cborg

Så här: Avstånd hörlur<->öra = någon centimeter kanske. Avstånd hörlur<->skärm/sidovägg = någon meter eller mer.

Bra artikel. Tack för tipset!

Inte så simpel fråga som det kanske verkar men jag ska försöka hålla mig kort om det lilla jag vet i ämnet. Det absolut viktigaste att komma ihåg i denna frågan är det som AnthonyS är inne på. Det vi uppfattar som ljud är tryckförändringar (svängningar, oscillatoner). Lätt att glömma ibland när man tittar på grafer med sinusvågor och pratar om stående vågor med mera. Men ljud är alltså alltid en förändring av tryck som vi uppfattar som ljud. Det gör det ganska enkelt att svara på frågan om hörlurar. Vi hör basen för att vi uppfattar tryckförändringen. Avståndslagen säger att energin/styrkan halveras vid varje fördubbling av avståndet. Eftersom hörluren sitter så nära örat blir avståndet mångdubblat innan ljudvågen sprids ut och träffar första reflektionspunkten. Det betyder att reflektionerna i rummet från hörluren i princip är försumbara. Så blir det inte med högtalarna eftersom vi sitter en bit ifrån (förhoppningsvis 😄). Hur blir det då med högtalarna? Förenklat: Ljudvågorna vill alltid sprida ut sig. Dessa reflekteras mot rummets väggar med allt det innebär (bla som Claes var inne på). I de väldigt låga frekvenserna när vi närmar oss att avståndet understiger en halv våglängd så reflekteras "vågorna" innan de hunnit utvecklas och till slut blir det som att hela rummet pumpar istället. Tom Hidley brukar beskriva det som när man klämmer på en ballong. Så visst hör man basen även där men det kan var väldigt svårt, om inte omöjligt, att förutsäga hur den kommer att bete sig på grund av detta (svårt nog även innan). Ibland kan det hjälpa om rummet läcker lite lågbas (vilket det oftast gör). 😉

Absolut. Och jag använder den på mig själv också. Verkar tyvärr vara nödvändigt ibland 😄 men man är ju bara människa.

Jag tycker samma som dom andra. Snyggt bord Terror! 🙂

Jag tycker det är skithäftigt. Det du ser är något vi snackar om i Studiobygge-delen hela tiden: Stående vågor! Har skummat igenom tråden och drloop verkar ha förklarat lite hur det funkar. När det gäller om 432Hz är mer naturligt, ja det vet jag inte. Men länken innehöll vad jag tycker liknar desinformation, någon slags märklig nazi-konspiration om frekvens. Finns en massa källor som säger något helt annat. (Googla "concert pitch") När man leker med syntar, som jag, så skruvar man ju alltid på detunen på oscillatorerna. Så jag kan inte säga vad jag gillar bäst. 🙂

Ja, jag säger egentligen inte emot din tolkning utan säger bara att jag kan se det luta lika mycket åt båda hållen. Guidelines tillhör ju avtalet. Absolut. Aha, ok. Inget att vara förvånad över. Kopiera musik lätt är många gånger en bra grej.

@Knäskål: Tack, intressant. Jag tycker du har en poäng eftersom du är konsekvent i din tolkning. Men jag har ett par andra synpunkter på det hela. Ska försöka dela upp dom eftersom de inte alltid är avhängiga av varandra. 1. Många jag känner som gör pengar på sin musik tycker det är bra att det körs från Spotify på verksamheter. De ser det som bra att de får betalt både från verksamheten som redan betalar för att få spela musik och från spotify som betalar för streamingen. De tycker inte att det är något olagligt i det. 2. Det är en gigantiskt gråzon i spotifys avtal. Det du nämner är "User Guidelines". Riktlinjer helt enkelt. Om du tittar under License and assignment däremot hittar du: The Spotify Service and the content provided through it are the property of Spotify or Spotify's licensors, and we grant you a limited, non-exclusive, revocable licence to make personal, non-commercial use of the Spotify Service and to receive the media content made available through the Spotify Service in your Local Country, based on the Subscription or Trial you have selected (the “Licence”). "Personal, non-commercial use" faller i Sverige in under privatkopieringen vilket gör det lagligt att kopiera för privat bruk. 3. Copyswede propsar ganska mycket på att deras avgift är bra för att man skall kunna ha streamingtjänster offline eller en kopia för privat bruk. Det är ju hela deras ide liksom. 4. Jag håller med dig om att det är bra att leta efter modeller där musiker få kan få vettigt betalt för sitt arbete. Men jag har inte betänkligheter att lära ut hur saker fungerar. Tycker liksom inte det är relevant. (kanske om forumreglerna säger annat skulle jag få rätta mig efter dom även om jag inte håller med). Inga sura miner här heller. 🙂

Musik kan vara underbart subjektiv och skapandet av musik fritt och utan regler. Och det är roligt att dela med sig och få ta del av andras erfarenheter och upplevelser. En del av det korsar in på tekniska bitar och ibland hamnar vi helt i dom tekniska bitarna. I verkliga livet ännu oftare. Då kan det vara bra att ha en struntpratsdetektor som skiljer på struntprat, kanske funkar och funkar. Vetenskapen är en sådan detektor. Den har sett tlll datorer fungerar, flygplan flyger, dödliga virus inte längre dödar och mycket mer. Så ibland är det även relevant här på forumet tycker jag (plus att jag gillar sånt här men det är förmodligen alldeles för uppenbart ...) och denna lilla film är 15 väl värda minuter. https://www.youtube.com/watch?v=eUB4j0n2UDU

Jag hittade inte svaret på min fråga riktigt i ditt svar. Tycker du att det jag beskrev ovan är ett brott mot avtalet?

Så jag antar att du även tycker att DJ:s, klubbar, restauranger, affärer, verksamheter, fabriker, allmänna platser etc som spelar direkt från Spotify begår ett brott också. Är det korrekt?

Lägger till att tolkningarna av detta på diverse sidor lämnar ibland mycket att önska dock. Ser nästan aldrig några referenser vare sig till uträkningar eller lyssningstester. (Lavry ett av undantagen dock)

Eftersom det här med samplingsfrekvens är uppe på tapeten kan jag berätta om en test jag gjorde (måste varit 4-5 år sen nu) när jag hade svårt att bestämma mig för vad jag skulle jobba i. Och det gäller samplingsbibliotek. De flesta jag har, alla av de stora iallafall, kör 16bit/44,1kHz. Och när man kör DAWn i annan samplingsfrekvens så omvandlas i realtid. Detta var svårt att märka på de flesta ljud (om man inte hade stenkoll på hur de skulle låta) men väldigt tydligt på vissa ljud. Tex. körde jag med mycket analoga samplingar med snabba sinussvep och dessa ändrades markant i realtid från hur jag visste att de skulle låta. Från "tjopp!" till "fliiii !" typ. Jag ställde frågan till tillverkaren som svarade i princip med "Mmmhmm" (vilket jag tolkade som, "vi vet men det märks generellt inte") Där kan det definitivt att kolla upp matchningen även om det blir allt bättre.

För 10-15 år sedan hade jag sagt ja. Idag gäller det bara att hitta en riktigt bra sample-converter (som t.ex r8brain) så blir det inga problem.

Med all respekt DMM, detta tycker jag låter inte helt rätt. Vad är det du syftar på? Med lite matematik i ryggsäcken så verkar Lavry har väldigt bra koll på det här. Och bra förklaringar till varför också Dock behöver dessa två kommentarer faktiskt inte strida mot varandra eller säga olika saker. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det mesta verkar handla om hur man konstruerar filter som är så nära ideala som möjligt. Om vi utgår från den verkliga världen, inspelning, uppspelning, digital/analog-omvandling och allt det innebär så gäller det som Lavry säger. Och han nämner också något jag sett innan dvs att väldigt hög samplingsfrekvens kan vara sämre i vissa avseenden. Om vi tittar på den matematiska världen där vi håller oss inuti datorn dvs med VST-syntar så kan det finnas fördelar som överväger nackdelarna med högre samplingsfrekvens som t.ex 96kHz. Utvecklare här verkar kunna skapa filter enklare och med mindre "fel" på grund av att filtrena inte behöver vara så branta. "Fel" kan då flyttas till ohörbara frekvenser. Men de behöver inte utesluta varandra som jag ser det.

Vad bra! Då ska jag inte vara sämre och hjälpa till med några illustrationer (från mitt lilla program eller ja, Excel 🙂. Brukar vara till hjälp i akustiken när det gäller ljudvågor). Så vi har vår grund ton här, sinus-vågform exempelvis 360Hz: Sen om vi lägger på första udda övertonen (1080Hz då) och anpassar amplituden så här: för att få till en fyrkantsvåg, då får vi denna vågform: Lägger vi till en ytterligare överton (1800Hz) med anpassad amplitud/styrka Så närmar vi oss en hyfsad fyrkantsvåg: Så man kan tydligt se hur styrkan/amplituden avtar i övertonerna och hur vågen förändras om de inte är med. Så tittar vi bara på bilderna och tekniken vill vi så klart ha med dom. Men om vi tittar på var dessa harmonier/övertoner hamnar när vi ökar grundtonens frekvens och på vad vi faktiskt hör så får vi lite känsla för vad som är relevant i normal musik. Och de allra flesta hör också allt sämre när vi börjar nå de övre frekvenserna där amplituden samtidigt minskar. Så frågan är då, vad är det för ljud vill egentligen vill höra där uppe i tokhöga frekvenser?

Japp! Du kan sitta lugnt i båten tills du tänkt byta inspelningsrutiner. Jag däremot tänkte slösa lite lördagstid att kommentera på vad som sagts i övrigt. 😉

Kanske ska lägga till en brasklapp att jag inte vet riktigt hur väl den där sidan funkar. Bättre att testa med någon sinusgenerator i sin egna studio. Men oavsett om det beror på öronen eller någon kedja i utrustningen kan det vara bra att veta.

Den rytmen känns så jäkla skum för mig! 😄

Nä du är inte koko Nilsson. 🙂 Det är helt korrekt. (12 jämfört med 24 bilder skulle vara mer som 8 khz jämfört med 16 kHz.)

@D.Vibe & Nilsson När det gäller skillnaden mellan de olika samplingsformaten handlar det mest om hur man bygger ett så bra filter som möjligt (för att kunna nyttja Nyqvist-teoremet). T.ex. så är 44.1 valt så att filtret jobbar på 2.05kHz dvs filtret har sin cutoff på 20 kHz och allt skall vara borta tills vi når 22.05 Hz idealiskt. Ska inte rabbla allt om additiv syntes här men för att höra skillnaden på olika vågformer behövs övertonerna. Så för dom som har extremt bra hörsel så kan det höras skillnad t.ex. där jag säger sinuston säger dom kanske mer åt fyrkantsvåg. Men om det är relevant för ex över 16kHz. mja, det tror jag inte heller för det stora flertalet.

Själv hör jag numera att efter 13-14kHz börjar det bli sämre och på 16kHz är det nada. För 10 år sedan var det 15-16kHz och 19 kHz. Ålder .. pfft. Ska ta och börja med att filtrera bort allt över 15kHz. Inget ska fasen höra nåt annat än jag. 😄

Du kan ju testa här: http://www.noiseaddicts.com/2009/03/can-you-hear-this-hearing-test/

Iterativ kvantisering med egna inställningar brukar jag köra med ofta. Bestämmer hur nära eller långtifrån det ska flyttas och hur många procent det flyttas isåfall. Jag är inte så tajt alla gånger (även midiinterface har ibland strulat) så det går från superskönt swung till retliga missar ibland. Och då brukar det funka bra. Finns lite swing och tuplet funktioner i Cubase också som jag har lekt med någon enstaka gång. Blir ganska bra. Inte med lätthet alla gånger men för att jag ska säga "ok det kan jag köra på" iallafall.

1. Då kör du med den sampleraten som du spelar in med på portan. Det ger nog bäst kvalisoft. 2. Som bluesboy säger, teoretiskt ja, men endast då du kan köra 48kHz hela vägen i kedjan. Omvandlingar, dist/fel och brusnivåer kan i värsta fall försämra annars.