Religiös musik är fördärvbringande!

[stickane]

Hej!

Det här var en dålig länk eftersom du har världsbilden klar för alla, du vill ju ha publicitet av oss alla. Har inte så mycket med musik att göra. Intressant att du medger att " satan går lös i dig" när du lyssnar till religiös musik. Det visar att du har en tro..... Tro på SATAN,,, kraften som vill mörda förstöra för andra osv. Nej nu ska vi inte låta det dåliga vädret göra oss på dåligt humör........Jag säger bara en sak ,,,,,SMILE.....Alla måste få tycka o tänka som man själv vill. Vill man inte lyssna på nåt skit så ,,,,,kör ditt eget race, och må bra.

Mvh Stickane

Jag brukar bli nog så avtänd på musik när den innehåller direkta politiska budskap. Men när musiken (texten/sången, alltså) förmedlar religiösa budskap, då går satan lös i mig! Det finns inget som sabbar en god stämning så mycket som religiös "musik".

Alla vet att musik förr ofta handlade om smärta och sorg, förmedlat av människor drabbade av förtryck, ofrihet, slaveri och andra orättvisor. Att dessa människor eventuellt också förlitade sig på någon imaginär gud kan idag vara fullt förståeligt, men det råder väl knappast någon tveksamhet att de egentligen ropade efter — frihet. Frihet! Rättvisa!

Om Stina skriver en låt t.ex. om att "FRA är skit — fucka hela jävla skiten" så klappar vi händerna och hyllar Stina. Och vi är inte sena med att — offentligt givetvis — backa upp skiten (kan tolkas fritt) med att det är en "röst" för frihet och/eller demokrati.

Om Nisse skriver en låt t.ex. om att "Satan is my ruler, Satan is my everything, and I'd sell my soul to fuck his sister!" så hade vi med största sannolikhet ifrågasatt Nisses, ja, verklighetsbild. Vi hade i alla fall ansett något i stil med att, så att säga, ljuset var tänt, men ingen var hemma. Och vi hade inte varit sena med att förklara vår "veta-bättre" för omvärlden.

Men så fort någon magoo sjunger något i stil med "Lyft oss, o Gud, ur våra tröga banor" eller om annat religiöst innehåll, som t.ex.:

We are the soldiers under God's command

We hold His two-edged sword within our hands

We're not ashamed to stand up for what's right

We win without sin, it's not by our might

And we're fighting all the sin

så håller alla jävlar käften! Varför i helvete då för? Religion dödar! Religion förtrycker! Religion inskränker! Religion/religionsfrihet i sig går stick i stäv med våra demokratiska tankegångar. Ändå tillåter vi religiös "musik"... Och inte nog med det, "vi" åberopar yttrandefrihet!

Jävla hyckleri!

EDIT/FÖRTYDLIGANDE:

------------------------------------

Jag hade ingen aning att den här tråden skulle explodera som den gjorde, vilket ju är hur spännande och kul som helst. Och trots att jag försöker göra mitt bästa så hinner jag inte riktigt med i svängarna — det är trotts allt tuffa ämnen. Dessutom verkar några av mina svar passeras obemärkt, varför samma fråga/missförstånd upprepar sig. Men eftersom jag vill hålla liv i den här tråden, så har jag i efterhand tagit mig friheten att rada upp några huvudpunkter/förtydligande baserade på frågor som ställs i den här tråden.

#1. Vad är syftet med den här tråden?

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att religiösa budskap kan förmedlas genom musik (text/sång) utan att vi ifrågasätter innehållet på samma naturliga sätt som vi ifrågasätter innehållet i t.ex. satanistisk musik, vit-makt-musik, gangstarap etc. T.ex. undrar jag varför man "ostört" kan sjunga om en gud vars syn på människan varierar beroende på om du är man, kvinna, homosexuell eller av annan religion, medan vi per automatik förväntas angripa t.ex. vit-makt-musik. Om man lägger sin tro i något som direkt eller indirekt kan eller skulle kunna strida mot demokratiska tankegångar och/eller t.ex. mänskliga rättigheter, så tycker jag att religionen ska få ifrågasättas på samma sätt som allt annat i vårt vardagliga liv.

#2. Du drar allt med religiös botten över en kam!

Jag försöker först och främst vara försiktig med att peka ut någon specifik religionsgrupp eftersom det inte alls är poängen med min tråd. Och eftersom jag egentligen bara syftar på s.k. monoteistiska religioner, så får jag väl anse att jag å andra sidan inte drar alla över en kam heller. Det händer kanske att jag måste exemplifiera med någon term eller något uttryck. Om ett sådant exempel kan kopplas till en eller flera specifika religionsgrupper, så beror det på slumpen, inget annat.

#3. Liksom alla politiker inte är nazister, är inte alla [troende] fascistoida fundamentalister!

Så sant! Men en politikers ideologi får, kan och kommer alltid att ifrågasättas, oavsett politikern är nazist eller inte. En politiker kan sällan eller aldrig åtnjuta den acceptans och respekt som en religiös på grund av sitt religionsval åtnjuter.

#4. Det är inte religionen som dödar — det är människan!

OK! Men det sker, har skett och kommer att ske i Guds namn (igen) — och då är vi tillbaka på ruta ett igen.

#5. Om man plockar bort alla religiösa artister (Bob Marley, Leonard Cohen, Robert Johnson, U2, etc.) då är det rätt mycket bra som försvinner!

Som sagt! Det handlar inte så mycket om att ta bort artister, förbjuda dem att sjunga vad de vill sjunga om. Men om en artist t.ex. sjunger "[gudens namn] is the only God" så vill jag kunna säga att han eller hon sjunger skit (eftersom budskapet inte kan vara sant), och jag ska kunna säga det högt och offentligt — utan att för den skull bli pekad på som en respektlös person. En artist ska inte åtnjuta mer respekt, bara på grund av sin religion, än vad t.ex. en statsminister, president eller kung får — bara för att dessa inte nödvändigtvis kan kopplas till någon religion.

#6. Ursäkta men har vi inte åsikts- och yttrandefrihet?

Jo, det har vi. Och tacka fan (inte bokstavligt) för det... Och så har vi religionsfrihet — det där lilla "extra" som skapar en "bug" i det demokratiska tänket, eller rättare sagt de mänskliga rättigheterna. T.ex: Nisse har rätt att fritt välja vilken religion han vill tillhöra och utöva. Friheten/rättigheten som sådan ryms inom ramarna för dagens demokrati. Men Nisses religion kan innehålla element som inskränker på t.ex. kvinnans rätt att få tycka, tänka, handla på samma sätt som mannen.

#7. Att sjunga om Guds kärlek är inte detsamma som att t.ex. inskränka på kvinnans rättigheter?

Fair enough! Men Guds kärlek är en sak, religionen en annan. Om den kärlek som du sjunger om är riktad till dig eller till dina likar, så är väl allt i sin ordning. Men om din sång hyllar en religion som kan tolkas innehålla element som inskränker på t.ex. kvinnans rättigheter, då är budskapet värt att ifrågasätta.

[Valle]

Nå hur som helst så är du mest ute efter o pådyvla andra din inskränkta syn

Roligt att du skulle säga det! Det är liksom lite vad jag tycker religiösa budbärare ibland också gör! 😛

[Valle]

Intressant att du medger att " satan går lös i dig" när du lyssnar till religiös musik. Det visar att du har en tro..... Tro på SATAN,,, kraften som vill mörda förstöra för andra osv.

Och for the record: jag är inte "förbannad" (att "satan går lös i mig" var snarare en passande ordlek än en förklaring att jag skulle vara "förbannad"). Jag känner mig riktigt klar, sund, pigg och glad med anledning av det här ämnet.

Var det förresten verkligen nödvändigt att "quota" hela inledningsinlägget?

[tAUG]

Någon annan: Det får du! Men du ska ha mer respekt för andras val av religion än t.ex. deras val av partitillhörighet.

Vart har du fått det ifrån?

För övrigt ifrågasätter du inte direkt, skulle snarare säga anklaga och/eller angripa...

Självklart får du ifrågasätta och säga vad du vill om vad du vill men när du, som sagt, anklagar och häver ur dig saker som du inte har täckning för så då är det klart att folk reagerar. Det är varför du känner att du behöver förklara dig t.ex. i den här tråden. Men så är det ju med allt?

Så vart har du egentligen ditt dilemma?

[friend (oregistrerad)]

Jag tycker inte att Valle verkar var en inskränkt religionshatare eller nån sorts satanist.

Det baserar jag på bla. vad han skriver här och vårt samtal i andra tråden ang. min religiösa text. 😛

Det ÄR svårt att samtala på forum och jag tror att om vi alla satt och fikade skulle vi nog

finna att vi allesammans har många sammstämmiga funderingar och många gemensamma nämnare

om hur vissa utövar och framställer religion.

Eller hur folkens. 😄

Jag föreslår att vi tar och stillsamt gör ett avslut på tråden och fnular med vår musik och diskuterar nått annat. 😛😄🙂

[Valle]

Självklart får du ifrågasätta och säga vad du vill om vad du vill (...)

Jag hänvisar till:

Du får tycka att gud är en dummerjöns, du får säga det offentligt. Vem har hindrat dig? Förutom att du förstås får förvänta dig mothugg om du sätter ner foten.

"Får" jag verkligen det? På samma sätt som jag "får" tycka att Reinfeldt är en dummerjöns, och säga det offentligt?

[Vallhagen]

Du får tycka att gud är en dummerjöns, du får säga det offentligt. Vem har hindrat dig? Förutom att du förstås får förvänta dig mothugg om du sätter ner foten.

"Får" jag verkligen det? På samma sätt som jag "får" tycka att Reinfeldt är en dummerjöns, och säga det offentligt?

Ja.

Jag kan inte vara tydligare än så:

Ja, du får det. Allmänt, ja. Svar JA.

Jag kan säga det här:

Gud är en dumming! Fast Jezuz var rätt cool, lite punkare för sin tid. Han skulle nog lirat gura i Saxon om han nedkom till oss nu.

***

För argumentationens skull: Du har tidigare sagt i tråden att du inte tar upp enskilda fall / enskilda religioner, utan hellre pratar om nånsorts "allmän opinion", eller "vi". Då funkar det inte att du rasar på med ett eget enskilt exempel och utifrån det drar en allmängiltig slutsats. Det faller logiskt pladask.

[4Trax]

Saxon???

Nämn en låt med Saxon?

Det mest bortglömma-vänliga bandet i historien väljer du.

Blöjrock hade han nog inte spelat mer åt Nationalteatern hållet. Lite flummigt pårökt så där....

😛

[Valle]

För argumentationens skull: Du har tidigare sagt i tråden att du inte tar upp enskilda fall / enskilda religioner, utan hellre pratar om nånsorts "allmän opinion", eller "vi". Då funkar det inte att du rasar på med ett eget enskilt exempel och utifrån det drar en allmängiltig slutsats. Det faller logiskt pladask.

I så fall måste jag, beklagligt nog, anse debatten över för min del. Om jag inte kan förväntas komma med några enskilda exempel som helst om dessa eventuellt kan underbygga en poäng, då har jag inget annat val än att snabbt som fan ge vika och retirera från huvuddelen av mina ståndpunkter i den här tråden. Annars kommer jag aldrig att kunna ta mig "levande" ur debatten. Jag är inte så rapp och så beräknande i min argumentering att jag klarar mig utan stödexempel i ett så komplext ämne som religion (eller som egentligen var mitt syfte från början: ifrågasättande av religiösa texter).

Men räkna inte med att debatten har gjort mig mindre o-religiös — tvärtom... 😛

Let me give you a little inside information about God. God likes to watch. He's a prankster. Think about it. He gives man instincts. He gives you this extraordinary gift, and then what does He do, I swear for His own amusement, his own private, cosmic gag reel, He sets the rules in opposition. It's the goof of all time. Look but don't touch. Touch, but don't taste. Taste, don't swallow. And while you're jumpin' from one foot to the next, what is he doing? He's laughin' His sick, fuckin' ass off! He's a tight-ass! He's a SADIST! He's an absentee landlord! Worship that? NEVER!

[tAUG]

Självklart får du ifrågasätta och säga vad du vill om vad du vill (...)

Jag hänvisar till:

Du får tycka att gud är en dummerjöns, du får säga det offentligt. Vem har hindrat dig? Förutom att du förstås får förvänta dig mothugg om du sätter ner foten.

"Får" jag verkligen det? På samma sätt som jag "får" tycka att Reinfeldt är en dummerjöns, och säga det offentligt?

Okej där har du ett bra exempel på hur muslimerna reagerade när man medvetet förolämpade deras tro. +1

Men vad har det med religösa låttexter att göra?

[Vallhagen]

Saxon???

Nämn en låt med Saxon?

Det där med Saxon var nog bara menat som ett skämt. Men visst kan jag droppa några låttitlar om du vill 🙂

I så fall måste jag, beklagligt nog, anse debatten över för min del. Om jag inte kan förväntas komma med några enskilda exempel som helst om dessa eventuellt kan underbygga en poäng, då har jag inget annat val än att snabbt som fan ge vika och retirera från huvuddelen av mina ståndpunkter i den här tråden. Annars kommer jag aldrig att kunna ta mig "levande" ur debatten. Jag är inte så rapp och så beräknande i min argumentering att jag klarar mig utan stödexempel i ett så komplext ämne som religion (eller som egentligen var mitt syfte från början: ifrågasättande av religiösa texter).

Du avfärdade exempel tidigare med att du ville hålla dig på en "allmän" nivå. Klart man kan föra en diskussion mha exempel men det blir lite obalanserat om du tar dig ensamrätten att välja. Jag tycker oxå man ska vara försiktig med att upphöja ett exempel till en större sanning än det är. Det var det jag menade med logiskt magplask. Ett exempel är ett exempel.

Dessutom vet jag inte om exemplet/konflikten kring muhammedbilderna (som jag tror har en egen tråd nånstans här på forumet) egentligen stöder din sak. Det blev ett skarpt och tämligen dualistiskt tjäbbel, men jag tror inte att den genererade nån allmän opinion mot yttrandefriheten. Snarare tvärtom. Undantaget vissa religiösa grupperingar, men de tillhör knappast de "allmänna".

Är vi överens om att du får tycka vad du vill om gudarna? Annars så skulle du knappast fått citera John Milton här. Då kan du lyfta diskussionen till ... ja, nånting mer!

tjing

[tAUG]

Men räkna inte med att debatten har gjort mig mindre o-religiös — tvärtom... 😛

Det är ingenting som någon har haft i åtanke heller 🙁

Jag tror egentligen inte att debatten har gett särskillt mkt över huvud taget 🙂

[friend (oregistrerad)]

Men räkna inte med att debatten har gjort mig mindre o-religiös — tvärtom... 😎

Det är ingenting som någon har haft i åtanke heller 😉

Jag tror egentligen inte att debatten har gett särskillt mkt över huvud taget 🙂

Jo då. 🙁

Det resulterade att en del lyssnade på min låt, The Balance. 😉😛

[Valle]

Är vi överens om att du får tycka vad du vill om gudarna?

Absolument!

[Umemagnus]

Orkar inte läs igenom hela tråden men håller delvis med och förstår vad trådgrundaren menar.

Förlänge sen var en av våra bandmedlemmar med i pingstkyrkan och han bad mig om jag kunde ställa upp en söndag och lira i kyrkan.

Visst ,gärna tänkte jag. Lite gospell skadar väl ingen. Vi lirade i början av gudstjänsten sedan satt vi oss på första bänk. Mitt i predikandet börja alla runt omkring mig tala i tungor och svimma . Jag reste mig och knallade ut utan att återvända (jo, hämta guran). Sedan dess tål jag inte gospell!

Är inte det lite samma sak som att vara på fest där folk blir tokfulla och smäller av, och att man av den upplevelsen inte i fortsättningen kan lyssna på rockmusik (som för tillfället spelades på festen) ?

Halleluaaaa till sånna fester!

Skulle nog isf jämföra det med när man söp sig full i unga dar på Marinella eller Southern Confort tills man kräktes. Sedan dess kan man inte dricka skiten.

Ok, för det resonemanget böjer jag mig 🙂😛

[Natanael (oregistrerad)]

Det känns som om tråden håller på att ta slut, men jag tänkte ändå försöka formulera det jag har tänkt på när jag har läst igenom tråden:

Ifrågasättandet av religiösa texter (eller andra texter som innehåller någon åsikt) är bra. Debatten är ett av demokratins verktyg och hjälper oss att se saker på nya sätt. Å andra sidan finns det kanske mer angelägna saker att lägga ner tid och kraft. Den allmänna uppfattningen verkar vara att till exempel det nazistiska budskapet (som kommit upp tidigare i diskussionen) är farligare än till exempel det kristna, muslimska, judiska, hinduiska eller budistiska budskapet och motståndet mot den sortens texter och budskap är därför större. Att vara religiös är ganska accepterat hos de flesta, medan extrema åsikter tas på större allvar.

Demokratin är inte perfekt. Till exempel tillåter den folket att välja en dålig ledare och alla har inte samma möjlighet att bli ledare inom en demokrati (vilket i sig kan ses som odemokratiskt). Det juridiska systemet är inte perfekt: många brott slinker igenom. Demokrati tillåter även "dåliga" åsikter. Det finns både fördelar och nackdelar med demokrati, men det är det bästa vi har just nu.

Redigerat 14 augusti 2008 av Natanael

[anarkisten1 (oregistrerad)]

Men räkna inte med att debatten har gjort mig mindre o-religiös — tvärtom... 😉

Det är ingenting som någon har haft i åtanke heller 😉

Jag tror egentligen inte att debatten har gett särskillt mkt över huvud taget

Jo då. ☺️

Det resulterade att en del lyssnade på min låt, The Balance. 😉😆

Jorå ett par gånger och många med mig men du lyssnade aldrig på min/våra. Men det är väl så det går till för det finns nån slags missionärs grej inbyggd i de flesta olika religiösa trosinriktningar, en slags teknik som innebär att man kastar ut ett bete" som ska locka och inbjuda till dialog. Ett slags enkelriktat mandomsprov eller ett stadium som man i många trossamfund måste eller bör gå igenom för att nå full status. Jag vidhåller att faktum är att vi tar inte er på allvar (och det komiska är att vi är mänga fler än ni) och att ni ser på oss från "ovan". Kort sagt det blir en ojämlik diskussion som grundar sig på en orealistiskt idé om hur världen ser ut och fungerar där båda parter vill frälsa motparten. Det tragiska/komiska är att vår syn på saken iom. nästintill världsomfattande majoritet är den som gäller och oftast är det vi som vill frälsa er från er själva (typ vi vill inte att nån ska behöva uppleva ytterligare ett Knutby) i en situation där ni initierat diskussionen från början.

[friend (oregistrerad)]

Jag tror egentligen inte att debatten har gett särskillt mkt över huvud taget

Jo då.

Det resulterade att en del lyssnade på min låt, The Balance. 🙂😉

Jorå ett par gånger och många med mig men du lyssnade aldrig på min/våra. Men det är väl så det går till för det finns nån slags missionärs grej inbyggd i de flesta olika religiösa trosinriktningar, en slags teknik som innebär att man kastar ut ett bete\\\" som ska locka och inbjuda till dialog. Ett slags enkelriktat mandomsprov eller ett stadium som man i många trossamfund måste eller bör gå igenom för att nå full status. Jag vidhåller att faktum är att vi tar inte er på allvar (och det komiska är att vi är mänga fler än ni) och att ni ser på oss från \\\"ovan\\\". Kort sagt det blir en ojämlik diskussion som grundar sig på en orealistiskt idé om hur världen ser ut och fungerar där båda parter vill frälsa motparten. Det tragiska/komiska är att vår syn på saken iom. nästintill världsomfattande majoritet är den som gäller och oftast är det vi som vill frälsa er från er själva (typ vi vill inte att nån ska behöva uppleva ytterligare ett Knutby) i en situation där ni initierat diskussionen från början.

Missade du ögonblinket på smilien. 😉

Vad har dina och andras låtar med att göra i en tråd där religiös musik var på tapeten?

Det är väl som att i en tråd om humor säga att nån inte läste din uppsats om kanelbullar.

Jag slängde in en låt som tar upp ämnen i bibeln (som inte är en bahái skrift) och en del citat från bahái skrifterna

för att visa på hur jag skriver i vissa fall när religiom är del av temat.

Jag tror på Gud, min musik är inte klassad som religiös musik.

Jag har lyssnat på en del låtar då jag har dykt på kompositör med frågan om vad folk tycker,

men en hel del av musiken här är elektronisk beat baserad musik och jag är inte tillräckligt bevandrad där för att vara till nån nytta.

Jag håller just på att jobba med en text (nej, det är inte en religiös text) till en forum medlem som ville ha hjälp.

I övrigt lyssnar jag just nu inte på musik alls, inte ens min egen, eftersom mina barn har tagit över sterion.

Den är inkopplad till TV och med barn i ålder 3-13 och med barnprogram på 24 timmar dygnet och OS

gissa hur mycket jag hinner använda den. En kompis var uppe idag och ville att jag skulle bränna två låtar

som han hade spelat in till ett bröllop. Grannarna trodde nog att jag slog den så som de skrek. 😆

Men på mångad är skolan igång och jag kan få tillbaka kontrollen över tekniken. 😉

Sen är det väl så att jag ramlade in på forumet vid en tidpunt då jag ska släppa min musik och då är jag väl väldigt självcenterad 😉

i fråga att jag gärna hoppas på goda och positiva omdömen om min musik eftersom det är lite lätt oroligt om hur det ska gå.

Är man på ett musikforum kan man väl tänka sig att omdömen om musik blir mer tekniska och mer genomgående än om man är på

ett matforum, trädgårdforum eller ett föräldraforum där man talar om barn och ungdom och det är därför jag vill ha era omdömen.

Sen om du tycker att jag har en bessewisser attityd så kommer den mer av att jag är så som person och

inte pga att jag är bahái.

Jag ser fortfarande ut som en hamnbuse, som en bekant sa, med snaggat hår, avkliptp t-shirt och en massa tatueringar,

men jag har slutat att supa och slå ned folk på stan eftersom det inte är förenligt med Tron.

I alla fall mår jag mycket bättre av att avstå från det och säkert en hel det andra människor också. 😉

Föresten är de människor som tror på Gud eller liknande i majoritet och ateister i minoritet, men skit det samma.

Det finns fler folk som är sjuka än det finns läkare, men jag hoppas att läkarna inte ger upp för det

för jag vill gärna ha hjälp av dem när jag blir sjuk. ☺️

Redigerat 17 augusti 2008 av friend

[Vallhagen]

Föresten är de människor som tror på Gud eller liknande i majoritet och ateister i minoritet, men skit det samma.

Det där är sant, men som du säger, det är ju skitsamma 😆 ... bara siffror. I sverige ökar väl dock sekulariseringen (om jag inte är helt ute och cyklar). Förmodligen som en följd av ökad upplysning.

Och det är festligt hur man bildar sig uppfattningar om hur folk ser ut när man bara läst o inte sett 🙂. Jag föreställde mig inte dig som en hamnbuse efter dina tämligen vänliga inlägg här. Å andra sidan sitter väl buset inte i tatueringarna... snarare i blicken;) Well well, det var en parentes.

***

Att religiositet är så utbrett tror jag beror på djupt mänskliga behov. Vi behöver andlighet, eller kanske snarare - vi drabbas av den. Vi upplever alla ögonblick av vad man diffust får kalla för "magi". Som musiklyssnare kan en sjungen ton av en sångerska kliva rakt genom kroppen och få en att brista i gråt. Eller en solnedgång från fjälltoppen, eller känslan av samstämmighet när man giggar och slår an första tonen på gitarren. Allt stämmer. Som nybliven förälder kan man plötsligt inse meningen med livet; allt annat blir bara strunt. Osv.

Och å andra sidan finns det katastrofer. Resten av familjen dör meningslöst i en olycka. 17åringen begår självmord. Estonia. Osv. Man hamnar i en blöt fläck på golvet och får kämpa för att andas.

Dilemmat är att religionen (utövningen av den, kyrkor, samfund...) i någon mening tagit beslag på terminologin kring det här. Man "känner guds närvaro" och kan prata om det. Det ges en rimlig förklaring som man kan vila i, eftersom man tror på den. Det finns verktyg, det finns ett språk.

I den ickereligiösa verkligheten söker man oxå svar på det här, men man river ofta i fel ställe. Det är ju jävligt ointressant att få veta att det är nån kemikaliebrist i hjärnan som gör att man tappar fotfästet när orsaken är att man tappat en anhörig. Det är inget kul att förklara känslan av att vara nykär som ett kliniskt sjukdomstillstånd heller.

Psykologer och kuratorer kan komma nära, men inte riktigt hela vägen.

Jag vet inte riktigt hur man ska tackla problemet. Om det nu är ett problem? Man kan ju se det från två håll; antingen så får man lära sig att tackla "andlighet" (hitta på ett bättre ord?) utanför kyrkan, eller så är man nöjd med att det finns en kyrka som kan ta hand om just det här.

Eller jo, det är ett problem. Åtminstone för en ateist i behov av andlighet. Just därför att kyrkan nödvändigtvis måste ha med sin gud.

[funky monk]

Jag tror egentligen inte att debatten har gett särskillt mkt över huvud taget 🙂

Jo då.

Det resulterade att en del lyssnade på min låt, The Balance. 🙂😎

Jorå ett par gånger och många med mig men du lyssnade aldrig på min/våra. Men det är väl så det går till för det finns nån slags missionärs grej inbyggd i de flesta olika religiösa trosinriktningar, en slags teknik som innebär att man kastar ut ett bete\\\" som ska locka och inbjuda till dialog. Ett slags enkelriktat mandomsprov eller ett stadium som man i många trossamfund måste eller bör gå igenom för att nå full status. Jag vidhåller att faktum är att vi tar inte er på allvar (och det komiska är att vi är mänga fler än ni) och att ni ser på oss från \\\"ovan\\\". Kort sagt det blir en ojämlik diskussion som grundar sig på en orealistiskt idé om hur världen ser ut och fungerar där båda parter vill frälsa motparten. Det tragiska/komiska är att vår syn på saken iom. nästintill världsomfattande majoritet är den som gäller och oftast är det vi som vill frälsa er från er själva (typ vi vill inte att nån ska behöva uppleva ytterligare ett Knutby) i en situation där ni initierat diskussionen från början.

Missade du ögonblinket på smilien. 🙂

Vad har dina och andras låtar med att göra i en tråd där religiös musik var på tapeten?

Det är väl som att i en tråd om humor säga att nån inte läste din uppsats om kanelbullar.

Jag slängde in en låt som tar upp ämnen i bibeln (som inte är en bahái skrift) och en del citat från bahái skrifterna

för att visa på hur jag skriver i vissa fall när religiom är del av temat.

Jag tror på Gud, min musik är inte klassad som religiös musik.

Jag har lyssnat på en del låtar då jag har dykt på kompositör med frågan om vad folk tycker,

men en hel del av musiken här är elektronisk beat baserad musik och jag är inte tillräckligt bevandrad där för att vara till nån nytta.

Jag håller just på att jobba med en text (nej, det är inte en religiös text) till en forum medlem som ville ha hjälp.

I övrigt lyssnar jag just nu inte på musik alls, inte ens min egen, eftersom mina barn har tagit över sterion.

Den är inkopplad till TV och med barn i ålder 3-13 och med barnprogram på 24 timmar dygnet och OS

gissa hur mycket jag hinner använda den. En kompis var uppe idag och ville att jag skulle bränna två låtar

som han hade spelat in till ett bröllop. Grannarna trodde nog att jag slog den så som de skrek. 😆

Men på mångad är skolan igång och jag kan få tillbaka kontrollen över tekniken. 🙂

Sen är det väl så att jag ramlade in på forumet vid en tidpunt då jag ska släppa min musik och då är jag väl väldigt självcenterad 🙂

i fråga att jag gärna hoppas på goda och positiva omdömen om min musik eftersom det är lite lätt oroligt om hur det ska gå.

Är man på ett musikforum kan man väl tänka sig att omdömen om musik blir mer tekniska och mer genomgående än om man är på

ett matforum, trädgårdforum eller ett föräldraforum där man talar om barn och ungdom och det är därför jag vill ha era omdömen.

Sen om du tycker att jag har en bessewisser attityd så kommer den mer av att jag är så som person och

inte pga att jag är bahái.

Jag ser fortfarande ut som en hamnbuse, som en bekant sa, med snaggat hår, avkliptp t-shirt och en massa tatueringar,

men jag har slutat att supa och slå ned folk på stan eftersom det inte är förenligt med Tron.

I alla fall mår jag mycket bättre av att avstå från det och säkert en hel det andra människor också. 🙂

Föresten är de människor som tror på Gud eller liknande i majoritet och ateister i minoritet, men skit det samma.

Det finns fler folk som är sjuka än det finns läkare, men jag hoppas att läkarna inte ger upp för det

för jag vill gärna ha hjälp av dem när jag blir sjuk. 😄

Hej

off topic: Jag har under lång tid intresserat mig för religion och har diskutterat fenomenet med många religösa människor. Du är dock den första Bahá'í jag möter. Får jag bara fråga hur du kom i kontakt med religionen?

mvh

Redigerat 17 augusti 2008 av funky monk

[friend (oregistrerad)]

Hej

off topic: Jag har under lång tid intresserat mig för religion och har diskutterat fenomenet med många religösa människor. Du är dock den första Bahá'í jag möter. Får jag bara fråga hur du kom i kontakt med religionen?

mvh

En ganska lång men trevlig historia, som jag skrev om på engelska vid ett annat tillfälle.

PM:ar den till dig så det inte tar upp en massa plats här och andra kan PM:a till mig om de vill ha historien

eller om ni vill ha annan info. 🙂

[friend (oregistrerad)]

Föresten är de människor som tror på Gud eller liknande i majoritet och ateister i minoritet, men skit det samma.

Det där är sant, men som du säger, det är ju skitsamma 🙂 ... bara siffror. I sverige ökar väl dock sekulariseringen (om jag inte är helt ute och cyklar). Förmodligen som en följd av ökad upplysning.

Och det är festligt hur man bildar sig uppfattningar om hur folk ser ut när man bara läst o inte sett 😄. Jag föreställde mig inte dig som en hamnbuse efter dina tämligen vänliga inlägg här. Å andra sidan sitter väl buset inte i tatueringarna... snarare i blicken;) Well well, det var en parentes.

***

Att religiositet är så utbrett tror jag beror på djupt mänskliga behov. Vi behöver andlighet, eller kanske snarare - vi drabbas av den. Vi upplever alla ögonblick av vad man diffust får kalla för "magi". Som musiklyssnare kan en sjungen ton av en sångerska kliva rakt genom kroppen och få en att brista i gråt. Eller en solnedgång från fjälltoppen, eller känslan av samstämmighet när man giggar och slår an första tonen på gitarren. Allt stämmer. Som nybliven förälder kan man plötsligt inse meningen med livet; allt annat blir bara strunt. Osv.

Och å andra sidan finns det katastrofer. Resten av familjen dör meningslöst i en olycka. 17åringen begår självmord. Estonia. Osv. Man hamnar i en blöt fläck på golvet och får kämpa för att andas.

Dilemmat är att religionen (utövningen av den, kyrkor, samfund...) i någon mening tagit beslag på terminologin kring det här. Man "känner guds närvaro" och kan prata om det. Det ges en rimlig förklaring som man kan vila i, eftersom man tror på den. Det finns verktyg, det finns ett språk.

I den ickereligiösa verkligheten söker man oxå svar på det här, men man river ofta i fel ställe. Det är ju jävligt ointressant att få veta att det är nån kemikaliebrist i hjärnan som gör att man tappar fotfästet när orsaken är att man tappat en anhörig. Det är inget kul att förklara känslan av att vara nykär som ett kliniskt sjukdomstillstånd heller.

Psykologer och kuratorer kan komma nära, men inte riktigt hela vägen.

Jag vet inte riktigt hur man ska tackla problemet. Om det nu är ett problem? Man kan ju se det från två håll; antingen så får man lära sig att tackla "andlighet" (hitta på ett bättre ord?) utanför kyrkan, eller så är man nöjd med att det finns en kyrka som kan ta hand om just det här.

Eller jo, det är ett problem. Åtminstone för en ateist i behov av andlighet. Just därför att kyrkan nödvändigtvis måste ha med sin gud.

Väl skrivet. 🙂

De enda som aldrig är rädda för mig är gamla tanter. 🙂😎

Vilket är ganska kul för jag är inte farlig.

(utom då någon blir aggressiv och beter sig farligt och hotfullt mot oskyldiga människor)

Det är ju så som du säger, man ska inte döma hunden efter håren. ☺️

[godhead]

😮 .

[Memphis]

Föresten är de människor som tror på Gud eller liknande i majoritet och ateister i minoritet, men skit det samma.

Det där är sant, men som du säger, det är ju skitsamma 🙂 ... bara siffror. I sverige ökar väl dock sekulariseringen (om jag inte är helt ute och cyklar). Förmodligen som en följd av ökad upplysning.

Och det är festligt hur man bildar sig uppfattningar om hur folk ser ut när man bara läst o inte sett 😮. Jag föreställde mig inte dig som en hamnbuse efter dina tämligen vänliga inlägg här. Å andra sidan sitter väl buset inte i tatueringarna... snarare i blicken;) Well well, det var en parentes.

***

Att religiositet är så utbrett tror jag beror på djupt mänskliga behov. Vi behöver andlighet, eller kanske snarare - vi drabbas av den. Vi upplever alla ögonblick av vad man diffust får kalla för "magi". Som musiklyssnare kan en sjungen ton av en sångerska kliva rakt genom kroppen och få en att brista i gråt. Eller en solnedgång från fjälltoppen, eller känslan av samstämmighet när man giggar och slår an första tonen på gitarren. Allt stämmer. Som nybliven förälder kan man plötsligt inse meningen med livet; allt annat blir bara strunt. Osv.

Och å andra sidan finns det katastrofer. Resten av familjen dör meningslöst i en olycka. 17åringen begår självmord. Estonia. Osv. Man hamnar i en blöt fläck på golvet och får kämpa för att andas.

Dilemmat är att religionen (utövningen av den, kyrkor, samfund...) i någon mening tagit beslag på terminologin kring det här. Man "känner guds närvaro" och kan prata om det. Det ges en rimlig förklaring som man kan vila i, eftersom man tror på den. Det finns verktyg, det finns ett språk.

I den ickereligiösa verkligheten söker man oxå svar på det här, men man river ofta i fel ställe. Det är ju jävligt ointressant att få veta att det är nån kemikaliebrist i hjärnan som gör att man tappar fotfästet när orsaken är att man tappat en anhörig. Det är inget kul att förklara känslan av att vara nykär som ett kliniskt sjukdomstillstånd heller.

Psykologer och kuratorer kan komma nära, men inte riktigt hela vägen.

Jag vet inte riktigt hur man ska tackla problemet. Om det nu är ett problem? Man kan ju se det från två håll; antingen så får man lära sig att tackla "andlighet" (hitta på ett bättre ord?) utanför kyrkan, eller så är man nöjd med att det finns en kyrka som kan ta hand om just det här.

Eller jo, det är ett problem. Åtminstone för en ateist i behov av andlighet. Just därför att kyrkan nödvändigtvis måste ha med sin gud.

1+

[Lilleman]

Oh Lord, won’t you buy me a Mercedes Benz ?

My friends all drive Porsches, I must make amends.

😆

[tAUG]

Kort sagt det blir en ojämlik diskussion som grundar sig på en orealistiskt idé om hur världen ser ut och fungerar där båda parter vill frälsa motparten. Det tragiska/komiska är att vår syn på saken iom. nästintill världsomfattande majoritet är den som gäller och oftast är det vi som vill frälsa er från er själva (typ vi vill inte att nån ska behöva uppleva ytterligare ett Knutby) i en situation där ni initierat diskussionen från början.

☺️

😉😉😎🙂😆

Så det säger du? Spännande, men hur tänker du då?

😆😆

[Demonproducenten]

Trams! Att säga att religion dödar är som att säga att "Köksknivar dödar, inte människor".

Det var menat att göra gott och inte ont, på samma sätt som en kökskniv kan vara ett instrument till att tillaga en god middag, eller instrument till att styckmörda sin granne. Du är precis lika inskränkt som de där bokstavstroende fanatikerna.

Obs! Ta inte illa upp.

Menat att göra gott? Baserat på vadå? De flesta av religionerna har bra många år på nacken, och jag tror knappast att de som uppfann dem någonstans berättade om deras sanna avsikt med det. Jag är av åsikten att religion bara är till för att kontrollera människor då religioner till stor del består av en massa regler som man ska följa för att vara guden/gudarna till lags. Som att man inte får vara homosexuell till exempel, eller att man ska stena en kvinna som har haft samlag före äktenskapet. Allting för att hålla ihop folket, om alla tror på samma sak blir det lättare att hålla koll på dem, samt att risken för inre stridigheter minskar drastiskt. De som inte håller med blir utmobbade ur samhället för att de inte tror på "rätt sak". Eftersom man kan vara en god människa även utan religion är alltså religionen och alla dess regler och åsikter onödig och är bara en riskfaktor då många som baserat hela sina liv på det inte kan tolerera att någon annan vägrar att tro på det, vilket i sin tur skapar konflikter osv.

Nej, religioner består inte av regler. De regler som man kan finna i t.ex. bibeln är ditskrivna av andra människor som inte riktigt förstod vad det hela handlade om (bibeln har inte bara en författare, om man nu ska kalla det för författare).

Texterna i bibeln är så abstrakta att man kan vrida och vända på de rätt mycket. Ofta vrids de rakt emot motsatt håll de är avsedda för. Den största missuppfattningen man kan hitta bland människor är dock att de tror att Gud är en karl som sitter på ett moln och styr och ställer. Bra att tänka på är att Gud är ett andligt fenomen, inte ett fysiskt, och kan därmed alltså inte ha någon som helst påverkan på den fysiska världen. Gud är bara ett slags synonym för det "eviga". Detta eviga förekommer i alla stora religioner och har samma innebörd. Tyvärr har Gud fått en skepnad i dessa skrifter för att människor var inte så skarptänkta på den tiden antar jag eller nåt, det var alltså lättare att berätta som om det var en liten fabel.

Jo fasen man kan nog säga att bibeln är en slags fabel. Fast det står en massa konstiga saker däri också, som antingen är så långsökta att nästan ingen förstår sig på dem, eller så är de bara trams som någon har lagt dit i berättelsen av någon outgrundlig anledning och kan lätt ignoreras.

du har inte läst bibeln va?

[Demonproducenten]

Jag har svårt att se hur religionsfrihet går stick i stäv med demokratiska värderingar.

åke green?

[Demonproducenten]

Det finns kapitel i bibeln som kan sägas beskriva homofobi och kvinnoförtryck. De flesta kristna samfund, som inte är fundamentalistiska och då snarare sekter, har tagit officielt avstånd från dessa kapitel och/eller tolkningar av bibeln.

så det finns vare sig homofobi eller motstånd mot kvinnopräster i svenska kyrkan?

[Demonproducenten]

Som någon tidigare har nämnt så skrevs bibeln för länge sedan av många olika människor. Det var alltså inte gud själv i egen hög person som formulerade sig själv, och därav kan eventuellt vissa delar ha blivit lite missriktande, missvisande eller what ever, och vad vet jag och just därför tror jag att många av de kristna som lever idag tar vissa delar med en nypa salt. Att det dessutom sitter otaligt många humanister, ateister osv som lusläser och gör att för att vrida och försöka misstolka meningar i bibeln gör knappast saken bättre.

intressant

så idag tolkar kristna bibeln på "rätt" sätt medans kristna förr tolkade den fel?

vilka delar är ok att ta med en nypa salt å vilka är inte ok?

vilka delar är missvisande/missriktade etc, vilka är det inte?

är det inte helt enkelt så att tolkningen idag är anpassad till ett modernare, tolerantare å humanare samhälle än när det ursprungligen skrevs?

och om så - är det inte troligt att tolkningen idag ligger längre ifrån urpsrungets syfte?