laxlaxlax

Välkomnar också förändringen & hoppas det innebär att forumet får mer meningsfulla inlägg. Förresten, en spontan tanke är att mätaren inte borde visas när man inte har några varningar.

Tycker nästa person som har nåt spännande att visa upp kan bjuda på en liten filmning!

Intressant läsning spass! Både att du gör barockmusik och dina tankar om klanger. Skulle du som antagligen känner igen ett stycke med otempererad eller ren stämning, kunna länka till ett?

Ingen fara med de. Det är lösningsmedel i plasterna som reagerar med bindemedlet i cullolosalacken. Plastlackerade kan man såklart också hitta lösningsmedel som reagerar med - men de har kemiskt starkare bindningar. Däremot kan vax missfärga plastlacker, fråga mig inte hur.. Kanske inte aktuellt att vaxlacka gitarrer - men målningar med vaxlasyrer förändrar färgerna under kemiskt. ... eller om nån försöker rensa öronen med sin gibson från 50talet.

Jag och en konstpolare lekte Inte nudda golv i ateljen en gång i tiden: Egen låt, gör ju rock då och då också.. Jesus vad fint tuben komprimerar ljudet!

Gå in i menyn på kortet och ändra clock frequency från "get from host" till "force xx.xxxx" eller vad du nu vill ha. Kan inte exakta namnen, men kan guida dig bättre när jag kommer hem om det inte hjälper. EDIT: Strunta i mitt inlägg - läste fel på vilket kort du har, trodde du hade 828. Kan tyvärr inte hjälpa dig.

Var försiktig med att ta bort brus.. för mycket och andra frekvenser ryker med - och själv tycker jag brus är en viktig ingrediens i gamla inspelningar, även om det bara är subtilt.

Länken du skickade funkar inte.

Tuffa MÄN mäter procent blod i deras alkoholomlopp.

In your face.. finns en preset i voxengos kompressor voxformer som heter så. Och jag tycker den gör precis det. Demo på http://www.voxengo.com/product/voxformer/

Whoops, där var det nån som blev rik! Det där är ju sanslöst mycket pengar.

Nähä du Nilsson, det där är ju för fasen två heltoner ner!

Alla fläktorglar jag har spelat på ligger generellt lägre i pitch, jag vet inte om det är en slump eller ett samband. Är det inte förresten så att den amerikanska tonstandarden låg lägre än den europeiska förr i tiden? Även stämgafflar och annat? Kanske ett svar på den mystiska gåtan. Fast Bontempi är ju italienska.. Annars är fläktorglar uppbyggt likadant som dragspel och droppar t.ex i pitch om man blåser hårt - precis som ett munspel. Bor du i närheten av Malmö har jag en gammal, fin gubbe att rekkommendera. Om inte annat för upplevelsen att sitta och lyssna på hans historier från förr i tiden - han är en gammal dragspelsmästare som fick reumatism i händerna och fick sluta. Han har en revolver i översta lådan i sin verkstad ifall det kommer tjyvar. Av den gamla skolan med andra ord 😑

Kolla in forumet på voodoofilm.org istället - de är specialiserade på film och videoteknik och du kan säkert få mer hjälp och teknisk handledning där, även om någon här nog skulle kunna hjälpa dig en bit.

fylleinlägg..

Då får du lära dig att stänga flabben, käre vän.

Jävlar vad ni konsumerar! Tänk på miljöööööön!

Ja, du. All eld behöver virke.

Jag har 70GB och spelar in rätt regelbundet men har inga problem med utrymme. Behåller du alltid alla råfiler kanske? Själv slänger jag det så fort jag blivit färdig. Onsatan: Ser ut som en kraftfull burk. Lycka till!

Köp begagnat / vårda det, bättre ur miljösynpunkt.

Nittiotalet håller en rätt stor låtskatt vad gäller samarbeten metal / rap. Högvattenmärket tycker jag är skivan judgement night, ett soundtrack med samarbeten mellan t.ex Slayer / Ice T och mudhoney / sir mix-alot samt min favvo: Cypress Hill / Sonic Youth. Den var grym men jag kom ihåg att många rynkade på ögonbrynen när den kom. Ice T's band Body Count gjorde en hel metalrap där jag har för mig det finns en del growlande. Men melodisk döds, det var nytt för mig iallafall! Ska bli spännande att höra, hoppas du lägger ut sen.

Det är väl något belöningssystem som går igång på att hitta ackordet som passar till melodin som funkar i rytmen osv.. Sen har jag inte mycket bättre för mig. Jag började med musik för jag var uttråkad och pianot var ibland det enda stället jag fick vara ifred på från uppmärksamhet jag inte ville ha - resten av min familj är rätt extrovert och jag tvärtom och tröttnade på allt snack, de lät mig vara ifred vid pianot. Numera är det en hobby, ungefär som att titta på TV eller läsa en bok. Jag brukade ha en dröm om att hitta gemenskap i musik med nån annan, nån som delade samma referensramar och musikaliska ideal - allt från vilka toner, fraser och innehåll jag tycker lyfter låtar ( vilka jag har klart för mig ), och har ibland hittat bitar i andra musiker / låtskrivare men har börjat ge upp. Det kändes elitisktiskt och inte så ödmjukt. Men det har nog varit en drivkraft att definera och utforska dom sakerna för mig själv. Rätt oromantiskt och antikryptiskt, men jag tyckte nån gång att det var en skön känsla att kunna se igenom lögnerna om myten om det "övervärdsliga" i musiken. Jag gillar också att leka men när experimenten blir en konvention ( elementbankande sa nån? ) så drar jag. Det känns mer angeläget för mig att bara ha kul. Brukade väl också, om jag ska vara ärlig, ha någon föreställning om att jag skulle göra något nyskapande. Har aldrig gjort så kassa låtar som då! Om man börjar fundera på om man är nyskapande eller inte är det nog redan för sent ☺️ Nu kör jag mer på egyptiernas stil - upprepa något som fungerar. Men antagligen finns det väl ett mycket kortare svar på frågan och det är känslan jag kan försöka komma ihåg när jag första gången tog upp gitarren och plockade ut låten till lejonkungen och spelade. Och vips var jag i den känslan igen. Det är nog därför så många gör så dålig musik efter tio år, de har glömt varför de började.

Spelade med Pet squad på UFO i malmö runt 2004 - bandet var laddade / höga nog för ett helt kompani. Jag hade krokodilkostym och sångaren en japansk kimono med en GIGANTISK hatt till. Av någon anledning gick vi på tidigare och det sedvanliga alternativgardet / allmäna flummputtar hade inte dykt upp än så det var mest middagsgäster och anhöriga till förbandet där. Men vi var glada nog och körde ändå. Sångaren började sätta stämningen med att dra en spoken word om en drömresa och vi backade upp med ljudeffekter, delayfeedback och annat psykadeliskt. Ja.. det blev en rätt bred känslomässig klyfta mellan oss och publiken. Vi blev utkörda efter fjärde låten. Rätt aggressivt också, vad jag minns. Jag har för mig jag stannade kvar och förhandlade om gaget, de andra drog hem till gitarristen och argjammade. Pet squad finns fortfarande och har tydligen lagt upp en myspace: http://www.myspace.com/petsquad

En sequential circuits pro one 2005 för jag behövde stålars till hyran och var för stolt för att låna av föräldrarna, fast de erbjöd. Har saknat den knasiga arpeggion som kunde triggas genom ext in sedan dess. Och den runda, djupa sinusbasen.

Nog för det, men dina anledningar känns aningen ytliga. Vilka brallor tycker du funkar bäst i musikvideos?