desvaenger

Hahaha. Stämningen lär ha vart tät nog att skäras med kniv efter det där! 😄

Alla har vi gjort våra misstag, sådana man gärna INTE berättar om. Men nu var det dags! Jag blev lite inpirerad av "Taskig attityd i musikaffärer"-tråden, så jag tänkte att det hade varit riktigt roligt att höra om era värsta tabbar. Glömt REC'a ett par spår när trummisen sätter värsta tagningen i studion, eller misslyckats fatalt vid livemixning? Ös nu på med trevliga historier så att man kan få sig ett gott skratt! Om ni vågar vill säga.. 😛 --- Jag har själv en riktigt jobbig incident som jag hoppas att jag aldrig kommer överträffa. Jag har aldrig varit så förstörd som människa. Jag hade hand om en scen på en festival som i princip ensam ljudtekniker, extremt stressigt. Efter flera dagars hårt förberedande och byggande av scen, inhängnad och allt som hör till från morgon till kväll var det dags. Festivaldagen är givetvis jobbigast då man kommer på allt som inte hunnit göras. Utöver diverse aktiviteter på scenen skulle tre band lira när kvällen kom. Först ut ett gladjazzband på 6-7 gubbar som lät helt fantastiskt. Idyllisk soundcheck där allt var i princip igång och färdigskruvat på 25 minuter eller så. Lyckan varar ej länge, för här börjar det gå åt helvete! Jazzarna spelar två låtar för mycket. Nästa band, som är låte småstora eller vad man ska säga, är riktigt sega upp på scen. Dessutom har de en riktigt jobbig scen-setup med 13-14 mickade instrument av olika slag/sång. Scenplaceringen är på rad längst fram på scen, precis framför monitorerna. Allt ska mickas, inget lajnas. Jag har nu 10-15 min på mig att koppla, micka stärkare och alla instrument och soundchecka. Det extremt dåliga beslutet att koppla in alla sladdar på måfå i stageboxen för att spara tid gjordes av mig och min nya medhjälpare. Tanken var att jag lätt kunde lista ut vad som hamnade var senare, vid mixern, genom att un-muta en sak i taget. Sladdhärvan på scen var extremt besvärande att kolla på, minst sagt. Genvägen på scen straffade sig omedelbart, när det visade sig att det måste vara ett kabelbrott någonstans. Och det rundar?! Drar ner alla reglar en bra bit.. Det blev att springa mellan mixern och scenen som en yr höna ett tag för att felsöka. Värt att nämna är att jag pga. tidsfristen inte ens hade hunnit fixa talkback till scenen. Publiken väsnas nåt otroligt, det blir att springa till scen varje några ord måste växlas med bandet. Kontakten med bandet är totalt usel! Upp på scen och rota runt i kabelberget, det måste vara basen! Mycket riktigt. Lite lättad, men mer stressad än någonsin. Publiken vill ha bandet NU, alla hänger mot scen och skriker. Men nu var det i alla fall ljud i allt, bara att börja köra? Eller? ... Det rundar? Va i helvete?! Vad jag än gör så rundar det. Vilken/vilka jävla mickar rundar? Situationen var nu så utom kontroll att nästan inget kunde göras. Vilket instrument sitter var? Varför rundar det så fort jag höjer lite ut? Bandet på scen skriker att vissa hör sig i monitorerna, och andra inte. Kommunikationen och engagemanget från bandets sida kunde varit lite mer professionellt. Jag ber bandet köra en låt för att få en chans att hitta allt på bordet, skruva till ljud och bli av med rundgångarna. Bandet slutar lira efter 20 sekunder. "Mer gitarr i monitorerna!", "Det är inget ljud i sångmicken" *pekar på micken*.. Hur fan ska jag veta vilken av 2-3 gitarrer de menar, och vilken kanal det är?! Totalt kaos.. Vad man än gjorde rundade det. "Ljudteknikern har lite svårt att hitta rätt knappar..", fick man också höra i PA:t. Riktigt inspirerande! 😄 Efter en halvtimmes sporadiskt lirande från bandets sida och mycket rundande och totalt uruselt ljud ordnar det sig iaf så pass att det gick att lyssna på, och bandet kunde spela sista 2-3 låtarna någolunda. Det visade sig att programmet jag hade recallat i Yamaha 02r:en inför soundchecken hade vissa av aux-sendarna som post-fader. TACK SOM FAN FÖR DIGITALBORD, VÅR ALLAS TEKNOLOGISKA FRÄLSARE! Detta hade aldrig kunnat hända på ett analogbord. Men givetvis är det ingen ursäkt, grundfelet var min kompetensbrist och trötthet/tidsbrist. Jag säger bara en sak som ett råd till er alla. Ha ALLTID koll på att alla monitor-sendar är pre-fader, för allas skull, och speciellt för musikernas öron. Jag fick lyckligtvis en liten revansch med sista bandet, huvudbandet för kvällen. Kanonljud, och ett jäkla tryck. Publiken förlät mig i alla fall, bandet lär jag aldrig se igen 😛 Det blev lite långt. 😛 --- Men mata nu på med era tabbar!

Nej, inte så länge du inte tänkt lägga några tusen på lurstärken.

Annars har AKAI och andra märken (Edirol, tror jag?) smidiga midi-interfaces med trumpads. Kolla AKAI MPD-24 eller MPD-32. Det är ju ett lite billigare alternativ än ett digitalt trumset, men såklart inte riktigt samma sak. 😄 Sen har väl flera märken, som Yamaha, prylar som dessa, där man kan använda trumpinnar vilket inte går på MPD-maskinerna:

Jag gillar E-MU 1616 PCI i småkortsligan. Finns på thomann.de

Har du ingen analogsynth med midi-utgång?

Propably the best monitor stand in the world.. Jag har tre burkar per monitor och mellan monitor och burk finns en mjuk gummibussning som egentligen ska dämpa vibrationer från värmepumps-kompressorer. Inte en vibration når bordet kan jag säga! Helt frikopplat. 🥰 Givetvis är burkarna fulla.

Det är ju viktigt hur du placerar dig i förhållande till micken också när du spelar in. Står man för nära betonas gärna diskanten för mycket. Testa 30-40 cm. EDIT: Är det micken problemet sitter i som mietek säger, är det antingen deesser eller multibandskompressor som gäller. Jag föredrar multiband. Bypassa alla banden utom det högsta. Attack 0-10 ms och release 5-20 kanske. Sen får du leka med gränsfrekvensen för bandet och ratio/tresh.

Kolla först och främst att du får signal ut från Cubase till din Lexicon mjukvarumixer. Får du inte det är det fortfarande inställningarna i Cubase såklart. Kolla så att outputs är rätt valda i Cubase connection manager (tryck F4 i ett projekt), och att du har rätt output på ditt audiospår.

Riktigt schyst bygge! Bra koncept också. Ser ut att vara en studio i lagom stor skala. Är du nöjd med dina Event SP? Ett litet råd med om datorstolen och parketten. Skydda parketten med en genomskinlig plastmatta eller liknande, annars kan nog parketten bli förstörd med tiden.

Det beror ju på om du har en vettig DAC i ditt ljudkort. Jag har ingen aning om hur omvandlarna är i M-audios prylar. Jag antar att dom ligger i övre budgetklassen som på de flesta småkorten. Då har du fortfarande ett stort steg kvar upp till de bra DAC:arna på alla sätt. Jag vet inte heller om du kommer tjäna så jättemycket på att skaffa en extern förstärkare om du redan har en hörlursutgång på ljudkortet. Det blir ju samma DAC, så det du kan vinna är väl i så fall lite transientrespons och ljudbildsstabilitet kanske. Lite renare ljud också. Det är först när DAC:en är bra man hör vad prylarna går för. EDIT: Fast å andra sidan. I och med att dina lurar är rätt så tungdrivna kan du kanske vinna en del på att skaffa bättre förstärkare då inbyggda diton brukar baxna ganska fort.

Ja, det låter faktiskt lite som det. Men det borde man märka..?

Det spelar ingen roll om du kör RCA (obalanserat) sål änge inte kabelvägarna är för långa. Nån meter är helt lugnt. Nej jag anser att DAC:en gör lika mycket, om inte mer på ljudet än förstärkaren. För att svara på vad skillnaden blir med bättre förstärkare: Allt blir bättre. Transienter, djup, detaljer, stabilitet i ljudbilden, för att inte tala om basregistret som blir betydligt tightare. Anledningen att jag propagerar för annan DAC är klyschigt nog att "det går inte att polera en skitkorv". Dvs.. har du trist ljud från DAC:en till stärkaren spelar det ingen roll hur bra förstärkaren är. En bra DAC gör så otroligt mycket för ljudet. Musikaliteten lyfts fram, den hårda trista diskanten försvinner, djupet och de små nyanserna och detaljerna fullkomligt dränker en. Kärlek! Har du lite pengar borde du satsa på en Lavry DA10. Den DAC:en har en superbra hörlursutgång, balanserade utgångar till dina monitorer och en ruskigt bra DA-omvandlare, framför allt. Kostar dock 11 000 kr men oj oj oj. Lovar att du inte kan förstå hur enormt mycket det gör innan du hört en bra DAC. Helt plötsligt hör man hur det EGENTLIGEN låter. Hade.

ESP Viper 🙂

I min mening blir skillnaden riktigt stor, speciellt om du väljer att använda en bra DAC till hörlurssteget också, istället för de schaskiga DAC:arna som sitter i iMacs och annat. Du borde köpa en förstärkare för åt minståne 1000 kr, och lägga pengar på en hyfsad DAC.

Jo, virusarna har sitt ljud. Man känner igen det ganska lätt. Genomskinligt och fylligt. Jag ångrar att jag sålde min Virus C, den hade jag haft glädje av nu.

Testa även att byta placering på micken till lite olika platser i rummet mellan dubbarna. Då får du inte samma uppbyggnad av resonans vid specifika frekvenser.

Tack som fasen! Det är det bästa jag läst på mycket länge. När du lägger upp det på det viset ser man hur enkel logiken för att få ut volym är. När man simmar runt i gröten mitt uppe i en mix tänker man inte praktiskt alla gånger, och då får man inte upp volymen. Lika väl som varje instrument ska ha ett eget frekvensband att spela i måste instrumenten vara utspridda rent dynamiskt över tid. Man kan lätt "scanna" i vilka register man har mer att ge i volym genom att svepa över hela frekvensregistret med en EQ + 5-10 dB lagd innan master-limitern. Detta kan man sedan utnyttja för att få plats med stora tunga leadar.

Det hade varit intressant, men bor 15 mil ifrån. Jag hade vart på annars.

Det låter som en supersaw från en virus eller liknande, med ett chorus på. Den spelar i ackord. Sen ett bra reverb på, klart. 🙂 EDIT: Möjligtvis någon stereobreddare på det. EDIT: Sen har det använts key follow, som gör att de lägre tonerna i ackorden är lite dovare, filtrerade. EDIT: Kan det vara ett Lexicon-reverb av bättre modell? Det är iaf mycket diffusion och rätt lång predelat på reverbet.

Nej alla tycker inte så. Men många. Jag är mest ute efter att väcka diskussion. Är själv lite skeptisk till inspelning av lurar nu faktiskt, efter att ha läst diskussionerna. Jag hörde betydande skillnad när jag spelade in min K240. Men i efterhand, efter att ha läst 100 sidor om hur det kan vara att öronen vant sig har jag börjat tveka. Nästa gång jag köper något nytt ska jag vara extra uppmärksam. Men jag kan med gott samvete säga att min bilbas ändrade egenskaper under betydligt längre tid än 10 sekunder som det står i länken jag postade. Kicker påstår ju också att deras basar behöver betydligt längre inspelning än 10 sekunder - de vet säkert vad de talar om. Jag tror inte man kan dra alla högtalarelement över en kam och säga att de spelats in efter första gången de töjts ut ordentligt. Det gäller säkert de flesta eftersom det ändå står så i ovan nämnda länk, men åt minståne inom bilstereoindustrin verkar det finnas en hel hög med undantag. Det här med att min infinity-bilbas tog tid på sig att spelas in är inget skämt. Den var ganska fast i upphängningen första månaden (kanske 50 timmar speltid), medans den gradvis mjuknade, för att i slutändan (ett år senare) vara betydligt mycket mjukare än som ny. Jag uppskattar genom att känna på den att FS har sjunkit en hel del, kanske uppåt 10 Hz. Ett tag hade jag dessutom två likadana basar, varav den senare köptes ett par år efter den första. Den nya var en hel del hårdare (A/B-test), och hade en annan ton också (gällare, A/B-test). Den hann jag nog aldrig spela in riktigt rejält (max 20-30 timmar) innan den såldes. Fenomenet "inspelning" existerar med andra ord. Det bekräftar ju även länken jag postade, där de visade mätdata som visade differensen mellan ett ospelat element och ett "inspelat" (10 sek?). Tabellen bevisar att material kan ändra egenskaper. Vad som dock inte framgår i artikeln är om alla högtalarelement reagerar likadant och spelas in lika fort. Bara att "de flesta" gör så.

Nej jag skrev ju bara vad ni påstod. 😉 Om du läser inlägget noga ser du att jag inte gjorde ett enda subjektivt uttalande.

Jag gjorde ett test. Spelade in 100 unika audiospår paralellt i 44,1 kHz, 24 bitar på min 7200-varvare (av gammal modell). Den hostade inte ens..

Nej, jag har inte påstått nånting.

Vissa påstår det. Jag vet inte.