Henrik Andersson Vogel

Personligen har jag nog aldrig haft så stora problem med strängljud. Men jag skulle nog i första hand titta på olika strängfabrikat och också tänka Elixir. Om det gäller att rätta till en redan gjord inspelning skulle jag försöka med de-esser. Hälsningar /Henrik

Som andra har sagt kan det finnas fördelar med det, om man har BRA analoga grejer. Men hela tanken ligger liksom högre upp i behovspyramiden, sådant som det är vettigt att titta på först när man har mer grundläggande saker på plats. Hälsningar /Henrik

Det finns digitala prylar som gör saker bättre än några analoga prylar kan, och vice versa. Det finns absolut ingen som helst anledning att gräva ned sig i någon skyttegrav på endera sidan. För att försöka säga något konstruktivt till frågeställaren: Om jag förstår saken rätt befinner du dig på hemmapularnivå, och då tycker jag att du bör fokusera på att förbättra de viktigaste sakerna först innan du funderar på digitalt mot analogt. De viktigaste sakerna är att ha bra instrument och en någorlunda varierad och kvalitativ miksamling – förutsätter förstås att man spelar in "riktiga" instrument. Sedan kommer att få till en bra och pålitlig lyssning. Se till att få sådant på plats, och kör i datorn så länge. Hälsningar /Henrik

Jag tackar, bockar och bugar själv. Trevligt att artikelserien var uppskattad – hoppas att den gör någon nytta också. Hälsningar /HEnrik

Jag vill minnas att jag skrev att jag hittade en ritning på BBC:s webbsida. Vilket innebär att man borde kunna hitta den där... Nå, jag ska inte vara sådan. Här är den: http://www.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1990-15.pdf Ritningen hittar du på sid 6. Jag använde bitar av 45x45 mm regel som jag limmade med kraftig montagelim på en plywoodskiva (typ 22 mm tjock vill jag minnas). Eftersom det är 12 regel-bitar på varje ledd måste plywoodskivans bredd vara minst 540x540 mm, jag gjorde mina 580 mm så att jag hade något att skruva i. Reglarna sågades i storlekarna 50, 100, 150 och 200 mm (motsvarande 1-4 på ritningen, 0 anger en plats helt utan regelbit, där det bara är naken plywood). Eftersom jag gjorde 16 hela diffusorer på detta sätt beställde jag regelbitarna uppsågade och klara från byggvaruhuset. Det blev en hel pall med fyra pallkragar.... Det är väldigt jobbigt att måla dem, så om du ska göra många kan jag rekommendera dig att leva med att de är omålade. Det är också jobbigt att sätta upp dem eftersom de väger uppskattningsvis 10-15 kg styck. Du måste ha flera mycket kraftiga skruvar om du ska hänga dem i taket, och vara säker på att det du fäster dem i håller för tyngden! Hälsningar /Henrik

🙂 Jag tror att "kopplingspanel" är ordet vi letar efter. Jag har dragit kablarna i rör genom väggarna och själv lödat ihop dem med XLR-kontakter i inspelningsrummet. XLR-kontakterna har jag skruvat fast i en MDF-skiva. I kontrollrummet är kablarna lödade direkt till min patchbay och därifrån vidare till mixern. Hälsningar /Henrik

Bob, Jag menar inte att ta ned dig och jag menar inte heller att tala i egen sak (som studioägare) – men lägg hellre pengarna på ett par dagar i en hygglig studio med en erfaren tekniker. Tokrepa så att ni kan få ihop inspelningen snabbt. En sak är att vara hemmapulare, men ska man ge ut en platta tycker jag att ni gör klokt i att själva fokusera på musiken och låta någon annan ägna sig åt ljudet. Ni kommer att få tillgång till bättre prylar, och framförallt en person som troligen kan undvika de värsta nybörjarfelen...vilket ni inte kommer att kunna göra. Det tar tid, mycket tid, att lära sig spela in bra. Hälsningar /Henrik

Du har inte nämnt det viktigaste: Själva basen, strängarna och inte minst den som trakterar instrumentet. För "snyggt, runt" basljud skulle jag rekommendera dig att satsa på et bra set slipade strängar (inte Jams, jag har provat och de var förskräckliga). För att få defintion och närvaro gäller övning...för detta sitter i fingrarna. Sedan är det ju så att SM57/58 inte når avgrundsdjupt ned i registret, så om detta är ditt enda alternativ vad gäller mikar skulle jag satsa på line (eller åtminstone en kombination av line och mikad stärkare). Kom ihåg också när du mixar att det inte i första hand är det allra lägsta frekvenserna du bör framhäva, de har du oftast tillräckligt av ändå. Men mycket av det som upplevs som botten ligger runt 100-150 Hz, och det som gör ett ljud runt med kropp ligger runt 200-400 Hz (frekvenser som det ofta finns ganska lite av i oslipade strängar). Lycka till! Hälsningar /Henrik

Jag kan ta de där tusenlapparna, även sedan du begagnat dem... Pengar luktar ju inte, och gör de det måste jag ändå ta dem just nu. Hälsningar /Henrik

Fattar egentligen inte varför du ställer frågan vad som är en bra inspelning när du själv tycks sitta inne med sanningen? Det måste väl vara tillåtet att ställa en fråga även om man själv sitter inne på sin egna uppfattning till svar? Jo, men jag tycker mig höra en underton som jag så väl känner igen från hifi-världen: Det finns ett objektivt riktigt sätt att spela in och lyssna på musik. Att lyssningsanläggningen bör vara så objektiv och ofärgad som möjligt, det är jag enig i. Men att allt som inte fångar någon sorts dokumentär verklighet vad gäller musikinspelning skulle vara "fel", det kan jag inte köpa. Och jag kan framförallt inte köpa att det inte är en subjektiv uppfattning. Jag menar nu inte att du direkt gett uttryck för denna inställning, men eftersom jag känner igen dig från Faktiskt.se, så har jag mina fördomar... Hälsningar /H

Fattar egentligen inte varför du ställer frågan vad som är en bra inspelning när du själv tycks sitta inne med sanningen?

Inte helt säker på att jag greppar skillnaden... Javisst, men min poäng är att denna mentala resa kan underlättas av en "onaturlig" inspelning – och i vissa fall hindras av en mer dokumentär inspelning. Se min jämförelse med Stjärnornas Krig. Jag är inte intresserad av att förflyttas till rummet där skådisarna befinner sig, jag vill ju ut i jjymden! Absolut – en duktig skådisensemble kan ju förflytta publiken till rymden eller någon annanstans helt utan effekter – liksom en duktig musikerensemble. I det fallet är det ju filmarens/ljudteknikerns uppgift att inse att det inte finns något att tillägga. Min generella poäng är iallafall att jag tycker att musik bör få håret att resa sig på armarna, och om detta underlättas av att man tar till olika effekter/mikrofontekniker etc så finns det absolut ingen anledning i världen att låta bli. Hälsningar /Henrik

Låter lite som en motsägelse i mina öron. Det senare framstår som en regel, vilket man alltså enligt det första skulle undvika. Vad gäller jämförelsen med film, och tanken att man har misslyckats så fort man som lyssnare tänker på inspelningen: Jag håller med, men detta innebär inte att man inte kan spela in på "onaturliga" sätt. När man upplever att själva inspelningen står ivägen för musiken, det är när de inte står i samklang – när inspelningen ger känslor/upplevelser som står i strid med de känslor/upplevelser musiken vill ge. Precis som klipp, ljussättning etc förstärker skeendet och dialogen i en film, kan även en ljudinspelning förstärka uttrycket i musik och text. Och förstöra! Det är ju här som skillnaden blir tydlig mellan dåliga och bra ljudtekniker, de bra gör inspelningar som smickrar det inspelade materialet. Det gör att jag inte håller med om att alla goda inspelningar har det gemensamt att de förflyttar inspelningen till det rum där den gjordes. En god inspelning kan lika gärna förflytta lyssnaren till himlen, helvetet eller något däremellan – beroende på vad musiken dikterar. Om vi ska fortsätta jämförelsen mellan film och ljud, skulle rent dokumentära ljudinspelningar kunna liknas vid filmad teater. Man ställer bara upp en kamera framför scenen och låter skådisarna jobba. Ibland är det ju helt rätt, t.ex Lars von Triers Dogville är ju i stor utsträckning gjord på det sättet och det är ju en helt fantastisk film. Men de flesta filmer skulle nog kännas ganska fattiga om de gjordes på det sättet. Stjärnornas Krig skulle nog inte vinna på någon Dogma-grej, om man säger så... Hälsningar /Henrik

Blir inte resultatet då ett "grötigt" eko? Varför inte dämpa isället? Det är klokt att dämpa ytorna mellan högtalarna och dig - sidorna, taket och golvet. Men bakom lyssningspositionen kan det vara bra att låta rummet klinga lite, eftersom du annars får en onaturlig dämpning och dessutom tenderar att slaska på med för mycket reverb. Så ytor bakom dig bör vara diffuserade i görligaste mån. Viktigast är rakt bakom nacken. Hälsningar /Henrik

Du har helt rätt i att basfällor gör sig bäst i hörn, samt i skärningar vägg/tak. HH-resonatorn arbetar ju just med en trång passage in i en tät och dämpad låda, så som du beskriver att ni har på ditt jobb. (Vad är det för jobb? Låter spännande). En konstruktion med mjuka absorbenter (min-ull, akustikskivor etc) har vad jag vet inget speciellt namn. Jag menade verkligen inte att starta någon "pissing match" om vem som vet mest om akustik! Peace, Henrik

Precis - att inte använda The Flavour of the Month är en integritet som man nog bör ha som inspelningstekniker. Det där är lite både-och, tycker jag. På ett sätt tycker jag inte att det definitionsmässigt är fel om musik låter daterad. Sådär lät det då, såhär låter det nu. Samhället ändras, vi ändras och det är inte konstigt om musiken speglar detta. Jag har liksom inte lust att sitta och försöka oroa mig för vad jag ska tycka om 20 år eller ens i nästa vecka. Frågan är om det ens är möjligt att göra något som inte är daterat. En annan fråga är om inte själva den idén att man bör göra något bestående är daterad?! 😄 Hälsningar /Henrik

Det har tyvärr en del andra nackdelar...det är ju si och så med värme och inbrottsskydd till exempel. 🙂

En diffusor är en reflekterande yta som sprider ut reflexerna maximalt i tid och vinkel. En slät vägg ger en reflex som en örfil, en diffusor ger en reflex som en ... dusch. Budgetdiffusorn är en bokhylla med lite olika saker slumpvis utspridda. Icke-budgetdiffusorn är en konstruktion som använder matematiska beräkningar för att åstadkomma så stor spridning av reflexen som möjligt. Det senare kan man också göra en mindre seriös variant av, om man sparar överblivna små träbitar och bara limmar på en skiva som sedan fästs på väggen eller var man nu vill ha diffusion. Om du kollar in min webbsida ser du mina diffusorer i bakänden av rummet. De ser ut som Manhattans skyline ungefär. Hälsningar /Henrik

Glider in lite sent med mitt bidrag … men en bra inspelning tycker jag ska smickra och stå i samklang med den musik som ska spelas in. Ibland innebär det att man gör en väldigt "ren" och närmast dokumentär inspelning, där man så naturtroget som möjligt fångar musiken. Ibland kan det innebära att man gör inspelningen på en skräpig diktafon. I det senare fallet blir alltså teknikern delaktig i det kreativa arbetet, och gör kreativa val som hon/han anser framhäver och förstärker musikens/textens budskap. I det förra fallet anser sig teknikern inte ha något att tillägga på det kreativa planet. Hälsningar /Henrik

Menar inte att komma här som värsta messerschmitt, men... – Studiorävens basfälla använder inte helmholzprincipen, utan samma princip som de mjuka absorbenter du själv har på väggar och tak. – Det kan mycket riktigt beräknas vid vilken frekvens som en helmholzresonator arbetar som mest, men jag ifrågasätter påståendet att man måste beräkna den ganska noga. Om resonatorns volym är fylld med cirka 50% mineralull, arbetar den över cirka tre oktaver. Så om centrumfrekvensen är 120 Hz, så har resonatorn påverkan mellan 45 - 360 Hz (dock inte speciellt effektivt i ändarna). Så någon Hz hit eller dit spelar ingen större roll, "in the ballpark" är fint. På min hemsida under "Övrigt" kan man ladda hem ett Excelblad för att beräkna vilken centrumfrekvens resonatorn får när man ändrar de olika parametrarna (lådans djup, frontens tjocklek, hur stor andel av fronten som är öppen och bredden hos varje öppning). – Ditt räkneexempel angående dämpmaterialets tjocklek och vilken frekvens det arbetar vid tar ju ingen hänsyn till materialets beskaffenhet. I min studio använder jag SUND-skivor som också är 50 mm och som med en luftspalt på 200 mm dämpar ned till cirka 125 Hz. Denna frekvens sänks ytterligare genom att placera lågdensitets mineralull bakom. Jag lovar att dina kontorsskivor åtminstone går ned till 250 Hz. – Glasrutor släpper igenom bas, men det är knappast unikt för just glas. Det är en egenskap som delas av alla tunna skikt med låg massa. Bäst är att mixa i ett tält, allt ljud bara försvinner för att sedan aldrig synas till igen. Förlåt, kunde inte låta bli. Hälsningar /Henrik

Snyggt som satan base! /H

Och enligt Violet själva är det samma person som har konstruerat Violets mikar som tidigare konstruerade Blues.

Golden Age är såvitt jag förstått inte längre distributör för Blue. Det är istället den internationella distributören Telex. Hälsningar /Henrik

Har inte testat 9098 själv, men mitt intryck från andra är att den är lite "vanilj"…gör sitt jobb, men inget speciellt. Vill du köra Nevedesignat har ju den gode Rupert startat nytt, och första produkten är en tvåkanals preamp som kostar förvånansvärt lite. Checka! Något säger mig att priserna på Neve-kloner kommer att rasa... Hälsningar /Henrik

Jag vet en kille som hyrde ett släp och åkte över till Lettland för att handla byggmaterial (jag tror att det var kakel i just detta fall). Han menade att allt som allt gav han 10% av vad han hade fått betala i Sverige. Galet. Hälsningar /Henrik