Nån som pallar kommentera? Håller på med ett upplägg för ett arbete om skolutveckling.. och mer specifikt något som just nu benämns som korvstoppning och fri organism... Sven-Erik Liedman beskriver de två orden: "Den ena extremen - korvstoppning, innebär att elevern är en flytande massa som måste stöpas i lämplig form. I den motsatta liknas eleven vid en växt som måste få sin omvårdnad för att utvecklas och blomstra men som framförallt har sin inre kraft"
Texten:
Angående lärande beskrivet som de två extremerna korvstoppning och fri organism. Vad är korvstoppning och varför är det dåligt? Vad är fri organism och varför är det dåligt? Antar att det handlar:
1.Om vem som formar kunskapen hos eleven. Alltså..
2.Om vems kunskap det blir som räknas – eleven (fri organism) eller samhällets redan etablerade syn (Korvstoppning). Det här leder delvis in på en diskussion om auktoritetstro. Korvstoppning skulle möjligtvis föra med sig en föreställning om mindre utrymme för ifrågasättande och att elever skulle acceptera vad de lär sig utan kritik. Samhällets rädsla (skolutvecklingen, inte politikers) för det senare är att det möjligtvis skapar ett klimat där eleverna har svårt att ändra på sina föreställningar.
3.De två olika extremerna kopplas konkret till den mentala bilden av två olika praktiska traditioner att undervisa på – t.ex. katederundervisning eller grupparbeten.
4.Fri organism innebär delvis problem att bedöma elevernas kunskap. Varför? Den betonar sådant som ett ekonomiskt nyttosystem (punkt 5) inte kan eller vill mäta - kollektiva värden, förmågan att lära sig, hjälpa andra, lycka och framförallt dold kunskap. Varför kan man inte mäta? De är osynliga på så sätt att de uttrycker sig genom mental handling, en process som till större delen sker inne i individen. Skulle man kunna bevisa karaktärsdraget snäll genom att säga ”jag är snäll” skulle det vara lika lätt att fejka. Att Bevisa snällhet skulle kräva frånvaro av egenintresse. Egenintresse i form av personlig vinning är antagligen moroten för all eller större delen av utbildningen i grundskola. Någon annan form skulle inte förstås pga. Punkt 5 och punkt 6.
5.Idén hos det rådande samhället, en kombination av ulitarism, individualism och kapitalism, skapar den mentala bilden att en människas värde är den nyttan han eller hon kan tillföra 1. systemet eller 2. sig själv. Om man vill skapa trovärdighet för den verksamhet man sysslar med måste man kunna bevisa något mätbart för 1. och 2. Mätbart och dessutom jämförbart i förhållande till andra individer eller verksamheter. Detta på grund av samhällets tro på optimering, att ständigt förbättra sig. En verksamhet utan mätbara och jämförbara värden är svår att förbättra. Enklast mätbarhet är pengasummor.
6.Problemet hos fri organism är att skolan inte kan hävda status för sin verksamhet när resten av samhället inte förstår "nyttan" i det. Anseendet och den mentala bilden av skolan påverkas när det inte finns tydliga ramar. Lärarna kan inte motivera sina elever när det inte är kopplat till nytta genom den beskrivning av verklighet de förstår sig på – grundad av punkt 5: kapitalismen, ulitarismen och individualismen.
7.Fri organism innebär en kunskapssyn som möjligtvis leder till färre auktoriteter och normer pga. punkt 2. Kan möjligtvis skapa oro då världen för individer blir mer svårbegriplig utan modeller för sant och falskt. Likt Paulo Freire’s beskrivning av brasilianska bönder när de ser förbi de modeller de trodde var sanna. Kan möjligtvis bidra med förklaring till varför korvstoppning föredras av vissa - de som vill behålla sina bilder av verkligheten intakta.
Slutsats: Korvstoppning handlar möjligtvis om att upprepa "gammal" kunskap – visserligen ny för eleven – men sådant som redan är etablerat. Ett sätt som betonar tradition. Motsatsen är när eleven skapar sig själv. Med skapa innebär inte bara kunskap utan hur världen indelas i mentala strukturer.
Anteckning: Vi borde skilja på katederundervisning som metod och korvstoppning som sätt.