Amis

Ja, precis, jaha? Förstår inte vart du vill komma. Tycker det är ganska självklarheter du kommer med. Vad har vad med skivindustrin att göra? Har inte all musikförsäljning med personlig smak att göra?! För övrigt har jag redan styrkt detta ett antal gånger i denna tråd.

Rena rama rappakaljan alltsammans. Fattar inte ett skit! Vet faktiskt inte hur många gånger jag ska behöva upprepa mig i denna fråga, men jag gör ett nytt försök; Allt, precis allt, som jag betraktar som njutbart är välkommet. Om det sen gäller en sitarspelande indier från Goa eller en beriden flöjtspelare från Inre Mongoliet har alltså ingen betydelse. För att inte skapa fler oklarheter vill jag förtydliga att detta självfallet gäller samtliga decennier, och inte bara 70-talet. Yepp! Har du någon form av exklusiv ensamrätt att bedöma vad som är att betraktas som "brist på karisma", "individualitet", "brister i framförandet" och liknande? En rätt som dessutom tycks sträcka sig genom decennierna?! Nu är du ute och vimsar igen med dina lösryckta inlägg. Det begriper väl t o m du att man inte kan ta ut en mening i ett sammanhang för att påvisa en uppfattning man har. Ska jag göra detsamma med dina inlägg? Bra! Då är vi överens om åtminstone en sak! Instämmer! Jag hoppas bara du följer det rådet också.

Nej, det är det heller ingen som har påstått. Det skulle inte jag vilja hävda, i varje fall inte i den monstruösa omfattningen som sker idag. Inget nytt under solen där heller. Det är ingen större hemlighet med att musiker lånas friskt till höger och vänster, ingår i olika konstellationer, turnéer, och liknande. Allmänt förekommande än idag, t ex har dansbandsorkestrar rykte om sig att inte spela på sina egna skivor utan använder sig av inhyrda musiker. Den som brinner för sin sak är beredd att gå långt. Folk med alltför "nischade" produkter fick helt enkelt ta rejäla banklån, pantsätta hus och hem, och dy. Inget ovanligt idag heller; känner kanonmusiker som bor och lever som råttor för att de satsar allt på musiken. Som sagt: den som brinner för ngt...När det gäller det andliga/ religiösa så skulle du bli förvånad över vilka pengar som döljer sig bakom sådana företeelser. Problemet är snarare att du fortfarande inte har förstått att jag gillar all typ av musik, från Pachelbels "Kanon i D-dur" från 1600-talet till dagens, tja..varför inte Starpilots "Higher". Jag ratar INGEN bra musik, vare sig det gäller klassiskt, rock, pop, eller vad det månde vara. Instämmer helt! Och därav har vi problemet med den "överproduktion" av musik vi har idag. Vem som helst kan idag upprepa det man till stora kostnader gjorde förr. Den naturliga barriären som kostnaden i sig innebar är försvunnen. Håller helt med! Pengar och teknik är inte de avgörande instrumenten för succé. Anledningen till att jag inte tycker så mycket om ABBA, trots att jag i grunden älskar låtarna, är därför att jag tycker musiken är rejält överarbetad, såväl musikaliskt som produktionsmässigt. Många låtar, inte bara ABBAs, skulle må bra av att skalas av ngt. F-låt att jag kortade din text ngt här!! Som jag sagt tidigare så hade man inte så värst många valmöjligheter när det gällde inspelning på 70-talet. Hade ett så enkelt inspelningsprogram som Apples "GarageBand" funnits på 70-talet och kostat 10 miljoner så hade alla ansett det vara lögnaktigt billigt. På den tiden fanns 4-kanals portor och och 2-kanals rullbandspelare och de var svindyra. Eller också fick man gå till den vanliga kassettbandspelaren. Om man inte valde studion...Enda sättet för okänd band att bli kända var genom att uppträda live på folkparker, skolfester, musikfestivaler och liknande. Och inte heller det var så enkelt. Nope! Men det får jag ta på mig. Har nog varit lite otydlig i det fallet. Trots din föresats att inte diskutera musiksmak så avslutar du med att "...de artister jag tror de flesta såväl igår som idag är överens om aldrig ens var i närheten av att vara "exceptionellt bra" utan får beskrivas som medelmåttor på sin höjd". Ja, vad som ÄR "exceptionellt bra" är som bekant ett tänjbart begrepp. För att du hittar ett par luggslitna skivor för 10 spänn styck i en back på ngn loppis ska inte tas som intäkt för att artisten ifråga är dålig. Själv hittade jag en bok på loppis för just 10 kronor. För dig hade förmodligen boken inget värde men jag gav tjejen 200 spänn för den. Nej, jag är inte rik men för den slitna boken hade jag gladeligen gett 1000 kr och förmodligen mer därtill. Man ska aldrig diskutera abstrakta ting som musik, konst, filosofi, teologi och liknande om man vill få definitiva och absoluta svar. I övrigt är den musikstil jag föredrar åt balladhållet, typ Bobby Ljunggrens "För att du finns", "Se på mig" och "Kärleken är". Som sagt: allt välljudande är välkommet i mitt hem!

Håller med till 100%. Kanske ska det tilläggas att det krävs en jävla tur också...

Börjar bli lite tjatigt det här med skivförsäljningen 😉 Eftersom skivan uppfanns på 1900-talet så borde skivförsäljningen under 1600-talet ha varit synnerligen låg... I övrigt kan man konstatera att jag gillar ALL typ av musik! Från stenåldern till idag!

Först som sist vill jag be om ursäkt om jag gjort dig eller någon annan upprörd. Det var aldrig syftet, kanske har jag varit för skarp med pennan i vissa meningar. En text kan med lätthet uppfattas fel, vilket man vid en muntlig konversation lätt kunnat korrigera. Om så skett i ditt fall vet jag inte men jag tror inte att du har förstått mig helt rätt i alla fall. Men nu till frågorna; Vet inte riktigt var jag ska börja någonstans 😉 Innan digitaliseringen revolutionerade musikbranschen kostade det skjortan att göra skivor. Detta är fakta och inga fantasier från min sida! Min prisuppgift var meningen att betraktas som ungefärlig och inte bokstavlig, tror jag skrev "kunde kosta upp emot en kvarts miljon". Det beror naturligtvis på var den spelades in, och av vem. ABBA skivorna kostade säkert miljoner i inspelningskostnader medan den lokale artistens kostnader gick på 100 000 kr. (Känner två killar som fick belåna sina hus för att bekosta sina skivinspelningar.) För kosta, det gjorde det. Och jag hoppas att vi är överens om att kostnader är barriärer, inte bara inom musikbranschen utan överlag. Det är bl a därför vi inte alla kör Rolls Royce. Naturligtvis kan det kosta skjortan idag att besöka en studio, men man har valmöjligheten att få inspelningen till högst moderata priser också. Den möjligheten hade man inte på 70-talet. Man fick betala dyrt eller helt enkelt strunta i att göra skivan. Och detta faktum borde, även om jag inte kan vetenskapligt belägga det, utgöra ett hinder för skivinspelningar - som kanske skulle mått bättre av att förbli ogjorda. Att du sen hittar skitskivor på loppmarknaden kan ha flera orsaker; om artisten var tät kunde han finansiera sin skiva själv utan att ta hänsyn till försäljningssiffror; eller det kunde röra sin om någon som brann för sitt verk och absolut ville ha ut sin skiva; någon med kontakter inom skivindustrin som kunde ge vänskapsrabatter, osv. Sedan kan det också bero på ens preferenser; vad DU tycker är skit kanske inte överensstämmer med andras tycke och smak. (Ja, ja, det gäller också mig.) Ytterligare ett "bevis" för saken skulle kunna vara att skivbolagen förr lade ca 80% av kostnaden på inspelningen och resten på lanseringen. Idag är det tvärtom; mycket mer pengar måste användas i reklamsyfte för att få folk att köpa skivor. Om det sedan beror på musiken ska väl inte jag orda om, men det ligger nära till hands att tro det. En bra produkt säljer sig själv. Sedan det här med att jag påstår att all musik från 70-talet skulle vara superb...och att allt musikaliskt av idag är skit. Var har du grävt upp det påståendet? Det finns mycket jag INTE gillar från 70-talet, bl a Eagles, Pink Floyd och en hel drös namnkunniga band. Och kontra: Det görs mycket bra musik idag, tyvärr hamnar den inte på samma skiva bara. Så för att få tag på 10 bra låtar får man i princip köpa 10 skivor. Eller också köpa en samlingsskiva med årets bästa låtar, vilket är den typ av skivor jag köpt oftast de senaste två decennierna. Mitt förhållningssätt till musik är naturligtvis subjektivt. Tycke och tänkandet om musik kan aldrig vara objektivt! För någon! Nej, jag är inte alls bitter, ledsen, arg, butter, arrogant(?!) eller ens upprörd över dagens skivor. Jag köper dem helt enkelt inte! De låtar jag gillar betalar jag 10 spänn för. Tycker det är rimligt och bra. Anledningen till "att jag drog in" Joachime var p g a att du inte hunnit svara än; ingenting annat. Vet inte om jag fick med allt, annars återkom...

Det sista 😄

Det är helt rätt att jag baserar antagandet på eget tyckande, och det var ett misstag. Har dessvärre inte lyckats hitta en sida som visar skivförsäljningen genom tiderna, bara sidor som redogör för bästsäljande album, och det säger inte hela sanningen. Jag har också erkänt tidigare i tråden att jag har haft fel i att skivförsäljningen gått ned sedan 70-talet. Men det beror helt enkelt på att vi har blivit så många fler på jordklotet. Vi snackar om en 100% ökning av befolkningen. Och även om man inte kan betrakta samtliga som skivköpare så har det genererat en hel del skivkonsumenter. Applicera 70-talets skivförsäljning på dåvarande befolkning och motsvarande dito på nutida så kommer vi förmodligen att uppleva att försäljningen var högre per capita på 70-talet. Å andra sidan kan man hävda att jämförelsen är orättvis eftersom man idag konsumerar musik på många sätt medan man på 70-talet - mer eller mindre -var hänvisad till den fysiska LP:n, vilket då självfallet bidrog till en hög försäljning. Men anledningen till hela debatten var att jag påstod, och det kommer jag att hävda till min dödsdag, att man hade lättare att hitta mer genomarbetade, helgjutna skivor på 70-talet än senare perioder. Jag menar inte att allt var bra men att mycket var det. På dagens skivor har jag svårt att hitta mer en, två, eller högst tre, bra låtar medan man på 70-talet lätt hittade 8-10 bra låtar på skivan. Nu beror det iofs på vilken musiksmak man har men jag konsumerar praktiskt taget allt i musikvägen, bara det har någon melodi i sig.

Yepp! But don´t count on it!

För att vara uppriktig förstod jag inte riktigt all hans abstrakta svammel, en massa lösryckta meningar tagna helt ur sina sammanhang, prisuppgift för skivinspelning om en kvarts mille (var det högt, lågt eller lagom bra?!) Omnämnandet av skivtitlar jag aldrig ens hört talas om (Är det dem jag ska kommentera?), TV-klippet som jag uppfattade som riktigt sunt (Ska jag banna eller berömma?) Som sagt; fattar ingenting. Men eftersom du tydligen har fattat budskapet får du gärna ge mig ett klargörande så att jag kan besvara det. Och när du ändå är igång kan du också förklara för mig var någonstans i mitt inlägg du tycker jag bemött ryssen oseriöst.

Kunde inte ha sagt det bättre själv! BRA skivor bara fortsätter att säljas och säljas, decennium efter decennium. Det är väl en kvalitetsstämpel god nog som någon. Gissa om dagens skivor kommer att säljas om 30-40 år?

Tack för klippet! Äntligen lite sunt förnuft... I övrigt fattade jag ingenting. Menar du att musikutbudet på 70-talet var lika omfattande som idag?! Och att det därför fanns lika mycket skit då som nu??

Vill inte vara långrandig men inte här heller håller jag med dig! Tänk på hur Europa såg ut till slutet av 80-talet, ett delat Europa där den Sovjetdominerade östra delen knappt fick höra på västerländsk musik, än mindre köpa den. Så föll muren och från och med början av 90-talet öppnade sig en enorm marknad bestående av åtminstone en 150 000 000 människor, mer eller mindre utsvultna på musik från väst. Skulle nog vilja påstå att det har gjort lite för skivförsäljningen på 90-talet!

Man ska väl aldrig diskutera musiksmak, vad som passar den ene passar inte den andre. Har en tjej som avgudar Bob Dylan och Daniel Lanois, själv känner jag inget upphetsande... Min grundtes om att det gjordes bättre skivor (OBS; skivor, inte musik) på 70-talet baseras på det enkla faktum att jag omöjligt kan hitta helgjutna skivor idag, dvs skivor med 8-10 låtar där åtminstone 80-90% av dem är bra. De enda jag stöter på har en kanonlåt och resten är utfyllnadsmaterial. Men visst görs det kanonlåtar idag också, dock lämnar skivorna de hamnar på en del övrigt att önska.Och att betala 159 kr för att komma över en låt blir ju lite tradigt i längden. Men många här har ju en diametralt motsatt uppfattning och formligen älskar dagens musikutbud, och de har ju inte fel för det, men jag hoppas åtminstone att DE köper skivor! Läser man dagstidningarnas kommentarer från "vanligt" folk så påträffar man ofta kommentaren att skivorna ÄR för dåliga för att motivera ett köp och att det är anledningen till att de köps färre skivor. Läste någonstans att man på 70-talet hade 12-15 månader på sig att fixa material till sin skiva, idag ska man spotta ur sig materialet på ett par månader efter ett TV-framträdande. Kanske finns det ett samband här...

Glöm inte att folkmängden, och därmed skivköpare, ökar med tiden. I början av 70-talen hade världen omkring 3,2 miljarder människor, idag är vi över 6 miljarder - en ökning på gott och väl 100%. Det blir rejält många fler konsumenter. Dessutom har köpkraften ökat avsevärt sedan 70-talet för att inte nämna utgivningen av antalet skivor. Sett i det sammanhanget måste man betrakta 70-talets skivförsäljning som makabert bra. På den tiden hade vi massor av stora skivbolag som alla tycktes klara sig bra på skivförsäljningen. Annat är det idag...

Det är inte jag som står för det påståendet utan en studie på magisternivå i Nationalekonomi på Uppsala universitet som Joachime hittade på Internet och postade i tråden tidigare. Såg du inte citationstecknen kring uttalandet? Men i studien hävdas det INTE kategoriskt att nedläggningen av skivaffärer inte har att göra med fildelningen, frågeställaren kunde bara inte finna bevis för att så skulle vara fallet. Men om du har rätt kommer skivförsäljningen att raka i höjden nu när fildelningen radikalt minskar på nätet. Ska bli spännande att se hur det kommer att avlöpa... Jag tror av någon anledning att så inte kommer att ske. Ev kommer en ökning av lagligt nedladdade ENSTAKA låtar att ske, dock INTE nedladdning av hela album helt enkelt därför att de är för dåliga. Men men...den som lever får väl se. Men stackars skivbolag om inte skivförsäljningen skjuter upp som en raket; vad ska de nu skylla på??? Den globala uppvärmningen? Svinpesten?

quote Och vad är skitmusik då? Är allt som släppts efter 70-talet skit? Och vad har din personliga smak med fakta om försäljning att göra? Ursäkta, men vem har påstått att allt som släppts efter 70-talet är skit? Vet inte i vilken utsträckning dyslexi är utbredd bland musiker men dina påstående om vad folk har sagt är lite oroväckande. Jag ska ge dig en färsk påminnesle om vad jag hävdat från början; Man gjorde helgjutna skivor förr! That´s it!

Källa?

Helt riktigt! Och det påstod jag heller inte att de skulle göra. Dock visar den ene länken att musik som fenomen existerade på 70-talet, något som somliga, dock inte du, har svårt att acceptera. Och det andra som redovisades var att några av de bäst säljande skivor någonsin sålts under 70-talet. Så...totalt värdelös var inte länken. Men nu har jag tillbringat ett antal timmar på nätet och kan dessvärre bara konstatera att skivförsäljningen (totalt sett) inte var högre på 70-talet. Trots den svåra oljekrisen -73, då allt som var baserat på olja - inte minst LP-tillverkning - fick stryka på foten, den åtföljande finanskraschen, den demografiska utvecklingen ( vi är 35-40% fler människor idag än på 70-talet) och det faktum att så många fler håller på med musik idag än på 70-talet, så hade jag i alla fall räknat med att skivförsäljningen skulle vara högre då än idag beroende på den högre musikkvalitén. Men ska vi överföra den tidens skivförsäljning till dagens med nutida parametrar i beaktande så undrar jag ändå om inte 70-talets skivförsäljing slår dagens med hästlängder!

Har dessvärre inte haft tid att gå igenom hela uppsatsen men redan i ingressen hävdar ju frågeställaren att "Mina resultat tyder på att den minskade skivförsäljningen åtminstone delvis beror på konkurrensen från DVD-filmer. Jag har inte kunnat finna några tydliga bevis för att fildelningen har haft en negativ påverkan på skivförsäljningen." Vilket jag hävdat hela tiden då musikkvalitén varit i stadd försämring sedan 70-talet. Sedan lägger frågeställaren in brasklappen, mest för att gardera sig eftersom sådana påståenden är svåra att bevisa på ett sakligt och objektivt sätt; " Men jag inte heller avfärda den möjligheten."

Har inte tid just nu men du kan få denna så länge. E24 Ja, nu är E24 vad den är men den allmänna trenden är att skivförsäljningen varit dalande sedan 70-talets slut. Ska se vad jag kan nosa fram till på fredag/lördag... Fann en till lite bättre; "en.wikipedia.org/wiki/List_of_best-selling_albums_worldwide" Ska se om jag hittar bättre...

Tolkningen jag gör av ditt resonemang är att fildelningen i princip är roten till allt ont. Så...om fildelningen elimineras så kommer skivförsäljningen att stiga. Säljstatistiken för skivor har för övrigt varit dalande sedan 70-talet, lustigt va? Undrar om det finns ngt samband mellan bra musik och skivförsäljningen? Så om du eller skivbolagen/staten förväntar er någon större framgång på den fronten kommer ni att bli grymt besvikna.

Ja, så var det på den gamla goda tiden då BRA musik såldes. Idag är det tvärtom! Skivbutikerna gör sitt yttersta för att man INTE ska få lyssna på skivorna, ivarje fall inte innan köp! Hermetiskt tillslutna skivor med varningsetikett om att bruten försegling innebär att man förverkat rätten att lämna tillbaka skivan. Den enda låten man får höra är den som spelas sönder i radion, och oftast den enda som är bra på hela skivan.

Okey, med Pirate Bay-domen kommer skivförsäljningen att raka i höjden, eller hur. Ja, om man ska följa ditt flummiga resonemang. Finns många fildelare som har ett par tusen låtar på hårddisken, det väl bara att överföra termen till fysiska skivor, vips kommer vi alla att köpa vars 500 skivor/ året. Dröm du på bara...

Öh...anledningen till att folk köper en speciell skiva är INTE för att den är dålig. Anledningen till att Volvo är Sveriges volymbil nr 1 är INTE för att den är dålig. Anledningen till att Gates och Kamprad är de rikaste i världen är inte för att de säljer skit. Anledningen till att det finns ett 70-tal Rusta-butiker, i bara Sverige, är inte för att de säljer skräp. Om du gör dig mödan att besöka Rusta en gång kommer du att upptäcka att de säljer samma sorts kaffeapparater som vanliga affärer, skillnaden är bara att de har ett lägre pris. Faktum är att kvantitetsmängden utgör en ypperlig värdemätare för hur bra en produkt är. Att sedan inte produkten behagar vederbörande behöver ju inte vara till produktens nackdel. Så vänligen sluta att använda dig själv som norm för resten av mänskligheten. Här är du också ute och reser. Om det fanns lika mycket skit förr så slapp man åtminstone att höra det. Att spela in en LP-skiva kunde kosta en kvarts miljon kr i dagens penningvärde och detta utgjorde en utmärkt barriär mot dåliga skivor. Inget skivbolag vågade lansera en grupp som inte var exceptionellt bra. Varför tror du att skivbolagen dör, eller köps upp, på löpande band? Varför tror du att det säljs färre och färre skivor? För att det finns ett överflöd av BRA musik?! Kom igen!