jag tycker mig märka att en del personer har förändrats på forumet.
Skulle nog inte tänkt på det om jag inte vart borta så länge.
Sprang 2,6 mil innan. Är slut.
Stannade i löpturen tre gånger: en gång för att säga till en man att jag beundrade hans hus. Han var gammal, dansk och snickare. Han bjöd in mig för kaffe nästa gång jag kom förbi.
Två: jag sprang vilse och frågade en vresig dansk om vägen. Det blev inte bättre av språkbristerna. Till slut pekade han med hela näven mot en grusvägen, och jag tänkte att jag springer däråt, även om det är fel.
Tre: efter att ha sprungit mer vilse knackade jag på ett torp och frågade efter vatten, jag hade inte räknat med en löprunda på två mil och började tappa min kaxighet. jag fick vatten och de visste dessutom vart jag skulle ta vägen.