joachime

Jag skissade på ett test med 32-bitars upplösning rakt igenom. Men det kändes omständligt att få tag i och verifiera 32-bitars arbetsmaterial. Så det fick vara. En högupplöst ljudfil med Hitler kanske vore något ändå...

Inte försent att ändra på. Vad tycker ni den borde avslutas med?

Jag gissar att strecket i Reaper är en positionmarkör. Logic har, som du märkt, en uppspelningsmarkör istället. Visuellt liknar dom varandra men funktionen är något annorlunda. Jag vet inget sätt att byta uppspelningsmarkören mot en positionsmarkör. Gissar att det inte går.

Nä, där är även nödrim tillåtna.

Ja, jag brukar använda den för att infoga filer/bilder. Men i den här tråden dök det inte upp några "infoga"-alternativ. Testade att infoga i den här tråden och det gick bra, som ni ser. 🙂

Per gång? 😕

Tack det är bra! Förutom att jag satt sönder soffan i vardagsrummet härom dagen. Fick mig att känna mig 30 kg tyngre på ett par sekunder. Själv då? Är det bra med familjen?

Jag upptäckte idag att jag inte kunde bifoga filer till en tråd i kategorin inspelningsprogram. Fältet "Bifoga filer" nedanför textfältet saknas.

Varsågod. Jag ser fram emot det.

Så dawsummering har varierande effektivitet på olika typer av material? Och den är fullt transparent vid två ljudkällor men inte vid flera? Detta vid dynamik större än de mänskliga sinnena kan hantera? Intressanta påståenden och jag antar att du bäst själv kan visa belägg eller liknande för dom. Något säger mig att du inte kommer nöja dig med mina tester, oavsett track count, bitdjup eller val av material. Bevisbördan är således din.

Dels ökar dom från fjärde delar till åttondelar och så vidare upp till 32-delar eller mer. Sedan pitchar dom ljudet. Antagligen genom att lägga upp en och samma sampling på alla tangenter.

BPM anges för arrangemanget, inte per spår.

140 decibel är ganska mycket. Om vi utgår från noll decibel (SPL) så motsvarar det på ett ungefär det dynamiska spannet mellan tystnad och smärttröskeln. Tillspetsat är det som att uppfatta tystnaden bakom en jetmotor, eller inuti en bastrumma under en dödsmetalkonsert. Det råkar också överensstämma på ett ungefär med det maximala bitdjup ett 24-bitarssystem kan representera, 144 dB under full scale.

Forumet har haft en del diskussioner om det här med summering. Och en del nulltest som visat på små skillnader som pekat på andra faktorer än just "summeringsmotorn". Men jag är osäker på om vi gjort ett test ur den här vinkeln. Därför gav jag mig på det. Nulltest summering och internt bitdjup De moderna DAWs jag känner till erbjuder 32 bitar intern upplösning eller mer. Påståendet jag testar här är att detta inte är alldeles tillräckligt för att få en transparent summering av separata ljudfiler. Jag testar även om summeringen vid olika nivåer skiljer sig mellan två olika DAWs. Så här gick testet till: Jag importerar två ljudfiler i Logic. Den ena är ett brunt brus och det andra ett rosa brus (24 bitar). Dessa mixas med varandra med nivåautomation så att balansen mellan ljudfilerna förändras över tid. Här görs en första bounce/export (24 bitar). Dessutom görs en andra bounce/export (24 bitar) där båda ljudfilerna/spåren dämpats med 12 decibel innan summering. Därefter importeras de båda bouncarna/mixarna i Cubase. Den svagare ljudfilen förstärks med 12 decibel på kanalen. Vid nulltest visar varken Cubase inbyggda nivåmätare eller Sonalksis plugg Free G några skillnader mellan ljudfilerna/kanalerna. Slutsats: 32 bitars intern upplösning är transparent vid summering och trunkering till 24 bitar, oavsett ljudnivå på kanalen. Det är heller ingen skillnad mellan Cubase och Logics interna upplösning eller summering.

Har du lust att utveckla? På vilket sätt förändras ettor och nollor inuti en DAW?

Nya strängar, stallmick och dist.

Jag brukar använda ljudinspelaren.

Obalanserat brukar inte innebära några större problem när signalerna jobbar på linjenivå. Undvik onödigt långa signalvägar och störande källor som dimrad belysning.

Jag upplever stor skillnad på olika kompressorer och ser definitivt e poäng i att hitta rätt kompressor. Vare sig det är hårdvara eller mjukvara. Håller med om att Cubase kompressor har blivit rätt bra, men precis som Demonen och Doktor Loop ser jag poänger med att spela in med hårdvarukompressor. Till att börja med får man till ett sound redan vid inspelning, utan att behöva lära sig att klara spela/sjunga med fördröjning i lyssningen. Dessutom kan man, som Demonen nämnde, får man en fysisk hands on på apparaten. Man kan vrida på minst två rattar i taget och göra minimala justeringar utan att behöva hålla ned shift-tangenten. Men... FMR RNC är en av de mest transparenta kompressorer jag har testat. Enskilt är det långt ifrån en dålig egenskap. Men som främsta egenskap ... då är jag är kluven. Det finns massor av kompressorer som lockar fram något som annars inte riktigt kommer fram. Ta till exempel den klassiska 1176'an. Den har sin unika karaktär. Och som i de flesta fall kan man gilla det eller inte. En riktigt mångsidig kompressor är Empirical Labs Distressor. Den har flera lägen av distortion, plus att den emulerar andra kända kompressorers karaktär vid olika ratio. Dessutom har den de mest finskänsliga och kirurgiska attack- och releaseparametrar jag stött på. Men den kostar en del. Jag förstår att du är nyfiken. Men det kan vara smart att prova runt lite innan du bestämmer dig för en investering.

Rent generellt har jag inte behov av lika snabb attack från en busskompressor som hos en kanalkompressor. Release får gärna låta bra i snabbt läge men inte gärna dista hörbart. Dessutom kan releasetiden hos en buss glida över 300 ms så den bör låta bra med långsam release också. Jag önskar som sagt sällan hörbar dist hos en busskompressor. Något som jag annars kan uppskatta på kanalen. Dessutom bör frekvensgången vara hyffsat rak. Hos en kanalkompressor har det inte samma betydelse. Sedan finns det finesser hos busskompressorer som sällan blir relevanta hos en kanalkompressor. Möjlighet att skära basen hos styrsignalen är ett exempel. Tack för tipset Audiorent! 🙂

Det går att lösa på olika sätt, beroende på vad du är ute efter. Vill du plocka den opåverkade signalen från toppen utöver den impulskabinettade (processade) signalen från Torpedo så kan du plocka den via den digitala SPDIF-utgången. Vill du ha en helt torr och opåverkad signal från gitarren plockar du den enklast med en lajnbox mellan gitarr och topp.

Two Notes är ett företag som erbjuder lite olika lösningar. Kanske du hittar något där som passar.

I så fall skulle jag fokusera på virvel och rum. Vilket gör två, max tre mickar. Övriga mickar placerar ni utifrån vad låten kräver.

Ska du spela in på den? Isf hade jag valt firewire eller esata. USB2 kan vara lite lynnigt, men duger gott om du i första hand tänker använda disken som backup.

Det finns alltid en risk att subben ställer till det. Man får lyssna noggrant och pröva sig fram till optimal placering, i eller ur fas etc.