Akustikbehandling av mindre inspelningsrum

[Johnny Boi]

Tackar än en gång för hjälpen med funderandet! Här är förstärkar+sång-grafen utan smoothing:

Här är förstärkar-vattenfallet utan smoothing:

Och sång/akustiska instrument-vattenfallet utan smoothing:

Har suttit och jämfört mätningarna från de fyra olika hörnen samt gitarrförstärkar- och sång-positionerna, och noterat vilka problem-frekvenser som ringer i vilka mätningar. Såhär blev den sammanställningen:

57 Hz SV, SÖ, NÖ, NV, SÅ, GI

80 Hz SV, SÖ, NÖ, NV, SÅ, GI

95 Hz SV, NÖ, NV, SÅ

110 Hz NV

130 Hz SV, NÖ

140 Hz SÖ, NV

180 Hz NÖ, SÅ, GI

200 Hz SV, NV

250 Hz SÅ

300 Hz SÖ, NÖ, GI

350 Hz SÖ, GI

400 Hz SV

450 Hz NV

Ska gå och lyssna på dessa vågor nu och lokalisera ytorna de har att göra med.

[joachime]

Mina tankar går så här nu: Detta rummet är för litet för att ha någon "klang" i. Därför är det väl lika bra att satsa på kontrollrums-rekommendationen med 300ms. Nu ska vi se, är det för RT60 den rekommendationen gäller? För graferna ovan visar ju RT70...

RT60 och liknande är relativa värden. RT60 mäter den tid det tar för efterklangen att sjunka 60 decibel under impulsens ljudnivå. Om impulsen ligger kring -10 dBFS mäter man mot -70 dBFS.

[Johnny Boi]

57 Hz Enbart variationer i X-led

80 Hz Enbart variationer i Z-led, MEN det blir starkare i hörn SV

95 Hz Variationer i X- och Z-led

110 Hz Variationer i Y-led och Z-led, MEN det blir starkare i hörn NV

130 Hz Två noder i X-led, starkare i Y-led från V till Ö, starkare i Z-led från golv till tak

140 Hz En nod i Y-led och en i Z-led

180 Hz Osymmetrisk ändring i X-led

200 Hz Noder i X- och Z-led

250 Hz Liten variation i Y-led

300 Hz Tydliga variationer i Z-led

350 Hz Svårt att säga...

400 Hz Osymmetriska variationer i alla led

450 Hz Svårt att säga...

Det var det! Rätt skoj att gå och lyssna så här, det känns som att man går och "avslöjar" alla dessa akustik-spöken!! 🙂

Planen blir väl nåt åt det här hållet:

57 Hz åtgärdas med en Helmholtz-resonator med perforerad panel. Jag har excel-arket så jag kan räkna ut mått och allt sånt själv. Den placeras mot "norra" väggen där den ska täcka 25% av ytan.

Tänkte bunta ihop 80, 95 och 110 Hz och åtgärda dem i en smäll, tror ni det går? Gemensamt för dem alla är variationer i höjdled, så om man lyckas konstruera två moduler som angriper hela detta område kan man ju placera dem i taket, en nära hörnet SV och en nära hörnet NV eftersom det är starkast där på 80 respektive 110 Hz. Eller gå hälften var på de två modulerna, att de täcker in halva frekvensområdet var men att den nära hörn SV har en centerfrekvens närmare 80 Hz och den andra vid hörn NV närmare 110 Hz.

Alternativet att tackla dessa tre är väl basfällor i de två hörnen det gäller, så påverkar väl dessa basfällor även 95-Hertzaren. Jag ska läsa på om basabsorbenter i detta frekvensområde imorgon, men om någon har erfarenheter av vilken byggprincip som fungerar mest effektivt så feel free to say something!

130 och 140 Hz löser jag med en eller flera moduler på högra väggen. Kanske kan passa på att placera den så att bruset från elementet inte hörs lika mycket då! 🙂

180 och 200 Hz kan båda behandlas via en av kortsidorna. Förhoppningsvis räcker det med en eller två Helmholtz-lådor på "norra" kortsidan, vilket ger mycket utrymme för några ~200 Hz-moduler.

300 Hz kan ge anledning att behandla en del av taket med moduler med hyfsad bandbredd, för att komma tillrätta med området däromkring.

Sedan är vi redan nere vid 0,3 sekunders reverbtid runt 400 och uppåt. Sedan minskar det lite väl drastiskt, varför jag ska testa att ta bort gardiner och mäta igen.

Men nu är det dags för lite ledig tid! Ben&Jerry's och ett avsnitt Fringe! 😄

Smell ya later

Redigerat 19 maj 2010 av Johnny Boi

[Gilbert]

Alternativet att tackla dessa tre är väl basfällor i de två hörnen det gäller, så påverkar väl dessa basfällor även 95-Hertzaren. Jag ska läsa på om basabsorbenter i detta frekvensområde imorgon, men om någon har erfarenheter av vilken byggprincip som fungerar mest effektivt så feel free to say something!

Under ca. 200 Hz så är perforerad panel den absolut effektivaste metoden. Ju djupare du kan göra dem desto bättre bandbredd kommer de att få och då kan du ta fler problemfrekvenser med samma panel (förutsatt att de utnyttjar samma yta då givetvis). Vanlig panelabsorbent är ett alternativ men det är väldigt svårt (nästan omöjligt) att beräkna vilken centerfrekvens de kommer att få så risken är ganska stor att man missar den frekvens man är ute efter.

[joachime]

Under ca. 200 Hz så är perforerad panel den absolut effektivaste metoden. Ju djupare du kan göra dem desto bättre bandbredd kommer de att få och då kan du ta fler problemfrekvenser med samma panel (förutsatt att de utnyttjar samma yta då givetvis). Vanlig panelabsorbent är ett alternativ men det är väldigt svårt (nästan omöjligt) att beräkna vilken centerfrekvens de kommer att få så risken är ganska stor att man missar den frekvens man är ute efter.

Om man vill behandla i registret ovanför 100 Hz finns även alternativet spaltabsorbent.

[Gilbert]

Om man vill behandla i registret ovanför 100 Hz finns även alternativet spaltabsorbent.

?

Enl. arket så kommer man bara ned till ca 170 Hz med följande värden (och då dessutom med ett väldigt smalt Q-värde …):

Panel thickness (tp) 21,0 mm

Distance between slots (D) 200,0 mm

Slot width (w) 1,0 mm

Open Area (e) 0,50%

Properties of cavity

Cavity depth (d) 220,0 mm

Absorber thickness (ta) 95,0 mm

Air space in cavity (d - ta) 125,0 mm

Absorber flow resisitivity 10 000 rayls/m

Och lägg då märket till att perforeringsprocenten är väldigt låg.

[joachime]

?

Enl. arket så kommer man bara ned till ca 170 Hz med följande värden (och då dessutom med ett väldigt smalt Q-värde …)

Vilket ark menar du?

Jag utgick ifrån modellen i beräkningsprogrammet Zorba. Här är ett exempel:

Centerfrekvensen ligger relativt högt men absorptionsgraden är större eller lika med 1 mellan ungefär 125 och 400 Hz.

Det dämpade materialet i modellen motsvarar en vanlig glasullsskiva.

Edit: Ser nu i dina beräkningar att panelens (eller vad man vill kalla fronten på en spaltabsorbent) tjocklek är över 2 cm och att spalten enbart är 1 mm. Med en distance av 20 cm mellan varje spalt är det inte så konstigt att perforeringsprocenten blir låg. Hur ser dina beräkningar ut om du testar en tunnare panel och bredare spalt?

Redigerat 20 maj 2010 av joachime

[Gilbert]

Vilket ark menar du?

Jag utgick ifrån modellen i beräkningsprogrammet Zorba. Här är ett exempel:

Centerfrekvensen ligger relativt högt men absorptionsgraden är större eller lika med 1 mellan ungefär 125 och 400 Hz.

Det dämpade materialet i modellen motsvarar en vanlig glasullsskiva.

Edit: Ser nu i dina beräkningar att panelens (eller vad man vill kalla fronten på en spaltabsorbent) tjocklek är över 2 cm och att spalten enbart är 1 mm. Med en distance av 20 cm mellan varje spalt är det inte så konstigt att perforeringsprocenten blir låg. Hur ser dina beräkningar ut om du testar en tunnare panel och bredare spalt?

Jag har medvetet valt dessa värden då man får en mycket högre centerfrekvens annars. Detta är resultatet om man använder dina värden:

Och jag väljer nog att lita mer på detta då:

[Demonproducenten]

helvete

nu är det nasa igen... 😉

[Gilbert]

Såg nu att jag såg fel på flödesmotståndet i ditt program, detta resultat får jag i arket med 6801 Rayls:

Fortfarande långt från ditt resultat …

[Gilbert]

helvete

nu är det nasa igen... 😄

😉

[joachime]

Jag har medvetet valt dessa värden då man får en mycket högre centerfrekvens annars.

Då förstår jag.

Jag utgår från att båda är seriösa beräkningsmodeller, men att man bör använda dem inom deras angivna område.

Zorba är begränsat att modellera absorbenter med en perforeringsgrad av 5 % eller mer.

Porous Absorber Calculator klarar mycket lägre perforeringsgrad och är, vad jag förstått, avsedd för just det. I fallet panelabsorbent (eller slotted panel) ligger modellens begränsnignar bland annat i att centerfrekvensen* inte bör vara högre än 79 hz.

Det är förmodligen förklaringen till varför Porous Absorber Calculator inte får samma resultat som Zorba.

Edit: *Jag syftade på resonansfrekvensen.

Redigerat 20 maj 2010 av joachime

[Gilbert]

Då förstår jag.

Jag utgår från att båda är seriösa beräkningsmodeller, men att man bör använda dem inom deras angivna område.

Zorba är begränsat att modellera absorbenter med en perforeringsgrad av 5 % eller mer.

Porous Absorber Calculator klarar mycket lägre perforeringsgrad och är, vad jag förstått, avsedd för just det. I fallet panelabsorbent (eller slotted panel) ligger modellens begränsnignar bland annat i att centerfrekvensen* inte bör vara högre än 79 hz.

Det är förmodligen förklaringen till varför Porous Absorber Calculator inte får samma resultat som Zorba.

Edit: *Jag syftade på resonansfrekvensen.

Ok, så Zorba bör inte användas under ca 150-200 Hz m a o.

Resonansfrekvens brukar vara densamma som centerfrekvens i dessa fall.

[Johnny Boi]

Kul att ni är igång och räknar! 😄

Om alla undrar vad jag själv håller på med, så har jag hittills idag:

*Tagit med datorn in i rummet och stått där när jag skickat ut testtonerna, för att höra problemfrekvenserna med egna öron

*Hållt på ett tag med excel-arket... Kan dela med mig av mina lärdomar:

Det funkar inte så bra i NeoOffice. Flyttade till föräldrarnas PC, där Excel 2003 finns. Där måste man: aktivera "Analysis Toolpak"-tilläggen under Verktyg->Tillägg, sänka säkerheten för makron i Verktyg-Makron-Säkerhet, ladda ner Analysis Toolpak Translator och importera den i Excel och i menyn till den (dyker upp en egen i menyraden) genomföra funktion 3a...samt starta om Excel några gånger mellan varven. 😄 All info och länkar vidare finns på sidan för excel-arket, här.

*Skrivit en skivrecension. 😄

Nu har jag jallafall fått arket att funka, testade att ta Cruncharns värden och jag får samma kurva som i hans inlägg. Så nu börjar det mer praktiska arbetet och planerandet av detsamma...

Okej, en Helmholtz för 57 Hz mot norra väggen. Jag tänker att man bygger den mer på höjden än på bredden, ifall man behöver bygga basfällor i hörnen, det låter väl vettigt? Angående material, tänkte köra på 12mm tjock MDF runt omkring, men vilket material bör den resonerande framsidan vara gjort av? De värdena jag räknar på nu kräver dessutom en ganska tjock panel...

Efter Gilberts uttalande om effektivitet under 200 Hz så kör vi en bredbandig Helmholtz för den stora puckeln vid 85-110 Hz. Frågan är var jag ska placera den? I taket?!?! Känns risky! 🙂

Sedan är frågan om det ska bli en till Helmholtz eller någon annat konstruktion för området 130-140 Hz? Östra väggen är nog bäst lämpad enligt mina lyssningsupplevelser, så där kommer vad det nu blir att sitta.

Det ringer inte lika mycket, men fortfarande en del, vid 180-200 Hz. Kanske kan man gå över från Helmholtz till en annan konstruktion här? Ska räkna lite i excel-arket på de andra principerna.

Ska ut och cykla och fundera lite mer! 😉

[joachime]

Ok, så Zorba bör inte användas under ca 150-200 Hz m a o.

Resonansfrekvens brukar vara densamma som centerfrekvens i dessa fall.

Detta är begränsningarna för Zorba:

Note that in general the model gives reasonable agreement for perforation ratios as low as 5% and porous absorption thicknesses between 10mm and 150mm. It should be used with caution outside these limits. It can not be used for absorbers with a significant air cavity as these arrangements are not locally reacting. It can not be used with porous materials which have a porosity less than about 80% or a flow resistivity of more than 100,000 Rayls/m or less than 1,000 Rayls/m.

Jag är med på att centerfrekvens är detsamma som reonansfrekvens. Jag ville förtydliga vilket värde jag syftade på i programmet Porous Absorber Calculator. Där anges ju renonansfrekvens för hålighet utan absorberande material.

[Gilbert]

Okej, en Helmholtz för 57 Hz mot norra väggen. Jag tänker att man bygger den mer på höjden än på bredden, ifall man behöver bygga basfällor i hörnen, det låter väl vettigt?

"basfällor"? Ja, perforerad panel ... 😉

Angående material, tänkte köra på 12mm tjock MDF runt omkring, men vilket material bör den resonerande framsidan vara gjort av? De värdena jag räknar på nu kräver dessutom en ganska tjock panel...

Panelen i sig "resonerar" inte på en perforerad panel (jo, det gör den visst det men det blir lite väl komplicerat att räkna på då...). Hos en vanlig panelabsorbent vibrerar skivan. Det spelar inte så stor roll vilket material du väljer för själva Helmholtzprincipen. Om man vill krångla till det så kan man säkert räkna ut vad olika material skulle ha för panelabsorberande effekt men men ...

Sedan är frågan om det ska bli en till Helmholtz eller någon annat konstruktion för området 130-140 Hz? Östra väggen är nog bäst lämpad enligt mina lyssningsupplevelser, så där kommer vad det nu blir att sitta.

Det ringer inte lika mycket, men fortfarande en del, vid 180-200 Hz. Kanske kan man gå över från Helmholtz till en annan konstruktion här? Ska räkna lite i excel-arket på de andra principerna.

Perforerad panel kan vara väldigt effektiv långt upp i mellanregistret beroende på hur den konstrueras. Testa dig fram med olika värden i arket.

[Johnny Boi]

"basfällor"? Ja, perforerad panel ... 😳

Äähähäh, jag kom på det sen... 😄

Ska läsa på om såna där hörnfällor, typ snedställd fiberglas/mineralull/vaddetnuär-skiva med luft bakom, och se om jag behöver spara plats för ett par sådana. Tänker mig att de kanske kan användas för 180-200 Hz-problemet, eller för 200-400 där det ringer lite. Eller någon som har koll på sådana konstruktioner och kan säga på stört att "det är bra" eller "glöm det pysen"? 🙂

Panelen i sig "resonerar" inte på en perforerad panel (jo, det gör den visst det men det blir lite väl komplicerat att räkna på då...). Hos en vanlig panelabsorbent vibrerar skivan. Det spelar inte så stor roll vilket material du väljer för själva Helmholtzprincipen. Om man vill krångla till det så kan man säkert räkna ut vad olika material skulle ha för panelabsorberande effekt men men ...

Men du, vad skönt!! 😄 Slipper man tänka på det. Då kör jag MDF eller något liknande där också...eller typ det billigaste solida trämaterial jag hittar med rätt tjocklek. 🙂

Perforerad panel kan vara väldigt effektiv långt upp i mellanregistret beroende på hur den konstrueras. Testa dig fram med olika värden i arket.

Will do! Nu när jag fått arket att funka var det riktigt kul ju! Försöker minska och öka olika parametrar för att se hur de påverkar frekvens och q-värde för att kunna skräddarsy effekten till mitt rum.

Tänkte mäta lite med och utan gardinerna men får nog vänta tills imorgon; för tillfället befinner det sig 20 damer i medelåldern i rummet ovanför, så jag anar lite interferens, så att säga... 😄

[joachime]

Äähähäh, jag kom på det sen...

Ska läsa på om såna där hörnfällor, typ snedställd fiberglas/mineralull/vaddetnuär-skiva med luft bakom, och se om jag behöver spara plats för ett par sådana. Tänker mig att de kanske kan användas för 180-200 Hz-problemet, eller för 200-400 där det ringer lite. Eller någon som har koll på sådana konstruktioner och kan säga på stört att "det är bra" eller "glöm det pysen"? 🙂

Hörnabsorbenter som består av porösa absorberande material som mineralull kan ha effekt ner mot 100 Hz. Men man sak komma ihåg att de även har effekt i det övre registret. Finns lite olika konstruktioner att kolla in på Studiotips forum.

Studiotips corner absorber

Studiotips superchunk

Jämförelse mellan olika hörnabsorbenter

Men du, vad skönt!! 🙂 Slipper man tänka på det. Då kör jag MDF eller något liknande där också...eller typ det billigaste solida trämaterial jag hittar med rätt tjocklek. 🙂

Spånskiva är bland det billigare, men kan vara lite knepigare att arbeta med eftersom den ofta smular. Plywood är ett annat alternativ.

[Johnny Boi]

Tack så mycket för tipsen Joachime! Jo, jag var inne på de sidorna i eftermiddags, men det var precis då som min ork började tryta. 🙂 Så jag hoppade över dem då, men nu har jag läst desto noggrannare! Och den där grafen i jämförelselänken passar ju mitt 85-95-100 Hz-paket perfekt! Dessutom behöver jag inte hänga upp en Helmholtz i taket då, utan kan koncentrera mig på de två hörnen där amplituden faktiskt var som starkast i detta område.

Förlåter du mig för att jag inte bygger Helmholtz för 85-95-100 Hz-området då, Gilbert?

Men man sak komma ihåg att de även har effekt i det övre registret.

Jepp. Var dock inne på kontrollrummet och hittade via Claes wiki till en studie från BBC där de testar mineralullsabsorbenter, läste igenom hela, intressant! Där testar de att täcka framsidan med en plastfilm, något som får kurvan att dala rejält i diskanten. Så det är väl bara att slänga på lite sån plast om man känner att diskanten dör efter några Superchunks! 🙂

[Johnny Boi]

Har faktiskt kommit så långt så att jag sitter och jämför byggvaruhus! Känns kul!

Dock en sak som slagit mig när jag sitter med excel-arket: maxvärdet för "repeat distance", alltså hur långt det ska vara mellan hålen, är satt till 50 mm, men Cruncharn hade ju 100 mm i repeat distance! Och det funkade ju. Ignorera arkets begränsningar eller Cruncharn?! 🙂 Det var farsan som reagerade på att hålen skulle borras med bara 50 mm mellanrum - "skakar inte skivan sönder av basfrekvensen då?". (Hålradie=2 mm).

Sedan ser jag att Cruncharn fyllt i 16000 rayls/m i flow resistivity - är det ett exakt värde för just den isoleringen han använde? Jag hittar ingen sida med flow resistivity för vanliga isoleringsmaterial, bara den här sidan, som har densitet och absorptionskoefficienter. Kan man räkna ut det själv från värdena på den sidan kanske? Excel-arket sa väl att man behöver fiberdiameter och porositet, känns inte direkt lättare att hitta det någonstans... 🙂

Så fort jag känner mig säker på repeat distance och det där med 16000 rayls/m så är jag nog klar med Helmholtz-uträkningen. Den är i nuläget:

Panel thickness=12 mm

Repeat distance=50 mm

Hole radius=2 mm

Cavity depth=300 mm

Absorber thickness=200 mm

Absorber flow resistivity=16 000 rayls/m

RESONANT FREQUENCY=58 Hz

[joachime]

Dock en sak som slagit mig när jag sitter med excel-arket: maxvärdet för "repeat distance", alltså hur långt det ska vara mellan hålen, är satt till 50 mm, men Cruncharn hade ju 100 mm i repeat distance! Och det funkade ju. Ignorera arkets begränsningar eller Cruncharn?! Det var farsan som reagerade på att hålen skulle borras med bara 50 mm mellanrum - "skakar inte skivan sönder av basfrekvensen då?". (Hålradie=2 mm).

Sedan ser jag att Cruncharn fyllt i 16000 rayls/m i flow resistivity - är det ett exakt värde för just den isoleringen han använde? Jag hittar ingen sida med flow resistivity för vanliga isoleringsmaterial, bara den här sidan, som har densitet och absorptionskoefficienter. Kan man räkna ut det själv från värdena på den sidan kanske? Excel-arket sa väl att man behöver fiberdiameter och porositet, känns inte direkt lättare att hitta det någonstans... 🙂

Jag skulle sträva efter att hålla mig inom modellens angivna gränser.

Förhållandet mellan flödesmotstånd och densitet är att ju högre densitet (kg/m3) desto högre flödesmotstånd (rayls/m).

Om du testar att sänka flödesmotståndet i din kalkyl kommer du märka att det framförallt är absorptionskoefficienten som påverkas. Glasullsskivan jag använde i mitt exempel på spaltabsorbent har en densitet på 24 kg/m3. Det motsvarar alltså ungefär 6800 rayls/m.

[Johnny Boi]

Aha! Tror du kg/m3 och flödesmotstånd ökar linjärt med varandra? Så att man kan ta kg/m3 x 283,33... = flödesmotstånd?

Eller har du den funktionen i ditt program där? I så fall kan jag ju ladda ner det själv och använda som konverterare... 🙂

EDIT: Kul att Roxul bytt namn till Rockwool och bytt namn på alla sina modeller så att inget stämmer längre av länkar och erfarenheter...

Kul också att Paroc listar asmånga och helskumma specifikationer för sina isoleringsprodukter...men inte densitet... 😮

Redigerat 20 maj 2010 av Johnny Boi

[joachime]

Aha! Tror du kg/m3 och flödesmotstånd ökar linjärt med varandra? Så att man kan ta kg/m3 x 283,33... = flödesmotstånd?

Nej, inte linjärt. Det beror som du skriver tidigare på fler faktorer. Fibertjocklek bland annat.

Eller har du den funktionen i ditt program där? I så fall kan jag ju ladda ner det själv och använda som konverterare... 🙂

Ja, Zorba har en kalkylator för att omvandla densitet till flödesmotstånd. Du hittar mer info om programmet hos den svenska distributören och återförsäljaren Vibraphon. Det finns en demo att ladda ned.

EDIT: Kul att Roxul bytt namn till Rockwool och bytt namn på alla sina modeller så att inget stämmer längre av länkar och erfarenheter...

Kul också att Paroc listar asmånga och helskumma specifikationer för sina isoleringsprodukter...men inte densitet... 😮

Rockwool i Sverige bytte namn till Paroc. Gullfiber heter numera Isover. 🙂

Paroc har också köpt upp Parafon som har bullerskiva i sitt sortiment. Du hittar mer info (med absorptionsvärden) här.

[Linuz]

helvete

nu är det nasa igen...

HAAHAHAAH XD

[Johnny Boi]

Nej, inte linjärt. Det beror som du skriver tidigare på fler faktorer. Fibertjocklek bland annat.

Ja, Zorba har en kalkylator för att omvandla densitet till flödesmotstånd. Du hittar mer info om programmet hos den svenska distributören och återförsäljaren Vibraphon. Det finns en demo att ladda ned.

Nedladdat, installerat, klart! Riktigt smidig kalkylator där! Ett bra värde i excel-arket är 15000 rayls/m, vilket kalkylatorn säger är ca 42 kg/m3. Gött att ha koll på det nu!!

Rockwool i Sverige bytte namn till Paroc. Gullfiber heter numera Isover. 🙂

Paroc har också köpt upp Parafon som har bullerskiva i sitt sortiment. Du hittar mer info (med absorptionsvärden) här.

Men de får ju ta å skärpa sig!!! 😄

Okej...får se om jag har samlat tillräckligt mycket mod för att gå till byggmarknaden imorgon då! 😎

[Johnny Boi]

Okej, nu har jag en lapp (en virtuell i mobilen visserligen) med exakt beskrivning av det som ska inhandlas i MDF- och isoleringsväg. Nu försvann familjebilen för resten av dagen här, ska se om jag kan låna någon annan bil...annars blir det upp i ottan (9:00 - det är ottan för mig ) imorgon när Beijer öppnar och köpa skiten! Tills dess, två frågor.

En akustik-teoretisk: Varför ska man gå mer på vattenfallsgrafen av impulssvaret än frekvenssvaret av sinussvepet? Är det så att det i frekvenskurvan kan finnas två oönskade, stora toppar - som ligger på samma amplitud och är helt lika i allt förutom frekvens - som ändå innebär olika stora problem, som först avslöjas när man ser reverbtiderna?

En bygg-teknisk: Jag har repeat distance 50 mm. Hålen jag ska borra som är vid kanten - 25mm eller 50mm från kanten?

[Gilbert]

Varför ska man gå mer på vattenfallsgrafen av impulssvaret än frekvenssvaret av sinussvepet? Är det så att det i frekvenskurvan kan finnas två oönskade, stora toppar - som ligger på samma amplitud och är helt lika i allt förutom frekvens - som ändå innebär olika stora problem, som först avslöjas när man ser reverbtiderna?

En frekvens-amplitudkurva avslöjar bara avvikelser i amplitud, inte i reverbtid som en vattenfallsgraf gör. Du ska titta på båda två.

En bygg-teknisk: Jag har repeat distance 50 mm. Hålen jag ska borra som är vid kanten - 25mm eller 50mm från kanten?

25mm.

[Johnny Boi]

Okej, får inte tag på byggmaterialet förrän imorgon. Så jag fortsätter väl planeringen. Passade på att mäta med och utan gardiner. Intressant må jag säga!

Monitorn står i NÖ:a hörnet och mikrofonen i NV:a hörnet. Alltså inte mittemot varandra, anledningen till detta var att jag inte ville blanda in den osymmetriska kortsidan, och jag valde att ha mikrofonen i det symmetriska hörnet för att jag antog att monitorn ändå skulle lyckas excitera de stående vågorna i rummet trots att den stod längs den kortare långsidan. Nu är det inte heller ett 1s svep utan ett 5s, som Gilbert förespråkade.

Här är med gardiner.

Och här är utan!

Wow liksom! Hela diskanten liksom öppnar upp sig! Nu är det ju faktiskt klang i rummet igen! Kanske inte så snygg (fast jag är inte säker på att jag vet hur en snygg klang låter...) men den är tillbaka! 😛 Fast den är ju inte riktigt uppe på 300 ms som är målet över hela spektrat... Tror ni att diffusorer kan hjälpa till att öka klangen? Eller jag kanske inte behöver oroa mig för att det inte når upp till 300 ms i high-mid och highs?

Man ser ganska tydligt hur gardinerna tog allt från 500 Hz och uppåt och dämpade ner en 100-150 ms i klangen. Så tänk på det alla hemstudiopulare som ska börja akustik-behandla: har ni en mjuk matta på golvet så ska inte en endaste gardinremsa upp!! 🙂 Fast mät först. 😄

Nu ska jag fortsätta räkna lite på nästa problem-område, 85-110 Hz. Gilbert, tycker du fortfarande att jag ska köra en Helmholtz? Och ska den då placeras i taket eftersom Z-axeln var inblandad i alla tre frekvenser jag gick och lyssnade på? Annars blir det en hörnfälla liknande "Studiotips Superchunk Absorber" i de två hörnen med högst amplitud i området.

Redigerat 21 maj 2010 av Johnny Boi

[Johnny Boi]

Tittade lite på jämförelsen mellan olika hörnfällor på Studiotips forum, och där är y-axeln i Sabins. Lite jobbigt, då jag sitter med absorptionskoefficient på y-axeln i excel-arket. Finns det nåt sätt att räkna om det? Känns som att det inte går så värst smidigt med original-ekvationen, då jag inte vet volymen...av vad är ju iofs frågan... 😄 "Normalized Sabins per Linear Foot of Corner" är överskriften till hörnfälla-grafen. Jag fattar inte riktigt, men det kanske ger någon ledtråd till en eventuell konvertering?

Galet att man snackar sån här matte i ett musikforum! 😛 Akustiken och dess spöken...

[Gilbert]

Nu ska jag fortsätta räkna lite på nästa problem-område, 85-110 Hz. Gilbert, tycker du fortfarande att jag ska köra en Helmholtz? Och ska den då placeras i taket eftersom Z-axeln var inblandad i alla tre frekvenser jag gick och lyssnade på? Annars blir det en hörnfälla liknande "Studiotips Superchunk Absorber" i de två hörnen med högst amplitud i området.

... jag tycker valet är enkelt ... 😕

Redigerat 21 maj 2010 av Gilbert