Kontrollrum med snedtak?

[Bierball]

Hur gör man i ett kontrollrum vars innertak är av snedtakstyp? I Kontrollrummets Wiki står hur man räknar ut problemfrekvenser men att döma av beskrivningen drar jag slutsatsen att beräkningen baseras på ett rum med vanligt platt tak.

Rummet i frågas bredd är 305 cm vilket ger problemfrekvensen 56 hz och längden 475 cm ger 1,35 kHz. Om jag räknat rätt vill säga.

Men hur blir det med taket?

[Mojje Cruncher Andersson]

Hur gör man i ett kontrollrum vars innertak är av snedtakstyp? I Kontrollrummets Wiki står hur man räknar ut problemfrekvenser men att döma av beskrivningen drar jag slutsatsen att beräkningen baseras på ett rum med vanligt platt tak.

Rummet i frågas bredd är 305 cm vilket ger problemfrekvensen 56 hz och längden 475 cm ger 1,35 kHz. Om jag räknat rätt vill säga.

Men hur blir det med taket?

Har inte kunskap för att hjälpa dig med uträkningen.

Men svaret på din fråga om det platta takets så är det ett rungande, ja!

En sak dock.

Beräkningarna på ett sånt rum du beskriver gör det bara krångligare, inte omöjligt!!!!

Fastna inte för mycket i siffror bara.

Jag vet att man lätt stirrar sig blind på sånt i brist på kunskap, vilket man lätt kunde följa och förstå från min tråd om akustikbehandling.

Gör lite provisoriska mätningar att stämma av mot ditt rum.

Räkna på det som om det vore ett platt tak och utgå från det.

Det är ändå frekvensmätningarna och i slutändan ditt öra som kommer avgöra vad du ska bearbeta i rummet ändå!

Take care och lycka till!!

/Cruncharn'

[Gilbert]

Gör en mätning och kolla om det stämmer någorlunda om du räknar på ett rektangulärt rum (och prova lite olika värden för höjden). Spela sedan upp de individuella frekvenserna som "bråkar" och kontrollera att dina gissningar stämmer.

http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm

[Gilbert]

Rummet i frågas bredd är 305 cm vilket ger problemfrekvensen 56 hz och längden 475 cm ger 1,35 kHz. Om jag räknat rätt vill säga.

56Hz är den första axiala stående våg mellan långsidorna. 1,35 kHz vet jag inte hur du fått fram men den första axiala mellan kortsidorna är (om längd 4,75m) 36,2 Hz (om C=344m/s). Kom dock ihåg att det inte bara är dessa stående vågor som kan bli problematiska, lägg in dina värden i kalkylatorn jag länkade till och jämför med resultatet av mätningen.

EDIT: Räknade fel, 1.0.0 är 36,2 Hz och inget annat... 72,4 Hz är 2.0.0.

Redigerat 26 januari 2010 av Gilbert

[Bierball]

56Hz är den första axiala stående våg mellan långsidorna. 1,35 kHz vet jag inte hur du fått fram men den första axiala mellan kortsidorna är (om längd 4,75m) 36,2 Hz (om C=344m/s). Kom dock ihåg att det inte bara är dessa stående vågor som kan bli problematiska, lägg in dina värden i kalkylatorn jag länkade till och jämför med resultatet av mätningen.

EDIT: Räknade fel, 1.0.0 är 36,2 Hz och inget annat... 72,4 Hz är 2.0.0.

Fel av mig, givetvis är det 36 Hz, inte 1,35 kHz jag menade. Den där uträkningen fattar jag inte mycket av måste jag erkänna.

Har dock testat lyssna på sinustoner, 36 och 56 Hz, och det verkar stämma att dessa frekvenser orsakar problem.

[Gilbert]

Fel av mig, givetvis är det 36 Hz, inte 1,35 kHz jag menade. Den där uträkningen fattar jag inte mycket av måste jag erkänna.

Har dock testat lyssna på sinustoner, 36 och 56 Hz, och det verkar stämma att dessa frekvenser orsakar problem.

Det finns garanterat fler problematiska frekvenser. Gör en mätning sen kan vi hjälpa dig att gissa.

[Gilbert]

Prova att spela t ex 67 Hz. Troligtvis så kommer du få ”bra tryck” i hörnen men inte i mitten av rummet eller mittemellan långsidor eller kortsidor. I höjdled kommer det troligtvis inte vara så stor skillnad (om inte snedtaket påverkar denna frekvens) oavsett var du står.

67 Hz är den första stående våg (1.1.0 : X.Y.Z) som studsar mellan väggarna (alla fyra).

Redigerat 26 januari 2010 av Gilbert

[SkunkFunk]

Finns egentligen inget skäl att räkna om man inte fortfarande är i planeringsstadiet och inte har en lokal att mäta på. Dra ett sinussvep och kolla upp vilka frekvenser som krånglar. Det ger ett bättre svar än formler, även om du hade haft ett kvadratiskt rum.

[Gilbert]

Finns egentligen inget skäl att räkna om man inte fortfarande är i planeringsstadiet och inte har en lokal att mäta på. Dra ett sinussvep och kolla upp vilka frekvenser som krånglar. Det ger ett bättre svar än formler, även om du hade haft ett kvadratiskt rum.

Anledningen till att räkna är att se om vissa problemfrekvenser stämmer överens med verkligheten. Om så är fallet är det enklare att ta reda på vilka ytor som behöver behandlas med vilken absorbent (frekvens).

Givetvis så måste man mäta upp rummet först.