Vad är vitsen med en linebox?

[LejonLeo]

Det dräller med lineboxar på scener och i studios och jag är alltid lika förundrad över vad vitsen med dessa burkar är. I livesammanhang är det såklart tacksamt att kunna ta bort jorden och slippa brum om sådant uppstår, men i studio...?

Varenda jävla ljudkort har ju (minst) en instrumentinput där man kan plugga in sin gitarr eller bas eller vad det nu är. Och så det eviga tjatet om att en linebox höjer nivån på signalen så att man kan plugga in rakt in i mixerbordet. Hört talas om gain? Herregud, det är ju bara att dra upp volymen... Jag förstår inte. När jag spelar in synth så kör jag in den rakt in i två lediga line in på mitt ljudkort. Simple as that. Men går man till en studio ska de likt förbannat koppla in två lineboxar och sen in i deras mixer och ljudkort. VARFÖR? Jag har försökt reda ut det här med diverse ljudtekniker jag stött på genom åren och alla mumlar de nånting om att den höjer signalen. Och så då ground lift. Jaha. Vissa boxar splittar dessutom upp signalen till två, det kan såklart vara användbart om man vill vidare med en signal in i en stärkare och ha en "ren" signal kvar att laborera med, men det är ju i sanningens namn inte en grundfunktion i just en linbox utan det är ju en simpel splitter helt enkelt.

Jag har sökt här på forumet utan att finna några 100 % tillfredsställande svar, så jag säger det igen, en gång för alla: Vad i hela friden är vitsen med en linebox? Allvarligt talat

[Gardinen]

Ja grundidén är ju att göra om signalen från linjenivå till micnivå (t.ex. i synthsammanhang) samt att göra signalen från obalanserad till balanserad. Om det redan finns en Hi-Z ingång på ljudkortet eller micförstärkaren, så kan man fördelaktigt koppla sig rakt in där med en synth eller bas t.ex.

Men ibland vill man kanske använda en mickförstärkare för att färga ljudet t.ex. med en bas och har inte den micförstärkaren någon Hi-Z ingång redan, då är det bra att ha en så transparent DI-box som möjligt.

Om

[sixties]

drar du "bara" upp volymen på en låg signal höjer du ju även bruset, det är därför man vill ha en hög signal in.

[kolin]

Den förändrar oxå utimpedansen till rätt nivå. Men gör det någon praktisk skilnad, njaä knappast. Ditt resonemang är intressant men som att svära i kyrkan. Jag har då aldrig använt linebox i studiosammanhang.

Kolin

[Claes Holmerup]

Den förändrar oxå utimpedansen till rätt nivå. Men gör det någon praktisk skilnad, njaä knappast. Ditt resonemang är intressant men som att svära i kyrkan. Jag har då aldrig använt linebox i studiosammanhang.

Kolin

Om inimpedansen är för låg (som den är på en vanlig line in), så belastas gitarrmikrofonerna och ger sämre ljud - oftast med tunnare bas som följd. Med en högimpedativ ingång, så belastar man inte micarna, utan då låter gitarrmicarna som de ska.

Bo Hansén gjorde en bra utredning om DI-boxar för rätt länge sedan, i denna tråden: https://www.studio.se/index.php?showtopic...amp;#entry88450 . 🙂

[Gilbert]

Anledningarna (som redan nämnts) är:

Impedansmatchning

Nivåanpassning

Balansering och ev. jordlyft.

Alla kanske inte behövs jämt men oftast minst en av dem. Om ditt ljudkort har en dedikerad instrumentingång (HI-Z) så behöver du troligtvis ingen DI-box.

[debatt]

Anledningarna (som redan nämnts) är:

Impedansmatchning

Nivåanpassning

Balansering och ev. jordlyft.

Alla kanske inte behövs jämt men oftast minst en av dem. Om ditt ljudkort har en dedikerad instrumentingång (HI-Z) så behöver du troligtvis ingen DI-box.

Den här Hi-Z, är det "bara" för elgitarr eller även för andra instrument? Elbas? Elfiol?

[joachime]

Den här Hi-Z, är det "bara" för elgitarr eller även för andra instrument? Elbas? Elfiol?

De flesta passiva magnetiska mikrofoner mår bra av impedansmatchningen.

[kolin]

Ja, fast vad LejonLeo egentligen är ute efter är att det kanske är svårt att höre skilnad i en blindtest. Och det beror väl på att moderna grejer är mer impedansmatchade än vad de var på 70-80 talet då lineboxen var lika vanlig som en elbas?

Kolin

[Claes Holmerup]

Ja, fast vad LejonLeo egentligen är ute efter är att det kanske är svårt att höre skilnad i en blindtest. Och det beror väl på att moderna grejer är mer impedansmatchade än vad de var på 70-80 talet då lineboxen var lika vanlig som en elbas?

Kolin

Den typen av överföring man använder med moderna prylar, är impedansbryggning och inte impedansmatchning. Det vill säga att man har en lågimpedativ utgång som kopplas till en högimpedativ ingång. Det behövs för att få så bra ljud som möjigt och är inget undantag när det gäller gitarrmikrofoner.

EDIT: Kom på att det kanske är bäst att utveckla det lite...

Impedansbryggning används numera för att man vill föra över så hög spänning som möjligt för att minimera förlusterna. Bryggning talar man om när ingångsimpedansen är MINST 10ggr högre än utgångsimpedansen på föregående burk - men det ska helst vara ännu större skillnad i ljudsammanhang.

Impedansmatchning (alltså att man har samma utimpedans och inimpedans på ut/ingångarna som ska kopplas ihop) användes förr i tiden för att man behövde föra över största möjliga energi från ett rörsteg till nästa rörsteg för att de skulle fungera på bästa möjliga sätt. Med moderna prylar är däremot impedansmatchning något som skadar signalen - främst med diskantbortfall. Har man blandat gammal och ny utrustning, så kan det därför vara nödvändigt att koppla ihop dem via audiotransformatorer eller DI-boxar för att det ska bli så bra som möjligt.

Redigerat 23 juli 2009 av Claes

[LejonLeo]

Ja grundidén är ju att göra om signalen från linjenivå till micnivå (t.ex. i synthsammanhang)

Men för jäsiken, vad är vitsen med det? Allsa mixerbord och ljudkort i hela världen har ju BÅDE line och mick ingångar...?

[Claes Holmerup]

Men för jäsiken, vad är vitsen med det? Allsa mixerbord och ljudkort i hela världen har ju BÅDE line och mick ingångar...?

Läste du Bo Hanséns långa inlägg, som jag länkade till...?

Funktionen är inte primärt att göra om från linenivå till micnivå (för DET hade varit mer eller mindre meningslöst i många fall), utan snarare att ha en hög inimpedans och ta emot från en obalanserad källa - och göra om till en låg utimpedans och balanserad signal. Detta för att få en låg belastning på ljudkällans utgång (och därmed mindre risk för försämring av ljudet) och för att få en balansering som är betydligt mindre känslig för störningar, än den obalanserade från källan.

[Gäst]

Men för jäsiken, vad är vitsen med det? Allsa mixerbord och ljudkort i hela världen har ju BÅDE line och mick ingångar...?

Ifall du behöver fler kanske.

[Gilbert]

Är inte detta utrett redan?

[nankerphelge]

om man ska använda en line-box endast som en splitter, alltså spela in t.ex. bas och vill ha en ren inspelning rätt in i ljudkortet från basen och en från en uppmickad förstärkare, kan man inte då bara ta 3 st input jack och löda ihop så att man har 1 in och 2 out...?

vill inte lägga ut 500 kr när jag kan köpa saker för 50 spänn och låna farsans lödkolv... 😉

tack!

[Linus]

kan man inte då bara ta 3 st input jack och löda ihop så att man har 1 in och 2 out...?

Kort svar, nej.

[Claes Holmerup]

Jodå - visst kan man - men om man vill att det ska låta bra, så gör man det inte... 😉

Läs som sagt Bo Hanséns långa inlägg om DI-boxar (och många av svaren i denna tråden), så förstår man också varför.

[desvaenger]

En grej till. Vem vill dra 50 meter obalanserad linekabel från scen till mixplats? Dessutom har långt ifrån alla mixerbord DI.

Line och DI är dessutom inte samma sak. Vad vi kallar line är signaler som kommer från t. ex. synthar och annan elektrisk utrustning (aktiv utrustning, dvs med inbyggd signalförstärkning), och den signalen är lämplig impedansmässigt att kopplas rätt in i en line-ingång utan omvandling. En line-signal är alltså redan förstärkt upp till rätt nivå, 1.23V (för +4 dBu = professionell standard), och behöver således inte förstärkning av en extern preamp. På många mixerbord går ingången "Line" helt enkelt parallellt, förbi preampen, och rätt in i kanalstripen. Preampens jobb är ju att förstärka svaga signaler (mickar, instrument) till signaler av line-nivå, och eftersom line-signalen redan är förstärkt är det (oftast) en förlust att sända den genom ytterligare ett förstärkande steg. Undantaget är om man medvetet använder en preamp, i syfte att färga signalen.

Signalen som kommer ut elektroniska instrument med passiva mickar är därmed inte en line-signal! Utöver att utgångsimpedansen på instrumentet är felaktig för att kopplas in i line-ingångar (vilket som claes säger ger upphov till distorsion av olika slag) är den oftast även för svag. Därav, behövs en omvandling med line-box. Att skicka den svaga signalen från ett passivt instrument genom långa kablar är som att rulla sina grillspett i skit. Långa obalanserade kablar plockar nämligen upp störningar från omgivningen (dimmerpack, transformatorer, strömkablar, lysrör), och är då dessutom signalen i kabeln låg blir resultatet störningar som är direkt hörbara efter förstärkning. Obalanserade kablar långa sträckor för att sända line-signal (från t. ex. synthar) fungerar däremot betydligt mycket bättre då signalen åtminstone är hyfsat stark i förhållande till eventuella störningar som plockas upp.

Man ska dock alltid vara noga med hur man drar obalanserade kablar: Lägg aldrig överskott som en rulle på golvet utan sprid ut kabeln oregelbundet, och dra heller aldrig dom nära strömkablar, slutsteg och liknande.

- Ingångsimpedansen på line-ingångar är nästan alltid 10 kOhm.

- I vanliga fall är utgångsimpedansen på line-utgångar 1 kOhm eller mindre. Detta kallas LO-Z.

- Utgångsimpedansen på passiva instrument är dock ofta kring 2-3 kOhm. Detta kallas HI-Z.

Detta är orsaken till att många preampar har en brytare och separat ingång för HI-Z; signalen från HI-Z går helt enkelt en annan väg som har lämplig ingångsimpedans för mottagning av högimpedans-signalen. Det är nämligen inte för skojs skull de satt dit en extra tele-kontakt.

Konsensus: Koppla aldrig in/ut-gångar av HI-Z och LO-Z till varandra.

Poängen med line-boxen är alltså att omvandla antingen obalanserad line-signal, eller HI-Z signal till balanserad line-signal så att signalen kan transporteras långa sträckor utan förluster, samt för att omvandla utgångsimpedansen till en nivå som är lämplig att kopplas direkt in i en preamp utan DI-ingång, dvs. en vanlig mickingång. Det optimala är att ha så kort kabel som möjligt fram till line-boxen, och istället använda längre balanserade XLR.

Nu finns säkert ett par fel i det jag skrev men i grova drag är det såhär det fungerar.. om jag inte minns helt fel då alltså! 🙂

Redigerat 16 juli 2010 av desvaenger