroll och variation. Med loopar - alltså om man använder loopar/rexfiler osv till det mesta i låten - så jobbar man väldigt grovkornigt i jämförelse. Det kan förstås både vara fördel och nackdel. Tror det ligger mycket i olika sätt att jobba med musik, som DMM skrev ovan; det finns lite principiell skillnad på hur DJs och musiker jobbar. SMH skyggar nog inte från att köra loopar ibland, men använder nog mest fabrikspresets från mjukvarusyntarna och återanvänder samma trumsamplingar typ. Steve Angello finns med i ett avsnitt av Future Musics videoserie "In the studio with ..." där han visar hur han/dom jobbar.
  24. Klick är ju mest till för att musikern ska hamna parallellt med sequencer o dyl, eller om man ska lägga en hel del instrument separat och har mycket break eller tacet-partier i låten. Annars finns det inget större behov av klick, tycker jag. Blir oftast bättre utan, förutsatt att musikerna kan spela.
  25. Använder i princip aldrig loopar - vare sig midi eller audio. Det må vara nån ösig skitig loop som jag kör genom dist och sen lägger svagt svagt i bakgrunden för att öka skitigheten i musiken, men det är förstås mer miljö-ljud än ren instrument-insats. Att behöva leta efter den loop som innehåller precis vad man behöver ha, istället för att bara ladda instrumentet och lägga in vad man vill ha, är rena mardrömmen för mig. Gå igenom hundratals loopar, som sen låser en nåt oerhört; både i innehåll, ljud, feeling och separation. Är man instrumentalist/arrangör själv så är man ju intresserad av det instrumentella och arrangemangsmässiga uttrycket och kontrollen med. Man vill få instrumenten att spela precis vad man behöver, och skapa dynamisk variation, musikaliskt uttrycksfullhet, att få det levande så man "kan höra/känna 'musikernas' reaktioner och tankebanor" liksom. En kock vill ju inte gärna servera Findus färdiglagade mat liksom. Loopar må funka för de som sysslar med väldigt statisk o repetitiv musik, typ en del elektronika och DJande. Det är mer de som inte skapar från scratch själva, utan mer lyssnar efter inspirerande snuttar och pusslar ihop såna. Visst finns det många enormt stora namn som byggt halva sin karriär på loopar. Publiken har ju ingen aning om sånt, och bygger inte sin uppfattning på sånt. Tror loop-användning kommer öka betydligt i framtiden.
×
×
  • Skapa ny...