nattvaktaren

Audiovatten ja, snyggast idag! 😮

Och som vanligt när det är dags för guldöron-killarna att bevisa sin överlägsenhet är det massor av "fel" på testet. Eller, Glas-Blansing och AnalogFolieHägglund och dom andra? Nu vill jag se någon pricka in Pro-Tools och Harrison tack, eller åtminstone berätta för oss andra idioter vilken DAW som har den bästa summeringen, ljudmotorn eller någon annan hokus-pokus-term som brukar användas i dessa sammanhang. Bra initiativ Linus!

Tror faktiskt inte risken är överhängande. Dom flesta känner till Glaskatten / Blansing och hans spastiska vurmande för HiFi-produkter.

Humor att dom sista inläggen i tråden är identiska med dom första. Jag hoppade ner hit, behöver man läsa tourettes-attackerna i mitten eller?

Vilken fittig attityd. Lycka till själv, se hur långt du kommer med dina köpta "skivsläpp".

Larva dig inte. Musikbranschens historia är inget annat än en lång rad av stämningar för uteblivna royalties och ren maffiaekonomi. Men det hör inte hit.

😄 Förvisso. Men gör inte detta till en futtig sak, som att hoppa över en fika på stan. Inte bara för att vissa tjänster kostar ordentligt mycket mer än så - Rebeat till exempel som tar över tusen spänn bara för att släppa in dig i systemet - men också för att frågan är mycket större än kronor och ören. Det handlar om varför vi som gör musiken inte får betalt, varför våra pengar hamnar hos mellanhänder och bissnisstyper, så som musikbranschen funkat sedan 60-talet. Det handlar om illusionen av att Record Union är dina kompisar, att dom gör dig en tjänst, att du har chans att tjäna pengar och bli berömd. Vi borde istället fråga oss varför vi är så kåta på att få synas i skivbolagens skugga att vi till och med betalar för det.

Jag tror ganska många tänker som du faktiskt. Sorry Valle, det där med prestige och groupies säger nog mer om dig än the ämne at hand. 😆

Ja eller hur, för den som inte liknöjt accepterar musikbranschens rövknullning måste ju vara bitter?

Trollar, mainly.

Nej.

Dom tjänar, inte du. Det är det som är problemet. Lösningen borde vara att decentralisera, att göra Spotify och iTunes ointressanta.

Välkommen hit. Ett par snabba tips: Prefixet "DJ" är lika hett som något man kan åka skridskor på, och ungefär detsamma gäller "electro"

Den här tråden handlar om pengar. Om du vill prata om ditt hjärtas stora passion, din uttrycksfulla konstnärlighet och hur din röst är själens spegel får du starta en egen. Alternativt dra åt helvete. Tunecore, CDBaby, Record Union och dom andra tjänar grova pengar på att sådana som du nöjer dig med att, å förlåt goe herrn jag vill bara finnas till, existera på Spotify. Alla vi som retade oss på penningkåta mellanchefer på skivbolagen får nu se våra pengar hamna i andra fickor, och då är det plötsligt vi som betalar för att få ge bort material att fylla deras betalsajter med. Förr betalade vi för musik, köpte skivor. Sen spottade vi efter skivbolagen, kopierade och fildelade. Nu betalar vi plötsligt igen, men nu för att få synas i deras sällskap.

Om man tror att det är lätt att sälja 500 singlar ska man definitivt inte ge sig in i musikbranschen. Du har fel helt enkelt. Och exempel... om jag ger dig ett exempel på hur du får 99% av det jag säljer åt dig låter det väl bra? Men om jag bara säljer för tjugo spänn? Låter det fortfarande bra? Dina exempel betyder ingenting eftersom nästan ingen osignad artist säljer för dom summor du nämner.

Du missförstår. Att tjäna pengar på det sätt du beskriver är fantasier. Dom enda som tjänar är CDBaby och dom andra.

Dom kostar självklart, det är därför dom finns. Skillnaden är förresten mycket större än så. Vilken distributör för skivbolag tar in alla som vill vara med? "Problemet" i den digitala världen är att inget kostar något, ingen behöver satsa och ingen behöver sorteras bort. Resultatet är ett öronbedövande brus från en flod av skit.

Jo det går. Det är den jämförelsen dom lever på, tunecore-företagen är vår enda väg ut i offentligheten förutom skivbolagen.

Du är lurad.

Kunderna tycker så. Om dom har rätt eller fel är en annan debatt, men så är det.

Med den sortens räkneexempel blir ju alla affärer lysande. Det enda som krävs är att alla dina vänner köper. Men det gör dom ju inte? Det är ju därför du själv betalar för att få lägga ut din musik.

Jag har inget att invända mot det påståendet. Tycker man att marknadsekonomi är något vackert går man säkert igång på detta. Slime är ett annat bra exempel på en produkt ingen har nytta av eller behöver som ändå gjort sina skapare rika. Grejen är ju att vi musiker köper digitalslajmet under falska förespeglingar. Det finns i princip ingen chans att tjäna pengar eller bli upptäckt eller ens lyssnad på med hjälp av dom här företagen, trots allt vad dom säger i marknadsföringen. Det är det som stör mig.

Men så funkar det inte. Det är exakt den illusionen företagen jag talar om lever på - du tror att din låt på iTunes är en möjlighet att bli upptäckt. I själva verket är det precis tvärtom: Det faktum att du själv betalar pengar för att få finnas där innebär att ingen annan velat satsa på dig - vilket i sin tur betyder att du inte är tillräckligt bra och därför inte kommer att sälja. Pengar i CDBabys ficka, varken mer eller mindre.

Vari ligger möjligheterna? Nästan ingen bryr sig om musik som inte marknadsförs eller släpps av ett skivbolag. Det enda du gör är att stoppa pengar i fickan på Record Union.

En grej som retar mig är företag av typen Record Union, Ubetoo, CD Baby, Tunecore och Rebeat. Låt mig formulera grundproblemet: Dessa företags affärsidé bygger på att folk vill lyssna på och betala för musik som inte är tillräckligt bra för att släppas av ett riktigt skivbolag. I själva verket är det väldigt få som skulle kunna tänka sig att lätta på lädret för att få förmånen att lyssna på hobbymusik av Johan Svensson från Mora. Fråga er själva hur många amatörlåtar ni lyssnat på det senaste året. Fundera sedan över hur många amatörlåtar ni betalat för det senaste året. Nä just det, inte jag heller. Och ungefär så funkar det för alla andra också. Så varför finns dom här företagen? För att vi köper så klart. Vi musiker är dumma nog att tro att just våra små alster ska upptäckas, att vi är den på miljonen som lyckas, att vi är nästa Basshunter. Det är vi inte, det finns bara en enda Basshunter och sannolikheten för att det fenomenet ska återupprepas är rätt liten. Tanken på att betala pengar för att få existera på iTunes är befängd. Tänk efter nu - vi bidrar med innehållet som är basen för sådana sajters existens, men det är vi som får betala. För det är ytterst sällan vi går runt eller tjänar pengar på våra uppladdningar. Säga vad man vill om skivbolagen, men det var åtminstone dom som tog riskerna, det skulle Record Union aldrig drömma om. När du betalat din avgift har dom gått runt och skiter glatt i hur usel din låt är och hur lite den kommer sälja. Betala till en ett företag som förser webshoppar med innehåll, som shopparna sedan säljer och själva behåller hälften av pengarna? Kyss mig i arslet. Skivbolagen betalar inga avgifter för att få finnas på iTunes. Men hallå säger Ubetoo-Malin, vi tar ju inget betalt av musikerna? Jo det gör ni. Ni får vår musik gratis. Det är den som säljer era annonser, det är den som betalar din lön. Ni tar vår tid. Ni driver ett företag, ni tjänar pengar - och vi får småsmulor eller inget alls tillbaka. Klart jag vet att tiden då skivbolagen hade ekonomi att odla artister och sköta allt är förbi. Ingen önskar väl heller tillbaka eran då det handlade om mutor och storfinans för att få sprida musik. Grejen är att vi är lika fuckade som då, fast vi tror att makten ligger i våra händer. Det är nästan värre. IMHO.