-
Antal inlägg
1 946 -
Gick med
-
Senast inloggad
Content Type
Profiler
Studio forum
Kalender
Filer
Bloggar
Artiklar
Nyheter
Sponsrade artiklar
Butik
Allt postat av wonderboy
-
Skäms på Dig, Nattvaktaren! Du får inte läsa sånt här! Du ska nana för länge sedan, fy skäms! För övrigt så behöver man inte läsa om man inte vill, ungefär samma råd som Du och jag givit dem som tyckt att vi skulle lägga ner "warez-tråden" alt pm:a varandra. Jag, såsom medelmåtta, tycker sånt här kan vara nästan lika roligt som att argumentera med Dig.
-
Fasiken, vad fräckt, Slaptap! Den måste jag bara få höra. Jag hinner inte riktigt lägga ut nåt nu. Men vad skall jag lägga ut härnäst, tro? Jag får fundera.
-
Jo, men den gamla svenska gruppen Bai-Bang var ju också stora utomlands. När man kollade upp det så visade det väl sig att de hade deltagit i Sopot-festivalen och därför hade krängt en del vax i Polen. "Stor utomlands" får alltid mig att bli lite misstänksam.
-
Läste just i Aftonbladet att de skall avskaffa den "hemliga juryn" mitt under delfinalsförfarandet. Det stod också vilka som ingick i den hemliga "superduperproffstyckarjuryn". Är Ni beredda? Håll i Er för nu kommer Ni att bli imponerade: Cia Axelsson, TV-producent Joakim Vogel, programledare Jonna Bergh Wahlström, chefredaktör Josefin Sundström, programledare och låtskrivare Janne Schaffer, gitarrist, producent och tungvrickare Ja, vad ska man säga? Nu förstår jag i alla fall ett och annat. Det känns ju i alla fall väldigt bra att Janne är med så att man vet att det går rätt till. Josefins låtar har jag inte hört men mina två döttrar tycker att hon är fantastisk i sitt gympingprogram som sänds i Bolibompa. Jag tror Jonna suttit med ett par gånger i Fame Factory-juryn så hon känns väl ganska självskriven? Joakim Vogel verkar ju vara en trevlig prick, i alla fall i rutan och Cia är ju TV-producent. Någon måste ju bedöma låtarnas tv-mässighet också. Tur att det var en så namnkunnig jury som var så hemlig så att man kunde avslöja alla de hemliga namnen! Jag ser jättemycket fram mot Kee Marcello och Alanah Myles nu på lördag! Tänk hur det kan gå när vi nu inte har någon hemlig förståsigpå-jury längre!
-
Grymt, Slaptap! Du har fattat vitsen med denna tråd precis! Det känns som om jag var med på den spelningen!
-
Minsann, nu är det sportlov där Dedacia bor!
-
Hej! Kolla om inte denna tråd bör ligga under samarbeten istället!
-
Nu är det väl ändå så, mina herrar, att inom Elektronika, som jag uppfattade att det här handlade om, så brukar man väl vara ganska duktig på att "bryta mot panoreringsreglerna"? Mitt tips blir därför: Lär Dig "reglerna" och tänket bakom dem så att Du vet vad Du bryter mot. Lyssna också på ett par artister/låtar Du gillar inom genren, inte för att sno men för att inspireras eller bara höra hur man skulle kunna göra. Lyssna gärna i hörlurar, där är det lättare att uppfatta placeringar, åkningar mm. Lycka till, Criskooh! Sen må jag säga att de experimenten jag hört på sistone inom rocken med t ex hela trumsetet i ena högtalaren (The Flower Kings, Dream Theater t ex) har låtit helt bedrövliga. Hela den grejen har klart stört låten. Dock har jag också hört exempel där rätt så kraftiga "regelbrott" har hottat upp låten betydligt. Det har dock mer handlat om hårdare dansmusik (jag är dålig på korrekta genrebenämningar här, ursäkta!). Jag upplever också att denna musik börjar få sina egna regler, kanske på både gott och ont. Det resonemanget överlåter jag med varm hand åt Dumb Dan, Nattvaktaren m fl. För övrigt har jag läst om panorering i andra trådar. Använd sökfunktionen. Puss!
-
Njaee, jag håller nog inte med. "Word" är engelska och betyder, fritt översatt, "ord". Jag får för mig att det kommer från fornnordiskan men det kan säkert vår trevlige språkpolis, Hammagrella, reda ut. De uttryck Print efterlyser är: "I agree"", "Absolutely, well said!" och "Precisely, you took the word right out of my mouth!". Så nu vet Ni det!
-
Jag har spelat på hobbynivå i många år nu. Jag har, tack vare mitt musicerande, varit med om en del situationer och träffat en del karaktärer som jag annars hade fått vara förutan. Dessa saker har berikat mitt liv. Jag har också haft förmånen att träffa andra människor som hållt på med musik och ljud under många år, både på professionell basis som på amatörnivå. De har berättat fantastiska historier för mig, historier som visat sig vara sanna, åtminstone i allt väsentligt. Jag tänker att på ett sånt här forum måste det finnas många som varit med om extraordinära händelser tack vare sitt musicerande. Det kan handla om något som hänt Dig i en musikaffär, vid ett rep, på en spelning eller inspelning osv. Om det blir roligt eller inte beror på Dig. Kom igen nu och tänk igenom det hela. Minns Du verkligen inte den där gången Du besökte musikaffären och handlaren sa det där............ Ok, jag börjar: I början av 90-talet hade vi repat ihop vårt nya coverband. Tanken var att köra covers ett tag för att få ihop lite pengar och ha kul under tiden. Vi hade kört några spelningar och skickat demos till diverse bokningsbolag. Vi gjorde väl inte direkt succé men ett par bokningsbolag visade sitt intresse. Vid ett möte med ett av dessa bokningsbolag bestämdes att vi skulle skickas ut på ett par-tre provspelningar på "lite mindre ställen" för att vi skulle testas. Bokningsbolaget skulle sen ringa upp de olika ställena för att kolla hur vi hade skött oss. Om detta gick bra skulle vi sen börja få lite större jobb. Åh, vad underbart det kändes då jag svängde in med min 3-dörrars Nissan Sunny på Gbg:s central för att hämta upp sångaren och syntharen. Basisten och trummisen var redan med. Nu skulle vi för första gången ut i landet med vår fina orkester, vi skulle spela på Vetlanda Stadshotell! Medellängden i bandet låg på cirka 187 cm. Det var en ganska speciell känsla att köra bil med hakan vilande på knäskålarna. Kärran vi drog därbak vägde alldeles för mycket men vad gjorde det, nu skulle vi rocka! Temperaturen i bilen var hög, för sångaren var den redan nära kokpunkten. Hans stjärt befann sig i baksätet och hans ansikte i framsätet mellan mig och syntharen. Hans mun gick i ett i ett. Ingenting var för litet för att diskuteras! Han pratade högre och högre, till slut skrek han. Han avhandlade hårmousse, kan jang, adidasskor och en hel del annat och vi hade knappt lämnat Gbg ännu! Syntharen bad honom att lugna ner sig vid ett antal tillfällen men det höll bara en kort stund. Strax innan vi nådde Borås, pekar sångaren med hela handen och vrålar: "Björk!". Han hade haft en utläggning om vilka träd det fanns i Sverige och nu hade han kommit på att han hade glömt att visa oss björken. Syntharen anmodade mig, i starka ordalag, att stanna bilen omedelbart. Då vi befann oss på en motorväg så ville jag inte göra detta men syntharen övertygade mig om att detta var det enda rätta. Så fort jag hade fått stopp på bilen, flög syntharen ur densamma. Han rusade iväg och hoppade över diket och sprang upp för vägrenen under det att han skrek rakt ut. Han var vansinnig. Efter att ha lugnat ner sig en smula kommer han tillbaka till oss andra. Sångaren frågar då vad det var som hände. Då exploderar syntharen igen och under de närmaste fem minuterna läses lusen av vår mycket förvånade och bestörta sångare. Resan fortlöpte under någorlunda ordnade former och vi anlände till Vetlanda Stadshotell. Där togs vi emot av en förtjusande ung dam. Hennes för- och efternamn bildade det ord som farbror doktorn använder om vår bakre öppning, ifyaknowwhatImean! Basisten föll ihop i forsterställning när hon hade presenterat sig, han såg verkligen helfestlig ut. Dock upplevde jag den allmänna situationen en smula pinsam. Vi skulle spela i den lilla pubavdelningen. Där fanns ingen scen. Vi stod alltså direkt på "dansgolvet". Spelningen gick faktiskt riktigt bra. Publiken var tillräckligt berusad för att kunna uppskatta våra våldtäkter på den svenska pop- och rockskatten. Jag hade kilt och basisten hade hängselkortbyxor med väldigt vida benöppningar. Ett antal kvinnor hade ropat efter Nordman-låtar hela kvällen. När vi så lyckliggjorde dem genom att riva av ett Nordmanmedley komplett med plastvikingahjälmar och allt, gick det överstyr. Kvinnorna trängde sig längst fram, skrek med i texterna och började "fingra" på sångaren, basisten och mig. Det här "fingrandet" har ingenting att göra med det där erotiskt upphetsande fingrandet som Du säkert tänker på just nu, nej! Det här "fingrandet" resulterade i blåmärken, stenar som satt strax under adamsäpplet och en allmän, svårartad ömhet i hela underredet. Jag har nog aldrig nått mina tredjestämmor så fint som just den här kvällen. Efter en stund i detta kaos, där jag febrilt försöker freda mig och överleva, hör jag att basisten spelar en del märkliga och udda toner. Publik och orkester har nu flutit ihop till en enda svettig massa. Jag kollar efter basisten men kan ej se honom. Han smäller av ännu en kaskad av fullständigt osannolika tonkombinationer. Jag tittar igen och det gör även sångaren, ingen basist någonstans. Plötsligt ser jag tre kvinnors lystna blickar och jag ser att kvinoorna rör sig mot något mål snett bakom mig. När jag vänder mig om så hittar jag basisten. Han har hoppat upp i fönstersmygen bakom trummisen och försöker febrilt att få på sig sina hängselbyxor samtidigt som han spelar. Jag skojar inte när jag säger att skräcken lyste ur hans ögon! Och han som alltid velat vara ett sexobjekt! Jag vet inte om Du uppskattade denna verkliga historia men gjorde Du det - fyll på! Jag tänker lägga in nya berättelser lite då och då när andan faller på. Rock On!
-
Enkelt! Utan döden, vad vore livet värt? Utan förkylning, vad vore 11 månaders friskhet värt? Fast erkänn att du endast är tacksam max 2-3 dagar efter att du blivit frisk? Ok, efter en riktig dunderförkylning kan det väl hända att man säger: jafyfan, förra veckan låg jag hela veckan serru, sjuk som ett jävla troll, (sen skiner man upp) fast nu är jag frisk. Åsså glömmer man återigen bort att vara tacksam. Förkylningen är en lätt smekning från döden som ska påminna dig om att leva. I den stund du glömmer det är du redan död, fast doktorn kan dröja rätt många år med att underteckna dödsattesten. Men så plötsligt blir du riktigt förbannat sjuk igen. och du glömmer alla ljudkort, processorer, alla drömmar att gråtande stå som segrare i melodischlagerfestivalen och tacka mamma, din syster och alla kamrater på studioforum, nej plötsligt så finns bara en liten ödmjuk tanke i din feberheta hjärna! "-oh Gud, om jag bara blev frisk igen..vadsomhelst bara jag blir frisk". Så egentligen ska du vara tacksam över att då och då få snora fett. Freuds lillebrorsa Roffe Fy fasiken vad vackert, Roffe!!! Kan inte Du starta någon slags andlig och filosofisk hörna här på nätet? Jag blir så glad när jag läst Dina goa inlägg om ditten och datten! Jag har sett på andra ställen att Du röner liknande uppskattning från andra här på forumet, bl a Olsberg. Undrar om inte vi borde föreslå att du får en egen tråd där Du kan få spinna loss! Förresten, har Du unnat Dig ett riktigt gott sportlov ännu? (se tråden "Fuck for forest)
-
Med risk för att bli kallad för skrämselgubbe saxar jag följande ur Metros Gbgutgåva idag, onsdag 23 feb -05. Jag tycker det har med det vi pratar om att göra även om det säkert inte handlar om just musikprogramsanvändare denna gång. "Panik utbröt bland svenska fildelare" "Ett hundratal ångerfulla fildelare har kontaktat Antipiratbyrån för att bikta sig efter gårdagens avslöjande i Metro att den förste svenske fildelaren har åkt fast och hotas av fängelse och skadeståndskrav i miljonklassen. Nu visar det sig också att fler riskerar åtal. Bara i ett enda polisdistrikt i Stockholm har förundersökning inletts mot åtta fildelare........." Antipiratbyråns jurist, Henrik Ponthén, säger till Metro: " -Vi har inte haft några problem att hitta dem (fildelare). Ju kraftigare uppkoppling de har, desto snabbare går det för oss att säkra bevisning. Det är som att skjuta på sittande fågel. Det är som att de säger "Jag begår ett brott, här är bevismaterialet". " Vi har aldrig haft så många oroliga personer som har ringt till oss tidigare." Jag vill inte skrämmas. Jag inser också att det inte fullt ut hadlar om det vi pratat om in i minsta detalj. Jag vill dock att alla inblandade/intresserade skall veta vad som händer i detta avseende. Jag vill också tipsa om Olsbergs ledare i nya Studio. Den tar också upp ämnet och visar en riktning som tenderar att gå mot att mjukvaran måste kombineras med hårdvara (typ Protools). Av mina leverantörer får jag ta del av lite skvaller som gör gällande att Yamaha inte är intresserade av att Q-base är så lättkopierat längre. Det finns krafter inom Yamaha som skall mena att det rimmar illa att ha ett så "oseriöst skydd" på en vara inom en så seriös och professionell koncern som Yamaha. OBS! Detta är endast skvaller jag hör. Dock låter det, i mina öron, rimligt att man skulle kunna resonera så inom Yamaha-koncernen. Jag håller med Nattvaktaren om många av de fina principer han säger sig slåss för. Jag vill också slåss för dem. Jag tror dock absolut inte på hans Warez-användning som ett bra medel i den kampen. För mig blir hela resonemanget ihåligt eftersom det känns som om man egentligen bara letar ursäkter för att rättfärdiga sitt agerande Jag vill avsluta detta inlägg med en kommentar jag lagt in tidigare. Den är idag mer sann än någonsin tidigare: De som använder Warez påskyndar i själva verket en utveckling som de säger sig vilja förhindra. Sen må Ni anföra vilka vackra skäl som helst.
-
Precis, Brojd! Egghuvud, Du får la bli lite mer hårdkokt ännavettladöö! Höhöhöhöhö!
-
Tack för tankarna, Dumb Dan! När det gäller remix så menar jag i de, inte alldeles sällsynta fall, där det står "remix" eller "remix by" följt av något namn redan på orginalutgåvan av en fullängds-cd av en artist eller grupp. Jag kan förstå hur detta skulle kunna vara känsligt. Ofta föregås ju denna "funktion" eller "Cred" av "Mixed by" och något namn. Varför vill denna person stå kvar med sitt namn på skivan? Varför vill någon låta denne person stå kvar? Förstår Ni hur jag menar? Att en mix misslyckats kan ju bero på en mängd saker. Ingen eller inget vill ju bli sammankopplad med någotning dåligt jobb i denna bransch. Har vi någon därute som varit med i något sånt här sammanhang?
-
Hej och välkommen! Lite dumt att säga kanske till en grabb som hängt här ett tag men i alla fall. Förresten, hade Du sportlov förra veckan?
-
Jag håller med Brojd! Jag spelar i ett coverband och i ett rockband som kör eget material. Coverbandet drar in pengar medans rockbandet bara kostar! Som coverband är det viktigt att kunna lämna CD:s, videos, DVD:s som ger en bild av hur man ser ut och låter live! Vi började med att göra en demo i studio och responsen från bokningsbolag och arrangörer blev ungefär så här: "Vem som helst kan låta bra i en studio men hur låter ni live?". Träna mycket på att göra liveinspelningar så att Du blir duktig på detta. Sådana inspelningstekniker har en stor marknad att jobba på om de lägger sig rätt i utrustnings- och kostnadsnivå.
-
Haha, jag öppnade min igår! När gjorde Ni det?
-
Du behöver ha tag i en rca-sladd. Den har oftast en röd och en vit kontakt. Denna kopplar Du från kassettdäckets "out" eller "play" in till datorns ljudkort där motsvarande kontakter torde finnas. De bör dock vara märkta med "audio in" eller liknande. Vad är Likavaara Frans för någé?
-
Jag har också slutat snusa (för andra gången)! Jag vet hur det känns - Välkommen!
-
Kul och intressant läsning, tycker jag i alla fall! Inom de genres jag brukar lyssna på brukar mixning ta runt en dag per låt, i alla fall inte mer. Det är i alla fall den info jag får fram när jag läser om olika produktioner. Oftast är inte någon speciell mixare inhyrd utan mixningen görs av varierande antal av följande: Producent, tekniker, artist. Ibland ser man att skivan har remixats och då har ju ofta någon annan kallats in. 1. Varierar mixtiden mycket, tror Ni? Är den avhängig av musikstil/ inspelningssätt? 2. Detta med att hela CD:s har remixats talas det tyst om, upplever jag. Någon har ju uppenbarligen inte blivit nöjd med den första mixen. Vem, vilka, varför och hur vet man vem som är rätt för jobbet? Verkar vara känsligt ämne att döma av den internationella pressens tystnad på området att döma. 3. En del, t ex Stefan Glaumann, används ju av en mängd producenter/artister på skiva efter skiva. Är det producenten, skivbolaget eller artisten som betsämmer detta? Har en kille som han fria händer för att folk hört hans jobb och funnit det gott eller har han stränga förhållningsorder från producenten om att uppfylla dennes vision? Kul om även Ni som är igång och jobbar professionellt är med och tycker eller tror. Jag och mina elever är jätteintresserade av att ta emot låtar för mixning. Du som kan tänka Dig att låta oss använda visst låtmaterial från Dig i redigerings- och mixningssyfte, vänligen maila. Vi är intresserade av allt inom alla musikstilar. Hur vi skulle få använda/ inte använda materialet kan vi komma överens om.
-
Usch, vad mysig den kompressorn verkar vara! I och med att den jobbar med tre små, transparenta komprimeringar torde det kunna vara så att den inte lägger till för mycket av ett eget sound. Det är ju sådant man har en benägenhet att tröttna på efter ett tag, att allt börjar låta lika. Jag får nog kolla upp den där tråden innan Olsberg eventuellt hittar på några galenskaper!
-
Intressant fråga, Robertus! Intressanta svar, alla Ni andra!
-
Okej, låt mig börja med att säga att du är dum i huvudet som skriver så långa inlägg. Nu till sak, det ger inget att "ge mervärde" till Cubase SX. Det är inte direkt som att folk står i affären med 10 papp och funderar, men avstår att köpa för att de inte fick en internetkurs eller nåt annat trams. De som tankar warez är intelligenta människor som struntar i manualer och originalskivor, och lär sig själva istället. Däremot kan de ju vara schysst att ge äggen som köper programmen lite mervärde, så att de är nöjda och slipper moralisera och skriva skitinlägg på forum. Jag noterar att så fort man inte håller med Warezsidan så moraliserar man, inte om man är på deras sida. Om argumenten för att använda sig av Warez är så starka, varför behövs såna fläskiga personangrepp på Esa för att föra fram dem? Om Era argument är så bra torde väl de tala för sig själv? Om Du är intelligent så förstår ju Du varför vi har den här diskussionen. Visst har alla ett val att göra. Visst går det att tanka hem Warez och använda det utan att berätta det för något. Jag tycker det ser ut som om man måste uppfinna en massa argument för att försvara sitt Warezbruk.
-
Det släpps mer än tio gånger så mycket plattor idag jämfört med hur det såg ut för 10-15 år sedan - mångfalden har aldrig varit större. Att vissa skivbutiker fått ändra sitt sortiment säger inte ett smack om utvecklingen i stort - musikbranschen idag är inte likriktad, det är en myt. Håller fullständigt med! Har själv relaterat till GP-intervju med ägaren till Skivhugget, en av de större affärerna i Gbg som också har näthandel. Jag refererar där till hur "hitlistan" endast stod för 20% av deras totala försäljning. Sen kan mycket ha hänt sen dess. Jag vet att ovan nämnda affär genomgått en rekonstruktion för inte så länge sedan. Detta beror ju också på helt nya kanaler för hur man införskaffar sin musik. Jag är småbarnaspappa, jag hinner inte slinka in på Skivhugget eller Bengans längre. Jag handlar över nätet och tycker det funkar görbra! Om en massa mer än jag gör sammalunda kan vi väl inte klaga på skivaffärerna? Tror fan att de måste göra något, sen kan man alltid diskutera vad. OT men fråga var redan väckt!
-
Stort tack för ännu ett meningsfullt inlägg från Twilight Sound. Jag vill inte att tråden stängs - det är viktigt att bemöta skrämselgubbarna. Jag tror Du menar mig. Vad för skräms pratar Du om? I övrigt tycker jag också att tråden är viktig. Du som inte håller med, läs inte. Det finns massor av trådar på det här forumet som jag inte följer. Bara för att det inte intresserar mig så behöver jag ju inte gå in på dem och tycka att man skall lägga ned dem.