Jetblack

Utöver vad som redan sagts, ett sätt är att göra en kopia på leadsången (alltså inte dubba den) och sen dista skiten ur kopian. Det är en variant på "Motown-tricket" som kan vara värt att testa. Det låter inte så farligt distat, men sången når fram betydligt bättre. (Fast vad vet jag, jag gör ju instrumentalmusik Använde dock den varianten när jag remixade "Born to be alive" i den där tävlingen för en massa år sedan.)

Ingen som svarat på den här väldigt intressanta frågan? Jag kan svara med namnet på den som gjorde mig intresserad av mastering från första början, nämligen Peter Dahl (var verksam på Cutting Room, men jag tror att han har lämnat branschen sedan länge). Vem som är bäst på att mastra elektronisk dansmusik? Namnet som spontant dyker upp är Henrik Johnson.

Det är inga problem att mixa med bara hörlurar, _men_ det blir extra viktigt att man kan sin lyssning väl då. Av egen erfarenhet vet jag att ett fel man gärna gör är att mixa trummor och bas för högt, så att det bara dånar sen när man lyssnar ur högtalare. Lyssna igenom massor med referensmusik och notera verkligen hur allting låter. Då kan man göra bra mixar även i hörlurar. "Allting låter bra i hörlurar" är ett gammalt uttryck som jag hörde när jag pluggade ljudteknik, därför är det extra viktigt att veta vad man gör när man använder hörlurar. Och till sist (mycket viktigt!): vila öronen med jämna mellanrum när du mixar i hörlurar! När öronen tröttas ut är risken stor att man mixar fel och att man måste göra om en massa saker sen när man lyssnar med lite piggare öron. Och min erfarenhet är att öronen tröttas ut snabbare när man använder hörlurar. Edit: förtydligande.

Det här är intressant. Att man vill "limma" ihop en mix motsäger ju inte att man vill ha separation mellan de olika instrumenten. Man vill ju höra de enskilda instrumenten/stämmorna, samtidigt som det ska kännas som att allting hör ihop, och inte som att man av misstag lyssnar på två olika låtar samtidigt. Hur lyckas man med det då? Eq i första hand, men jag har även använt delay (utan feedback) för att få ljud att smälta ihop och låta bättre tillsammans i en mix. Vid mastering är en försiktigt använt tapekompressionsplug ett bra sätt att få "det lilla extra", men en dålig mix går inte att rädda i masteringen, utan den måste kännas limmad redan då.

Fan, har alla gått och blivit sådär tråkigt vuxna nu? Suck.

Det här forumet var mer livat 2007! Är det ingen som gör musik alls nuförtiden? =/

Sedan bör man väl gärna spela in några enstaka slag på varje del i trumsetet var för sig just för att man ska kunna "lappa och laga" om det behövs. Om du spelar in en crashcymbal separat (i samma rum och med samma mikrofonsetup) borde det vara ganska enkelt att ersätta en avhuggen cymbal med en som låter som den ska. Att göra flera hela tagningar tycker jag låter som en väldigt tidsödande process. Då är det väl bättre att spela in de delar av låten som eventuellt inte sitter på första tagningen på separata kanaler. Det verkar enklare. (Mina fem cent.)

Vågar mig inte på att svara rent tekniskt, för jag är ingen expert på högtalare, men varför inte testa med att köra några testtoner? Typ 10 kHz och så. Tror att du till och med kan hitta såna på Spotify. Låter testtonerna som de ska är det nog ingen fara. Om du kan få tag i ett sinussvep kan du testa med det också.

Inte för att jag tror att de har tid eller lust att använda resurser till att vidta åtgärder mot dig, men vill du vara helt på den säkra sidan bör du nog kanske kontakta dem först. Eftersom du (vad jag förstått) inte tjänat några pengar på din remix tror jag att det värsta som kan hända är att de inte hör av sig alls. Å andra sidan, om du är skicklig på det du gör har du mer att vinna än att förlora. Chansen finns att de blir så pass nöjda med det du gjort att du blir anlitad för andra remixjobb. (Och jag tror aldrig att Jocke Boberg har frågat någon om lov innan han gjort sina mash-up mixar, Wycleaf Jean v/s Hasse Tellemar osv.)

Såg ett riktigt roligt avsnitt av R.E.A. (humorprogram) för några år sedan där "Max Martin" skulle spela in "Öppna landskap" med Backstreet Boys-komp. Det gick sådär, varför "Ulf Lundell" konstaterade att "en inställd inspelning är också en inspelning". Det där uttrycket lär förfölja honom ända till Nangijala

Den har jag missat. Däremot hörde jag Roxettes nya singel igår. Den lät som 1997. Rätt okej, sällan man hör något 90-talsretro.

Ber om ursäkt, det var lite 90-talsironi som kom bort i posthanteringen. Studio har redan skrivit om högpassfilter flera gånger 😎

Jag har faktiskt gjort det där på hela mixar några gånger (minus hi-hat och cymbaler), det rockar fett om man lägger på lite dist på den komprimerade kanalen också.

Lyssnade på lite alster på låtkritikssektionen. Nästa nummer av Studio borde handla om högpassfilter! (Fast man kanske inte ska skriva om ljudteknik i den här avdelningen? Någon får flytta mig om jag har hamnat fel) 😛

Senaste riktigt stora insikten jag fick var att "tvättlineinspelningar" aldrig blir bra (inspelningar där alla ljud ligger "up front" i mitten och slåss om uppmärksamheten). Nuförtiden har jag lärt mig att sprida ut ljuden mer, och då låter det mycket bättre 🙂

Mindre dragspel, typ bandoneon och musett-dragspel kan vara rätt okej i rätt sammanhang, men såna där stora dragspel (som man oftast hör här i Sverige) är verkligen otäcka saker. Dragspelssolot på "Och går en stund på jorden" av Ulf Lundell måste vara bland det mest otäcka jag hört! (Inleds f.ö. med de bevingade orden "swing it, boys!", vilket kanske inte direkt gör saken bättre...) Edit: En minut efter att jag skrivit detta inlägg läser jag att Ulf har ställt in hela sin vårturné på grund av sjukdom. Förlåt, Uffe! Gillar ju din musik i övrigt.

För mig var det en riktig aha-upplevelse när jag lärde mig att panorera ljuden i mixen. I början kämpade jag för att få alla snygga ljud att höras, ofta genom att höja dem alldeles för mycket. När jag satte mig ner och lyssnade på några av låtarna jag använder som referenslåtar slog det mig plötsligt hur mycket som var panorerat och hur lite som faktiskt var alldeles i mitten. När jag började panorera ut sådant som jag aldrig panorerat tidigare (ex. pads, staccato-orgel och loopar) insåg jag att de egentligen låg alldeles för högt i mixen, och jag kunde sänka dem flera dB samtidigt som de fortfarande fyllde sin funktion i ljudbilden. Dvs. ett strålande exempel på det som Linus skrev 🙂

Välkommen hit! Är nog inte rätt person att bedöma utrustningen, men det viktiga är ju _att_ man har grejor att göra musik på 🙂 Reaper kommer du att trivas med, det gör i alla fall jag. Hoppas att det går bra med musikskapandet!

Jag har också Twitter, men de enda som följer mig är några amerikanska företag (!). Kolla gärna in http://twitter.com/johanlindback ni som har Twitter.

Där ser man, det kanske fungerar bättre än jag trodde.

Jag använde mp3 256 kbps till mina videor, tyckte att det blev helt okej. YouTube-filerna blir väldigt stora annars och blir väldigt dryga att titta på om man har mobilt bredband. Windows Live Movie Maker är nog det allra enklaste redigeringsprogrammet om du använder Windows (finns mer avancerade program, men de tar betydligt längre tid att lära sig). I det programmet kan du dessutom ladda upp videorna direkt på YouTube, och det är ett klart plus i kanten. Vilken upplösning du ska använda beror helt på hur mycket din dator orkar med. Ska du filma i HD (720 eller 1080p) måste du ha en riktigt kraftfull dator för att kunna redigera det. 480p räcker gott och väl annars.