Henrik Andersson Vogel

Testa du, det låter asballt.

En annan grej du skulle kunna testa är att skippa x/y-tänket. Prova att sätta den ena miken nära gitarren, invid 12 bandet, och den andra på 100-200 centimeters avstånd (utan att dämpa rummet). Kan bli tjusigt, och en kul effekt om man panorerar ut dem något åt varsitt håll. (Lite VÄL kul om gitarren är ensam i arrangemanget). Hälsningar /Henrik

Tycker absolut att du ska försöka backa mikrofonen lite grann om det blir för basigt. Får du för mycket rum och för lite "närhet" på avstånd, tycker jag att du ska testa att dämpa upp ordentligt omkring där du sitter (typ tjocka täcken över stolsryggar). Då kan du flytta bort miken 50-100 cm från gitarren och få ett mer balanserat ljud. Alla riktade mikrofoner har proximitetseffekt – bashöjning när miken kommer nära ljudkällan. Har man då en i förväg basig ljudkälla blir det gärna för mycket av det goda. Så visst kan en rundtagande mikrofon (eller att komplettera din MK012 med rundtagande kapslar) vara en bra variant också. Då kan du komma närmare instrumentet utan problem – liksom du kan få med hela bottenregistret även på håll. Rundtagande mikar är ett lite mognare verktyg...kräver mer av användaren, men ger ofta mycket bra resultat efter en stunds experimenterande. Mors, Henrik

😉

Jag ser fram emot paketet... 😉 Men fördelen med att bli äldre är att man börjar känna igen sej själv och sina känslor, vilket var svårare när man var yngre. - Detta gör att man vet om man är kär eller skitnödig när det pirrar i magen... 😆 Det ska till en sann gearslut för att jämföra känslan med att öppna ett paket med ny elektronik med att vara kär eller skitnödig...hatten av! 🙂 /Henrik

Jag tror att vi egentligen är överens i själva sakfrågan, men skiljer oss lite i hur vi vill uttrycka det. Jag tror inte att man tydligt nog kan poängtera vikten av mikrofonteknik, för någon på någon nivå. Lyssna till exempel på Carolas Evighet. Helt i början av låten, andra frasen "... i varje steg". Värsta puffen på "steg". Lite senare, "tiden den står stilla när / vi rör vid varann", mycket nära puff på "vi" (hon gör någon "he-vi rör vid varann"). Gissningsvis inspelad i en studio som tar tio lakan per dag...personligen hade jag skämts så mycket att jag hade lagt ned verksamheten om jag hade släppt ifrån mig detta. Men naturligtvisnaturligtvisnaturligtvis måste valet av mikrofon även påverka valet av dess placering. Olika mikar gör sig olika bra i olika placeringar. För att återföra det till sånginspelning – vissa mikar är till exempel mer puffkänsliga än andra, vissa är mer essiga än andra. Har man en puffig eller essig sångare/sångerska blir det då en växelverkan mellan val av mikrofon och placering av densamma. Men HUR SOM HELST tror jag att du håller med om att hur man använder EQ'n kommer långt, långt, långt efter allt detta. Eller? Allt gott, Henrik

Ursäkta, men läste du sista stycket i mitt förra inlägg? Det om att det gick att hitta motexempel, men att det kan finnas en pedagogisk poäng också med grova förenklingar? Eller är du lite för upptagen att ägna söndagkvällen åt tuppfäktning? För övrigt finns det gott om misslyckade mikrofonplaceringar vid sånginspelning, det är bara att kolla hur många trådar det finns om deessers och hur man bäst redigerar bort puffar... 😎 Hälsningar /Henrik

Sant, det kan finnas tillfällen då den inbördes ordningen mellan 1 och 2 kan kastas om. Jag borde vid närmare eftertanke ha gjort det till en enda punkt faktiskt. Men hur kan 1-2 gå bort vid sångtagning? Hur instrumentet (alltså rösten) låter och hur sångaren/sångerskan använder rösten är förstås det viktigaste. Att man använder ett hyfsat rum nämner du själv, så 3 tycks heller inte gå bort – men visst är det så att vid närmikning spelar rummet mindre roll. Men punkt 4, mikrofonplaceringen, är knappast heller oviktig vid sång. Varför skulle den vara mindre viktig vid sång än vid något annat? Du missade punkt 5 i din iver att hinna fram till de coola prylarna i punkterna 6-8... 😉 Självklart är min lista en grov förenkling, och det går att hitta inspelningssituationer som utgör motexempel. Men work with me here – jag försöker göra en pedagogisk poäng. Om vår vän Bulldog hade ägnat en vecka åt att stämma trummorna och hitta rätt placering för mikrofonerna hade resultatet blivit bättre än om han hade suttit och pillat med EQ'n. Hälsningar /Henrik

Hoppas kunna dyka upp nästa gång...

Bulldog, Kan du inte lägga upp någon ljudfil så att man får lyssna själv? Sedan tycker jag generellt att EQ är jättebra för mindre korrigeringar, men har man hyggliga instrument och hyggliga mikrofoner så behövs det inte speciellt mycket. Du MÅSTE inte använda EQ bara för att det finns med i Cubase. Om t.ex virveln blir burkig eller dov är den första fråga du bör ställa dig hur själva trumman låter. Du kanske behöver nytt skinn och en bättre sejarmatta? Att börja i den änden kommer att göra många gånger större skillnad jämfört med vilken EQ du använder (för att inte tala om huruvida du främst skär eller boostar). Den största otjänst som tillverkarna av ljudverktyg har gjort folk, är att tuta i dem att bara för att man har pluggen Y och mikpreampen X så kan man göra inspelningar av professionell kvalitet. Det är helt enkelt inte sant. Det som avgör inspelningarnas kvalitet är i tur och ordning: 1 Hur instrumenten låter 2 Hur duktiga musikerna är 3 Hur rummet låter 4 Mikrofonplaceringen Till detta kan man foga punkt 5: Vettig lyssning för att verkligen kunna avgöra hur det låter, och utifrån detta göra korrigeringar på någon av de fyra första punkterna. Gör man bra ifrån sig på ovanstående är man till minst 90% i hamn för att göra en inspelning av toppklass. Det gäller idag, det gällde för 50 år sedan. Med detta i bagaget kan vi titta vidare på övriga punkter: 6 Kvalitet/egenskaper hos mikrofoner 7 Kvalitet/egenskaper hos mikrofonförstärkare och inspelningsmediet (bandare, AD-omvandlare) 8 Kvalitet/egenskaper hos övrig ljudutrustning (EQ, kompressor, reverb etc etc). Varje punkt jag har listat är dubbelt så viktig som den som kommer efter. Förlåt om jag låter som en gammal gubbe, men så här är det. Allt gott, Gubb-Henrik

Den är säkert fin, men jag vågar gissa att du uppnår ungefär lika bra resultat med en gammal sovsäck hängd över några mikstativ...och så kan du ju lägga de tre lax du just sparade på något vettigt istället. Bara en tanke. Hälsningar /Henrik

Ja, ni ser. 🙂 No offense, Surikat... /H

Ser just att The Listening Sessions har lagt till inspelningar med Rupert Neves Portico 5012 och även med ADK's preamp som har enkelt utbytbara operationsförstärkare. Hälsningar /Henrik

Icon, Nu vet jag inte vad du har för setup sedan tidigare, men personligen tycker jag att även om preampar gör skillnad, så gör mikrofoner betydligt större skillnad. Med andra ord – lite beroende på din nuvarande setup är det möjligt att du får en mer mångkolorerad palett för pengarna genom att satsa på några fina mikar istället. Saknar du en bra, ren preamp kan du titta på LineAudios grejer – mycket, mycket bättre än prislappen låter förstå. Men ska det vara färgad preamp, så går min röst till GreatRivers NV-modeller. De är inte Neve-kloner, snarare Neve på steroider...fet tight botten med viss distorsion. Du kan höra dem på http://www.thelisteningsessions.com . Lite i samma kategori har vi Speck med preampen MicPre 5.0. Den har dock fördelen att du kan välja mellan trafobalanserad och trafolös utgång, vilket ger en del variation. Joemeeks nyare linje har en liknande feature, fast där kan man koppla in/ur trafon vid ingångssteget. Sedan har ju Rupert Neve själv äntrat scenen med sin nya Portico-linje. Jag har fått dem hett rekommenderade, men har inte hunnit testa dem själv. Så jag vågar inte säga något. Lista det du har, och berätta lite om hur och vad du brukar spela in, så är det lättare att ge en vettig rekommendation. Hälsningar /Henrik

Jag brukar nog panorera så som publiken hör trummorna, dvs hihat till höger, golvpuka till vänster (givet att man har en högerhänt trummis). Fast jag har spelat in trummisar som helt enkelt inte klarar av att lyssna på sig själva på det sättet. De små liven blir helt förvirrade när det inte låter som det brukar ur deras perspektiv...så då får man ju anpassa sig för husfridens skull.

Just vad gäller panorering känner jag inte att det finns några speciella regler förutom den standardmall som surikatmamma nämner. Det hela beror verkligen på instrumentering och instrumentens funktion i arret man jobbar med. Ibland spelar två instrument lite snyggt mot eller med varandra, då kan det vara ballt att panorera ut dem lite åt varsitt håll. Ibland bildar de en snygg väv tillsammans som man inte vill dra isär... Tja /Henrik

Visst, flytande golv ger bra dämpning mellan två rum. I min studio avvaktade jag med att bygga flytande golv i inspelningsrummet, eftersom jag ville testa med enbart de rätt stadiga väggar jag byggde innan jag gjorde den investering det ändå är om man ska flyta golv ordentligt. Jag tycker att den isolering jag uppnår är helt tillräcklig. Någon dag kanske jag flyter golvet ändå, men det står knappast högst på min prioritetslista. Det fina är ju att detta är ett beslut som man kan skjuta på, så jag skulle rekommendera dig att göra som jag – satsa på väggarna i förstone, och se sedan vad du behöver. Kom bara ihåg att höja dörrarna tillräckligt för att du senare ska kunna flyta golvet. Jag satte mina så att det blev 200 mm luft under. Hälsningar /Henrik

Helmholzresonatorns omfång breddas med större andel mineralull i lådan. Ju mer mineralull, desto bredare frekvensområde dämpar den – till priset av effektivitet. Har du plats kan du variera frekvensområdet som absorberas genom att bygga fler resonatorer som arbetar vid olika frekvenser. Ju tjockare frontskiva, ju mindre öppningar och ju djupare låda – desto lägre arbetar resonatorn i frekvens. Ovanstående är lite förenklat. Angående frontskivans tjocklek är det som verkligen är intressant hur långt ljudet färdas innan det når mineralullen. Man kan alltså sänka resonatorns frekvens genom att till exempel sätta fast rör som sticker ut från frontskivans yta. Vad gäller öppningarnas storlek är det intressanta egentligen hur stor andel av frontskivans yta som är öppen. Därför spelar det ingen roll om du i samma låda varierar hålens storlekar, det är snittet som räknas. Teoretiskt sett kan man bygga en resonator med bara ett enda stort hål istället för många små, men man förlorar i effektivitet. Många små hål är i praktiken effektivare än få stora. Teoretiskt sett kan man också få en Helmholzresonator att dämpa ned till några få Hz genom att bara ha mycket få och små öppningar, men i praktiken behöver man göra en resonator djup om man ska riktigt lågt i frekvenserna. Här finns en kalkylator för Helmholzresonatorer. Den är tänkt för sådana som byggs med plankor och en glipa emellan, men siffrorna kan användas för att räkna ut dämpningsfrekvensen även om man gör hela skivor som man borrar hål i. I mitt kontrollrum är hela bakväggen och bakre delen av taket Helmholzresonatorer. Bakväggen är en enda stor låda som jag har delat av genom att lägga horisontella lock av gips emellan. Det är tre resonatorer som alla arbetar på olika frekvenser. 500-700 mm djupa. På sidorna och i framänden har jag byggt Helmholz längs med golvet, 80 cm upp. Detta tar alltså ett fjärde frekvensområde. Alla jobbar med cirka 50-50 mineralull och luftspalt, och absorberar alltså tämligen bredbandigt. I mitt liverum har jag byggt Helmholzresonatorer över hela väggarna, och ska snart göra det i taket också. Där har jag gjort runda hål i gipsskivor. Dessa är bara 95 mm djupa, vilket passar fint eftersom det främst var lågt mellanregister jag ville komma åt. Tja /H

Mickade du verkligen MED själva 4-12:an???? 🙂 För några år sedan blev det värsta trenden i USA att göra baskaggemikar av gamla NS-10-element...så visst funkar att det att använda ett 4x12-kabinett till mikrofon. Ungefär på samma sätt som att man kan använda en hörlur som mikrofon också. Tja /Henrik

En plyfaskiva på träreglar med mineralull bakom (som ligger an mot skivans baksida). Det är allt. De borde vara ganska så snäva i sitt frekvensområde som du säger, därför bör man ha ett gäng i ett rum med lite olika utföranden. Frekvensen bestäms av skivans yta och tjocklek, så genom att variera detta kan man få till en bredare absorption i rummet. Jag har inte själv byggt panelabsorbenter, utan har bara Helmholz och mjuka absorbenter. Tja /Henrik

Spelar ingen roll. Ah, vissa tyger kan ju vara ganska styva, typ möbeltyg. Jag förmodar att de skulle kunna ge upphov till lite reflektioner. Men, nä, inget att svettas över. Fast de färdiga grejerna man köper är ofta rätt snygga i sig tycker jag.

Inget att känna sig dum för. Klart man är rädd att göra fel. Men i just fallet med inspelningsrum är åtminstone min personliga uppfattning att man gott kan gå på gehör. Kontrollrum är en helt annan sak, det bör man försöka göra så klangligt neutralt det bara går, och där är det linjal och miniräknare som gäller – helst i händerna på en duktig och erfaren akustiker. Lycka till, Henrik

Om garaget är fristående, behöver du då verkligen flyta golvet? Är det risk för störning in till grannar etc? Min kollega Stefan har byggt en studio just i ett garage, och det ljud som läcker ut är helt acceptabelt, och iallafall inte starkare än då grannen kör sin gräsklippare etc.

Vilken som är att föredra beror på i vilken typ av rum du ska ha den (inspelnings- eller kontrollrum), samt var någonstans i rummet absorbenten placeras. Mjuk absorbent är ju som effektivast i mellanregister och diskant, och behöver vara rätt rejält tjock om du ska ha den att dämpa riktigt lågt. Det finns speciellt utvecklade ljudskivor som dämpar lågt utan att vara tjocka, men då kostar de å andra sidan en del. Den akustiker jag anlitade vid mitt studiobygge rekommenderade utan att tveka SUND miljöskiva, som säljs av Akustikmiljö i Falkenberg. Så hela främre delen av mitt kontrollrum är klätt med SUND och 2-3 skivor 95 mm Gullfiber bakom dessa. Helmholzresonatorn har ju en hård och reflektiv yta och passar därför bra om du vill låta de högre frekvenserna klinga, men dämpa i lågmid eller bas. Dessutom kan man stämma en Helmholz ganska exakt, så om man vet att man har en viss problematisk frekvens kan man åtgärda den. Panelabsorbenter funkar bäst i rum med starka ljudtryck, eftersom de behöver lite kraft för att komma igång. De dämpar därför mindre vid svaga ljudtryck och blir av den anledningen inte linjära. Men i liverum är de billiga och enkla att bygga. Hälsningar /Henrik

Jo, det gör faktiskt skillnad. För att hålla Helmholzresonatorn effektiv ska dämpningen ske först då luften passerat öppningarna in i resonatorn. OK, är tyget någorlunda genomsläppligt dämpar det väl bara luftens fart minimalt, men själv skulle jag satsa på att göra fronten snygg med lite målarfärg. Hälsningar /Henrik