
Gitarrmannen
Medlem-
Antal inlägg
9 -
Gick med
-
Senast inloggad
Content Type
Profiler
Studio forum
Kalender
Filer
Bloggar
Artiklar
Nyheter
Sponsrade artiklar
Butik
Allt postat av Gitarrmannen
-
Halloj! Börjar få ordning på nya PC:n och ljudkortet så då var det dags att inhandla Cubase.. Har i min syndiga ungdom kört fulversion, men tänkte nu gå över på den ljusa sidan... Om inte annat för att förhoppningsvis slippa strul. Siktar på ett Cubase 4, vet knappt varför men anar att det blir lämpligt. Så till min fråga: Om man hittar ett begad att köpa, är det då viktigt att det är "oreggat" eller spelar det ingen roll om man vill kunna uppgradera senare tex. Ibland ser man i annonser att det säljs "oreggat" så något plus lär det vara tänkte jag... Tack på förhand för svar!
-
Ja, nu har jag faktiskt ägnat en helkväll åt att tweaka friskt. Skapade en ny profil (igen) och ställde om allt jag hittade optimerat mot audio, tex prioritera bakgrundprocesser etc. Blev mycket bättre, nu kan jag köra med liten Buffersize, latency runt 3ms. När jag kör Spike checker tool säger den att allt verkar fint optimerat osv.. MEN efter några minuter dyker det upp en tilfällig jättespik som förorsakar en dropout, antar att det är någon drivrutin som ligger och spökar. Ska testa att disabla nätverkskortet vid tillfälle. Annars börjar det lira fint nu, och vilket kanonljud det är hehe... Börjar bli dags att införskaffa Cubase nu... Får väl hoppa in i Cubaseforumet och kolla upp vilken version jag bör köpa.
-
Ja du kanske har rätt, mest rationellt att köpa ny PC kanske.. igen.. Ägnade veckor till att plocka ihop komponenterna till den nuvarande... Man är kanske inte kung på det.. Antar att det finns hundratals inlägg om det på forumet, men finns det någon sammanfattning, eller några färdiga förslag på datorer som är lämpliga???? Har inte tid, eller lust.. Vill spela musik.. Förövrigt hittade jag detta: http://tcsupport.custhelp.com/cgi-bin/tcsu...amp;p_topview=1 Testade att öka ASIO buffer size till max, då fungerar det mycket mycket bärre, kanske tillräckligt bra.. Har spelat i 15 minuter innan första dropouten, mot tidigare 20sekunder..
-
Ja, jag igen... Behöver ett nytt Cubase med som sagt.. Några tips där annars? Har ett Lite, eller vad det heter det som följde med TC-kortet, men det stöder inte min JL-Cooper, så det går bort. Hittade ett Cubase 4 på blocket för 4papp, är det vettigt tro? Bör man köpa ett oregistrerat så man har möjlighet att uppgradera senare eller så? Finns något programpaket med pluggar o dyl som är bättre värde för slantarna än??? Ursäkta mina "nybörjarfrågor" men det är förståss kanon att få tips så man inte behöver göra alla misstag själv..
-
Googlade runt lite igen och hittade ett par trådar i ämnet, bla denna: http://forum.tcelectronic.com/viewtopic.php?id=2466 jag har exakt samma problem som beskrivs, han testade tre olika Fire Wire cards utan lycka, så kanske även jag måste satsa på att byta ljudkort... Synd i så fall, gillar hela konceptet med TC-kortet...
-
Ja där ser man... Har inte alls koll på sånt längre. Är det bara att byta skiten eller finns det några genvägar månne? Alla tips.. som sagt 🙂
-
Tack för snabba och bra svar!!! Den musik jag spelar in är allt från Jazz till Rock/Fusion. Ja just nu spelar jag förståss inte in alls.. 😆 Kan förståss vara "drop-outs" låter ganska rimligt när jag tänker på det. Om vi börjar med Fire-Wire/Cipset... Är rejält rostig på datorer numer men ska försöka... Moderkortet heter MSI P35 NEO-FI och har integrerat Firewire, mer specar på: http://www.pricerunner.se/pi/35-960404/Mod...duktinformation Energisparläge var ställt i "balanserat" jag ändrade detta till Maximal prestanda. WIndows "performance-index" är 5,9.
-
Hej! Jag spelade in flitigt med Cubase för ett antal år sedan, efter flytt osv har det legat nere 3år. Tänkte köra igång igen... Införskaffade en ny PC med snabba diskar och Quad-processer och gott om minne, Vista kom förinstallerat så jag hoppades att detta skulle vara ok. Köpte ett TC Konnekt 6... Det första problem jag stöter på är att TC-kortet strular, har inte installerat Cubase än då jag fortfarande grunnar på vad jag skall köpa.. (Ja jag erkänner tidigare körde jag på ett "crackat", men är för gammal för sånt strul nu..) TC-kortet som sagt, efter div. bök med att få PC:n att hitta igen det så låter det för det mesta nu, men när jag provkör kortet med ljud, tex från Youtube, Mediaspelaren etc. FUngerar det oftast en liten stund, sedan börjar det dista enormt... Har hittat några trådar om detta på Google, men ingen lösning. Har inte hunnit lägga ner några grymma pengar och riktigt valt väg ännu, så jag är fortfarande öppen för alla idéer, vill ju ha en fungerande inspelingsmiljö så snart som möjligt.. Så.. Mina frågor blir väl ungefär: 1. Några tips ang. hur jag får TC-kortet att sluta dista? 2. Skall jag välja en helt annan väg, tex Skaffa en Mac? Installera XP? Köra Logic eller något annat skumt? (Är ju inkört på Cubase, så jag vill gärna fortsätta.) 3. Om jag väljer att hålla mig till Cubase, vilken version skall man satsa på? Är ju inte helt gratis som bekant.. Kör DKFH (Eazy drummer, lite Midi, mycket Audio) Ett specifikt önskemål är stöd för min JL-Cooper's MCS-3800 som jag verkligen älskar att jobba med. Please, alla tips upskattas som bara den!!!! 😳
-
Är det möjligt att överlämna sitt liv till forskningen/läkarvården?
Gitarrmannen svarade på Lesky's inlägg i Diskussioner
Hej alla, ja Lesky i synnerhet! Är ingen expert i ämnet men tänkte att det kanske inte skadar att tillföra lite fler erfarenheter... Måste först säga att jag blir väldigt berörd av din berättelse Lesky.. Och hoppas att du så snart som möjligt kommer ut i en smärtfri tillvaro igen. Håll ut, ge inte upp, det blir bättre!!!!!!!!!!!!!! Jag har spelat gitarr i en masa band under många år, ofta hög volym osv så öronen har fått sina törnar, dock inget som genererat tinnitus eller hyperacusis. Men så hände det som inte får hända... Nyårsaftonen 2003 small en nyårsraket av intill vänster öra, morgonen därpå pep det irriterande i vänster öra, jag tänkte inte mer på det... Men det blev värre.. Jag började sova sämre, jag bara låg i sängen hela dagarna och hoppades att pipet skulle ge med sig. Efter några dagar till kunde jag överhuvudtaget inte somna på kvällen. Allt gick brant nedåt i en ond spiral.. Efter en dryg vecka blev jag sjukskriven från jobbet, pipet började bli ett tjut, ljudöverkänsligheten ökade.. De mörka tankarna kom som ett brev på posten, inte minst efter mitt första läkarbesök på vårdcentralen där läkaren kort konstaterade, jasså dyu har fått tinnitus.. -Ja det finns ingen bot, du kommer att få ha det hela livet, men jag kan sjukskriva dig om du vill.... Blotta tanken på att lyssna till det vidriga pipet (enormt högfrekvent) gav mig panikångest.. Under denna period kunde jag inte tänka på någonting annat än ljudet i örat ens några sekunder.. Försökte släppa tanken men det blev som kramp i skallen. Nåja, måste korta av historien, den kan bli hur lång som helst annars ;-) Sammanfattningsvis gick jag in i en ond spiral som bestod av Tinnitus, ljudöverkänslighet, sömnbrist, panikångest och den gick brant nedåt. För mig som alltid varit frisk och ansett att folk med depressioner mm borde rycka upp sig innebar detta en helt overklig känsla, trodde jag befann mig i en ond dröm som inte gick att vakna från.. Grät mig till sömns, vaknade med ett starkt tjut i örat, med ångest över hur jag skulle klara dagen. Under 3 månader blev jag akut sämre, under denna tid fick jag inte träffa någon audiolog, tinnitusexpert eller psykolog pga väntetid.. Slutligen efter 3 seriösa impulser att ta mitt liv åkte jag själv till Akutpsyk och lyckades bli inlagd. (inte min stoltaste stund, tro mig) På Psyk fick jag dropp med något som gjorde mig närmast till en Zombie, det tjöt dock fortfarande i örat.. Mådde inte alls bättre.. Efter att ha varit inlagd i 5 dagar kände jag mig som om jag att jag befann mig i en roman av Kafka.. Frun var millimetrar från att lämna mig, föräldrar och syskon tröttnade mer eller mindre... I samtal med Psykläkaren insåg jag att de tyckte att jag var ett mycket intressant fall.. Jag insåg även att även om jag lagt in mig frivilligt började situationen eskalera så jag skulle inte ens bli utsläppt ens om jag ville.. Inom mig började viljan att ta mig därifrån stärkas, jag bet ihop och låtsades att jag blev bättre och behandlingen avslutades... Nu skall erkännas att minnet sviker mig en aning, på Psyk fick jag någon sorts dropp som jag uppfattade var istället för att trappa upp ett vanligt antidepressivt medel som tex Zoloft, detta dropp var en "genväg" utan de nackdelar med ännu värre depression som kan förekomma vid upptrappningen av Zoloft. Hur som helst, när jag kom ut gick jag på de antidepressiva Zoloft.. Jag hade mindre panikkänslor än tidigare och var stabilare på något vis.. Jag fick även med mig Oxascand att ta vid enstaka tillfällen om jag fick verklig panikångest.. (till saken hör att jag inte frivilligt knaprar piller, men men....) I början blev det ganska mycket oxascand för att häva panikattackerna som kom i stort sett varje dag. Jag fick även två sorters sömntabletter som jag faktiskt tillskriver en stor del av mitt "tillfrisknande"... I mitt fall hade jag svårt att somna, utan sömn blev Tinnitusen värre osv. osv.. Nu tog jag en halv Stillnoct för att somna, och 1/4 Propavan. Stillnocten är en insomningstablett som "knockar en" den verkar dock väldigt kort tid, När jag väl somnat sov jag vidare pga Propavan som är vad jag förstår en mindre vanebildande tablett som annars skrivs ut till Pensionärer och dyl.. Hur som helst fick jag lite bättre ordning på sömnen mha tabletterna, men jag var enormt noga med att prova ut en minimal dosering. Jag har fått höra sen att den dos jag tog i princip skall vara verkningslös, men jag sov gott på den.. Nä vänta nu, nu blir det en hel uppsats i alla fall.. Det var inte meningen, skall hasta till "slutet" Nåja, den verkliga vändpunkten för mig efter ca 4mån var när en bekant som även han har Tinnitus sa till mig att det kommer att bli bättre.. ge det tid... Han var den första som gav mig hoppet åter, -sa han verkligen att det kan bli bättre???? Minns än idag hur påverkad jag blev av det samtalet.. Det gav mig kraft att våga hoppas... Jag fick även rådet att ha så kul det någonsin går, skit i kostnaderna... Gör allt du gillar, ät gott, res, (ja ni fattar) Sagt och gjort åkte jag Zoloftknaprande till min Grekiska favorit-ö, solade, badade, drack öl, kastade sten på getter... osv osv.. och banne mig.. Besvären minskade i rask takt! I flera timmar i sträck glömde jag bort mina besvär och varje gång jag glömde bort dem verkade de mildras en aning.. lite lite lite.. Hemkommen började "spiralen" att gå åt andra hållet, jag började försiktigt att spela gitarr (akustiskt) och mörkte att även detta blev som en terapi för överkänsligheten, jag fick tid hos en duktig psykolog som förklarade nästa stora (och då menar jag STORA) grej för mig.. Han förklarade att hjärnan fokuserar undermedvetet på ljud som är signifikanta, speciellt som signalerar fara. Dessa ljud förstärks!!! Ljud som är helt insignifikanta dämpas och kan försvinna.. Kolla modellen: http://entcare.co.uk/img/tinnit4.gif Ni känner säkert till TRT-training och teorierna från Jastreboff, P.J., Hazell. Utmaningen var således att intala hjärnan att tinnitusljudet inte är relevant.. Dvs lättare sagt än gjort, och stundtals omöjligt.. Jag genomgick en TRT-behandling baserat på dessa teorier där jag fick brusapparater att placera i örat.. Jag kanske fått vissa bitar om bakfoten, men jag upplevde personligen att den stora effekten av dessa brusapparater gjorde det lättare att inte höra min sylvassa diskantton, och därmed lättare kunna minska tiden som jag faktiskt tänkte på min tinnitus.. Efter flitigt användande av brusapparaterna och mental träning att inte lyssna på tinnitusen, jag kämpade med att tänka på annat än mina problem.. Ibland lyckade jag uppnå tillstånd då jag inte kunde "hitta igen" ljudet... Först efter att ha letat efter det ett tag dök det upp igen.. Vasst och skärande.. Men då hade jag ändå fått erfarenheten att det gick att komma ifrån ljudet genom att fokusera på annat till 1000% Idag 6 år senare kan jag blicka tillbaka på en mödosam resa.. Jag har fortfarande viss tinnitus någonstans därbak i huvudet, men i ärlighetens namn är den inget att bry sig om längre, jag tänker på den någon enstaka gång när jag ska somna, kanske en gång varannan vecka.. Jag jobbar 100% igen, har fått en underbar son, tränar och spelar igen och livet leker... Jag är så oerhört tacksam över att ha kommit upp ur den djupa gropen av ljud och ångest. Och visst får jag återfall ibland, men inte alls lika allvarliga som förr, och i ärlighetens namn var det nog ett halvår sen sist!!! Blev rörigt detta, inte riktigt som jag tänkte beskriva det.. och jag har säkert missat vissa delar.. Om jag ska försöka sammanfatta det som fick mig tillbaka till livet: 1. Vetskapen om att det kan bli bättre, min kompis blev ju bättre! (detta hopp fick mig att bli mindre deppig, det i sin tur gav en lägre tinnitus och överkänslighet) 2. Zoloft i det akuta stadiet (Ja jag ogillar en medicin, men jag hade inget val!) 3. Sömnen, kickade igång dygnsrytmen med lite (minimal dos) sömnmedel på kvällen och fysisk träning på dagtid (Gillar som sagt inte heller sömnmedel, men det ger ingen nytta att ligga vaken och deppa) 4. Fysisk beröring, kramas!!!!!! Massage (jo det häver ångesten med få biverkningar) 5. Gör roliga saker! Ät och drick gott! Kanske låter som ett hån i den akuta fasen.. Men spara inga kostnader här! 6. Brusapparater i öronen på en mycket mycket låg volym (ska bara gå att förnimma) Nu skriver jag bara Tinnitus och ljudöverkänslighet, men faktum är att min Tinnitus var oerhört smärtsam rent fysiskt under den värsta perioden, så jag känner igen mig i Leskys beskrivning. Det viktigaste för mig var nog att lyckas sluta tänka på Tinnitusen hela tiden, så min hjärna fick tid på sig att lära sig att den inte var skäl nog att hetsa upp sig och således förstärka.. Brusapparaterna i kombination med att ägna mig åt roliga saker var ett sätt att minska på tiden som jag tänkte på Tinnitusen, och således hjälpa hjärnan att lära om. Om jag kunde skulle jag ge dig en kram Lesky!!!!! Du är inte ensam!