Signia

Yes 🙂 Jag delar helt den åsikten. Vart kanske inte så tydligt att jag ovan svarade lite på kommentarerna om mitt egna inlägg #29.

Ja alltså .. att göra en klassisk analog mixer. Bara att den behöver inga ljud-delar, utan bara som fjärrkontroll. Behöver inga subgrupper, returer, mätare, ingångskontroller, routing m.m. Tanken är inte att koppla nåt, inte ens internt, utan bara att justera på känsla. Mycket för att få bort blicken från skärmen, och gå enbart på hörsel/fingerkänsla. Sitter man vid mixer, och ska krana effekter eller dynamik, då vänder man ju sig bort från mixern i vilket fall, och tanken är samma sak för digital miljö liksom. Så länge man slipper punga ut med över en halv miljon så tror jag definitivt kan leva med att inte kunna styra exakt allt i realtid från nån fjärr. Visst kan man slänga in 5 rattar för dynamikprocessning med (attack,release, ratio, threshold och expander), kanske 2 till för hög- o lågpassfilter, men då vill man in med omkopplare för huruvida pass-filter ska vara EQ eller side-chain för dynamik, och om EQ eller dynamik ska ligga först i kedjan osv. Onödigt komplicerat, apparaten blir större, dyrare, kopplingen mellan DAW och fjärr blir rena vansinnet att få till, även recall funktionen blir mer komplicerad, plus att dom knapparna blir oanvändbara för dynamikprocessorer som har annorlunda parametrar m.m. Tillägger att det blivit lite off-topic 😛 Sorry om jag drog iväg lite. Tycker Softtubes Console-1 ser ut som en bra idé, och mitt intryck från Softtube (har flera pluggar) är gedigna, fungerande o genomtänkta, och inte så ortodoxt komplicerade saker som får bort uppmärksamheten från musiken. Nice work!

Har ingen synpunkt på varan. Men överlag tycker jag det är ett mysterium att ingen har byggt en rent 'analog' mixerkontroll för mjukvara än. Bara hårdvara som skickar fjärrkontroll till DAW-mjukvaran. Inge audio alls. Enkel 16 kanalers huvudmodul, med bara kanalstrippar, och möjligen transport-knappar (play/stop osv), utgångsvolymratt, monoknapp osv. Med strip på varje kanal innehållande: fas-vändare read/write automation on/off 4 band eq m Q värde typ 4 st sendar (kanske A/B knapp för att växla till send 5-8) pan solo/mute volymregel (motoriserad). Behöver inte vara nåt mer än så alls. Inga mätare, inget surround, ADDA omvandlare, eller "fader grouping system" eller "spara setup" eller sånt. Det är inga problem alls att brygga kanal-reglar i mjukvaran, eller göra stereopar med den klassiska plast-klotsen över regeln. Sen 8 kanalers moduler med bara kanalstrippar, som man kan köpa till och montera på, så man får hur många kanaler man vill. Behövs liksom inte vara nåt euphonix recept i miljonklassen för att få till det här. Behövs inget lyx eller "rejäla grejor" eller nåt sånt. Det svåraste att få till är nog kontakten mellan hårdvara och olika DAW-program. Sen att man inte har total recall, t.ex. när man laddar in ett existerande projekt, den lilla tandagnisslan tror jag folk sväljer. Det är bara göra steglösa 360 graders vridrattar utan stopp och utan markeringar helt enkelt. Pan-ratt, solo/mute och fasvändare kan ges ljusmarkering om dom "står fel" bara, och volym-positionen för kanal tar motor-regeln hand om. Det känner jag många som skulle köpa, troligen jag med.

Go for it!

Mr Holland's Opus, inte nämnd. Varm film där man får följa en man genom hela hans arbetsliv, hans kärlek till musik, att lära andra uppskatta musik och finna sig själva genom musik, och hur vardagslivet både sätter käppar i hjulen, förändrar perspektiven, och på samma gång bidrar med vad man säger med musiken. Klart sevärd.

Har överlag hört gott om MOTUs stabilitet. Åsikterna går mer isär när det gäller ljud dock. Där tycks RME uppfattas som mer prisvärt av flera.

Det som nämns ovan stämmer. Inspelat + avspelat med Dolby X är tanken och ska ge en viss brusreducering. Men det finns baksidor med brusreducering med, och det är att om bruset ska bort så åker en smula av det önskvärda original-ljudet med på köpet. Det går aldrig att komma ifrån. Jag vill minnas att det lät en smula dovare och mer dämpat med Dolby B rätt använt - och ännu mer med C - än helt utan brusreducering. Personligen störde jag mig lite på det så jag körde alltid utan Dolby och stod ut med lite brus. Det här får en att misstänka att grundmaterialet trots allt inte är inspelat med Dolby(?) Visst finns misstanken att Dolby B eller C tillämpades i lite olika mängd på olika kassett-däck, men jag misstänker att skillnaden inte är så stor. Det finns även möjligheten att materialet är inspelat med Dolby, fast när man lyssnar på det långt efteråt så får man man intrycket att 'det låter som det ska', för man har inga andra referenser att jämföra med. Originalet kanske faktiskt lät dovare än man vill minnas. Få till uppspelningen så den låter så bra den kan, och kör på det. Spela av bandet både med- och utan Dolby så är du säker.

Vangelis Papathanassiou kanske kan va intressant. Plattor som Chariots of Fire, Antarctica, Alexander, 1492 - Conquest of Paradise:

Brukar lägga en brickwall limiter på mastern, bara för att fånga nån oförutsedd vild spik som kan komma. Annars ligger man väl strax under nollan helt enkelt. 32 eller 64 bit är två olika sätt att hantera data för datorn, koden för programmen är lite annorlunda med. Man bör helst använda 32 bitar i 32 system och 64 i 64. Man kan köra 32 i 64 om man använder mjukvaruomvandlare (sk brygga). Sånt kan ta lite extra datorkraft, och i vissa få fall vara lite mindre stabilt. VST3,5 är senaste utvecklingen av VST helt enkelt. Mer flexibelt, lite mer krash-säkert, har funktioner som gör att en plugg inte låter nåt och är passiv (tar ingen datorkraft) när inget ljud förekommer på kanalen osv osv. Inte alla program som kan läsa VST3 dock. VST2,4 är fortfarande särklass mest förekommande. Exakt. Som om mastringstekniker inte skulle ha egna volymrattar liksom 😛 Det är nog gammalt nys att ljudet försämras om det förflyttas digitalt i volym, och därför ska inte mastringsteknikern göra det. Analogt var det ju lite så.

Brukar undvika nollor när man mixar ner 😑

Grattis, och lycka till! 🙂

I EDM behöver man inget mer än oneshots för trummor och mycket annat. Man vill inte ha det, för i EDM regleras dynamik oftast med att lägga till/ta bort instrument ur arret, samt filter m.m. Musikinstrument är dynamiska; dom klingar olika beroende på hur dom slås an, såväl i volym, klang, resonans, var man slår han dom, hur dom påverkar saker omkring dom osv. Samplingar görs ofta för att motsvara det - i mer eller mindre mån. Det är allt från 4-32 velocitylager, alternerande anslag med slumpvis valfunktion, crossfading mellan olika lager, separata efterklangs-samplingar, tilläggssamplingar för att motsvara med-resonans, samplingar för olika övergångstekniker mellan toner, osv osv osv. Allt sånt utgör ofta 1 sampling av 1 instrument, som man laddar in i sampleplayern. Oneshot är 1 slag bara; ingen varians eller nån klangmässig mångfald som ovan alls. 1 slag som nån spelat in från en skiva eller synt eller så, och lagt in i en sampleplayer och triggar det från en tangent. Kanske nån som har sagt: "I don't want all the above^^, I just want one shot".

Oneshot betyder överlag att samplingen är 1 oberoende ljudfil bara, 1 trumma/ljud, 1 velocitylager utan anslagskänslighet, filter eller andra dynamiska faktorer.

Gainstaging är knepigt ibland. Det jag brukade göra på cubase dom få gångerna det här hände, var att selecta alla kanaler, högerklicka och välja "gruppera kanaler", tar tag i en kanal och sänker så mycket man behöver ha ner alla reglar, sen högerklicka igen och välj "ungroup channels". Typ så.

Absolut. Men av tradition går inte musik- och underhållningsbranschen på verifierbar testning, utan går mest på rekommendation och 'stamtavla' typ. Finns inte en etablerad käft som skulle säga att [känt namn/företag] har sina brister eller är överskattad, eller "inte grejar [musikstil]". Sånt ses som taktlöst, ansvarslöst, och nedlåtande högfärd. Folk tänker att om denna person säger så om [känt namn], vad säger h*n då om MIG? typ. Folk går på rekommendation, och är man missnöjd så säger man inte så mycket om det offentligt. Ska du ta reda på vilka som är effektsökare och vilka som faktiskt är riktigt bra, då blir det dyrt. Och krångligt. Mastringsfirmor har ofta flera anställda, och beroende på vem som utför mastringen så kan man få olika resultat från samma firmanamn.

Man blir så ingrodd i den ljudbild och musik man hör o gör med; även sättet att tänka och känna gros in. En låt sitter man ju med länge, och blir fartblind - även musikaliskt. Det, är en betydande del av att lämna över minimal justering till någon annan; nån som inte ens har hört materialet innan, inte alls hör med samma ljudblinda öron.

Så länge det är programmen som hänger sig, och inte musikutövarna, så får vi väl nöjda dittills i alla fall. 🙂

Inte provat Sonar, men under 20 år har i alla fall jag aldrig hittat en DAW som är stabil när projekten växer och blir riktigt stora, med över 100 pluggar mängder med samplingar osv. Det vore liksom lite bra 🙂Håller på att prova ytterligare en DAW nu, är lite 'på jakt'. Får se hur det går.

.. eller så betalar du Laban några hundringar för att spela in sin röst 😉

Näh. Växer man upp i ett landskap - t.ex. Skåne - talar man oftast skånsk dialekt och uttalar såväl konsonanter, vokaler och egennamn och lokala uttryck/oneliners på det sätt som ens omvigningen gör. Det skiljer sig, beroende på vilket landskap man växer upp i. Det är ingen som har bestämt eller utvecklat det. Det har bara blivit så. Om det är nåt människan är känd för så är det ju att härma och harmonisera med den omgivning som omger en. Vi talar alla svenska t.ex. för att vi härmat vår omgivning som små. Ingen som bestämt att vi ska det. Finns andra språk som är rejält mycket mer logiska och lättlärda än svenskan, så det logiska vore att man lärde sig själv tala 'det' språket istället för svenska när man är liten - om man vill vara mot strömmen.

Autotuning hänvisar överlag till att 'rätta till sångarens toner'. Dvs om sångaren sjunger lite falskt eller lite snett här och var, då kan man använda auto-tuning för att höja/sänka tonhöjden på tonerna så dom ligger mer rätt, eller kliniskt rätt rentav. I flera autotuning program kan man t.o.m. skapa syntetiskt vibrato på sången. Man gör det här i program eller plugins, vars utseende överlag påminner om MIDI-editorn i en DAW. Tonerna visas som block, punkter eller linjer. Man kan då antingen ta tag i tonerna med musen och "dra dom på plats" eller så kan man använda en automatisk funktion i pluginen (AUTO-tuning) som rättar till alla toner enligt en given skala eller liknande. Melodyne som du nämnde är ett känt autotuning verktyg. Finns även produkter från Antares, Waves, Izotope och flera DAWs i dagsläget har inbyggda plugins eller funktioner för att åstadkomma autotuning. Kompression, eller att göra rösten "mörk och läskig" .. det ligger något utanför autotuning-området. Se det som en lite annan grej än just autotuning (även om vissa små delar kan vara överlappande). Det är mitt förslag. Om du är ovan vid dom här begreppen o teknikerna och skulle vilja se mer, så knata in på Youtube och sök efter dessa namn, såväl namn på produkter som tekniker. Finns driljons-vis med korta videos där folk visar lite snabbt hur saker ser ut och funkar överlag. Good luck!

Språket är ju som det är, pga av det som föregått det. Och det som föregått är också 'som det är'. Det är ingen som styr, det "blir". Någon inneboende logik är mest en efterhandskonstruktion. Inte minst svenskan är ju känd för det; mängder med 'undantag' för varje grammatisk hållpunkt. Minst motstånd finner man ju om man simmar medströms och använder språket så som det är, i tiden. Mest motstånd blir det ju om man demonstrativt simmar motströms och hävdar nån slags inbillad logik i sig själv. Om nån säger dom ska på Armin van Buuren konsert, så förstår jag vad som menas, även om jag kanske inte håller med om begreppet. Men inte fan flippar ja och bah "Men åååh, fatta!! DET ÄR INGEN 'KONSERT'! Att inte folk kan fatta det nån gång!!". Då blir man kuf-stämplad och det blir snart aktuellt för psyk.

Det är lite den digitala varianten att lägga på "LP-skivknaster" 😉

Svårt att svara på. Det är så många faktorer som är diffusa som kan påverka. Om filen inte har konverteras från annat format (frekvens o bit), och inte påverkas av panorering, dithering, volym, omvandlande till/från stereo eller mono, eller någon redigering, så borde skillnaden mellan originalet och en renderad kopia som mest vara "minimal". Rätt troligt att det inte blir nån skillnad alls. Men kör man filen genom den här processen så borde ju en påverkande varians fördubblas varje gång den kopieras på nytt. 100 gånger skulle säkert påvisa nån sån varians, om den finns. Föreslår att du håller till så få gånger som är rimligt för vad du gör för stunden, så behöver du nog inte fundera på saken mer.

Nja, 2 sekunder "mellan" låtarna. Dvs ifrån den punkt audio filen slutar, tills där nästa börjar igen. Tror vissa kallar det Lead-in time.