Resultatsammanställning :: Kompressorn

[Valle]

Sammanställning av undersökningsresultatet i den här tråden: Undersökning :: Kompressorn

OBS! Till admin/moderator, i händelse av att ni vill "sammanfoga" tråden: Snälla gör det inte! Jag har konsekvent startat en separat tråd för den här sammanställningen för att underlätta och tydligaregöra resultatet. Jag hänvisar till att detta är ett helt vanligt förfarande när vi t.ex. redovisar röstningarna under Studio Forum-Festivalerna.

Då så.

Lite bakgrund

Undersökningen gick ut på att låta alla (som ville) svara på två frågor om kompressorns attack- respektive releaseparameter. För varje fråga hade man fyra svarsalternativ att välja mellan, svar som vi ofta hör/läser och förknippar med respektive parameter. Bortsett från ett svarsalternativ i respektive fråga, så är inget svar 100% fel, däremot varierar konsekventgraden bland de olika svaren. Det var som någon var inne på och som jag också håller med om; att attack/release är för komplexa för att sammanfatta i en enda kort mening.

Jag är väldig glad över att så pass många ville svara och resonera; med tanke på att jag ju inte bär så hög seriositetsfaktor på forumet. Ett särskilt tack riktar jag till de som mer eller mindre jobbar på professionell nivå inom branschen. På sätt och vis krävs det ju lite mod i att gå ut och bekräfta att vissa frågor helt enkelt är obesvarbara, trots att man berörs av frågan dagligen, men jag antar att det just är det som gör en professionell professionell.

Poängen med undersökningen

Poängen var att stilla min egen nyfikenhet. Inte din. Inte någon annans. Men om någon finner resultatet intressant och lärorikt, då ska jag ge mig själv en klapp på axeln.

Och så är jag oerhört fåfäng och älskar att briljera.

Hursomhelst; kompressorn var ett av de verktyg jag som gröngöling hade svårast att lära mig – således det verktyg jag lärde mig förstå sist. Terminologin i artiklar/manualer var åt helvete för svår, så jag gjorde vad jag kunde för att "ratta mig fram" till kunskap i stället. Att vända sig till De Lärde var meningslöst eftersom de aldrig kunde enas om de olika parametrarnas funktioner. Om jag frågade Olle* fick jag en förklaring. När jag frågade Nisse* hade denne en helt annan förklaring men som inte rimligen kunde relateras till Olles svar. Men vem var jag att ifrågasätta (då)?

Än idag, många år senare, får kidsen dras med kvasifakta om just kompressorn. Och jag tycker det är väldigt synd; vi talar om för dem hur viktigt det är att lära sig förstå ett verktyg, hur nödvändigt det oftast är med kompressor, och så vidare... Men när de (kidsen) frågar, ja då haglar definitionerna... Vilket inte minst min lilla undersökning någorlunda bekräftade.

(* Olle och Nisse heter egentligen något annat.)

Resultatsammanställning

Antal svar att fördela på Fråga 1: 28

Antal svar att fördela på Fråga 2: 28

För er som inte pallar läsa det detaljerade:

Fråga 1: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter?

A: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 3 svar (10%)

B: Den tid det tar kompressorn att fullborda komprimeringen = 10 svar (36%)

C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%)

D: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 0 svar

Fråga 2: Vad bestämmer kompressorns release-parameter?

A: Den tid det tar kompressorn att återgå till "normal-läge" = 20 svar (72%)

B: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 0 svar

C: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 4 svar (14%)

D: Den tid det tar innan kompressorn påbörjar "återställning" = 4 svar (14%)

Som vi ser så är vi ganska överens, måste jag ändå säga, när det gäller release-parametern, dvs Fråga 2. Själv är jag också av uppfattningen A, men även C (medan B och D är mindre konsekventa svar).

När det gäller Fråga 1 – attack-parametern, så blir det riktigt krisigt, tycker jag. A och B är enligt min mening är de mest korrekta svaren, medan C och är rent käpp rätt. Att D var en kugg, såg alla direkt (precis som B var kuggen i Fråga 2), men att majoritet valde C kommer lite som en överraskning. Mer ingående om detta nedan.

Studera den här bilden. Överst en sinuston, 1kHz, som ökar med några dB och som faller tillbaka igen. Nedanför samma sinuston när den passerar en kompressor.

Låt oss kolla "konsekvensen" på varje svar.

Fråga 1: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter?

Svar 1 A: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 3 svar (10%)

Detta är enligt min mening det "sannaste" svaret. För det är ju precis det vi ställer in med attacken: den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska öka. Ibland vill vi blanda ihop detta med "hur många dB" som komprimeras under X ms, men eftersom releasetiden påverkar komprimeringsgraden, så blir detta inte riktigt rätt. Problemet är att detta svar är meningslöst att använda sig av i praktiken. "Med vilken hastighet vill jag nu att kompressorn ska komprimera signalen?" är knappast frågan vi ställer oss när vi rattar in attacken.

Svar 1 B: Den tid det tar kompressorn att fullborda komprimeringen = 10 svar (36%)

Om A för min del är "det sannaste" så är detta det svar som jag själv använder om jag hamnar i en situation där jag måste ge mig på en definition. Den kan dock vilseleda om vi inte är på det klara när komprimeringen anses vara fullbordad. Se bilden ovan: är komprimeringen fullbordad i slutet av det röda fältet, eller i slutet av det blå? För min del är det röd, utan tvekan... tror jag. Men man måste ha i åtanke att komprimeringen ju faktiskt är aktiv hela "blå" ut, och även hela "gul" ut...

Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%)

Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på...

Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält).

Svar 1 D: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 0 svar

Kugg. Som tur var var det ingen som gick på den. Applåd!

***

Fråga 2: Vad bestämmer kompressorns release-parameter?

Svar 2 A: Den tid det tar kompressorn att återgå till "normal-läge" = 20 svar (72%)

De flesta av oss vill ha det till att det är så, även jag. Bara vi är medvetna om att korta attacker med långa releaser, som tar sig an en transientrik signal, kan innebära att kompressorn aldrig återgår till "normal-läge". Men det är en annan story...

Svar 2 B: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 0 svar

Igen, kugg.

Svar 2 C: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 4 svar (14%)

Återigen, enligt min mening, det "sannaste" svaret, men knappast användbart i praktiken. Precis som i fallet 1A, men omvänt: med releasen bestämmer vi den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska minska.

Svar 2 D: Den tid det tar innan kompressorn påbörjar "återställning" = 4 svar (14%)

Nope! Precis så som attacken tar sig an transienten omedelbart så påbörjar releasen genast sitt arbete efter att signalnivån faller under en viss nivå* – som i bilden, där blå fält slutar och gul tar vid. De som säger att kompressorn "väntar" X ms innan den påbörjar sin "återställning" syftar på (den numer allt ovanligare) parametern HOLD, vilken gör precis det – "håller" kvar signalen på sin aktuella nivå i X ms innan releasen tar över.

(* Ett vanligt missförstånd är också att release endast kickar in när/om signalen hamnar/befinner sig under threshold; så är det inte nödvändigtvis.)

Slutord

En handfull av er som svarade valde att till mina svarsalternativ lägga egna definitioner som mer stämde med er egen uppfattning. Någon lämnade endast definition. Ytterligare någon fjantade sig med att leka med bokstavskombinationer (räknades inte med i resultatet), samt några som fullständigt sket i undersökningen och listade sina favoritkompressorer istället.

Egna definitioner är viktiga, givetvis, och några av dem är värda att belysa i ett ämne som det här:

- Attack är väl ändå generellt en tid. Dvs den tid det skall ta från att signalen passerat över tröskelvärdet tills dess att signalen är komprimerad med den ratio som satts. (cborg)

- Attack- och release-reglagen sätter (grovt förenklat) begränsningar för hur snabbt förstärkningen kan minska (attack), eller öka (release). (ThomasE)

- Attack, låter dig bestämma hur kompressorn ska hantera transienter i ljudet. (Cruncher)

- Release låter dig bestämma om kompressorn ska ignorera transienter i ljudet. (Cruncher)

- Attack och release är för komplicerat att förklara enbart med språkliga medel. (DivineCo)

Men är det inte fantastiskt att en jävla skitparameter som attack/release ska vara så himla svåra att sätta en etikett på? 🙂

Slutligen: Till alla er som har kommit så här långt ner att ni läser den här meningen – ni får MVG i tålamod! 😄

Till nästa "undersökning", tata!

Redigerat 24 maj 2011 av Valle

[Gäst]

Gött. Bra jobbat. Måste erkänna att jag alltid har sett Attack-parametern som en fördröjning, frågeställningen fick mig dock att tänka till.

[Neosus]

Denna tråd har jag bokmärkt!

Tack så mycket! 😄

[Mojje Cruncher Andersson]

Bra jobbat Valle!

Reagerade på en sak bara men du får avgöra om det ska in i den andra tråden.

Du skrev så här:

Svar 2 D: Den tid det tar innan kompressorn påbörjar "återställning" = 4 svar (14%)

Nope! Precis så som attacken tar sig an transienten omedelbart så påbörjar releasen genast sitt arbete efter att signalnivån faller under en viss nivå* – som i bilden, där blå fält slutar och gul tar vid. De som säger att kompressorn "väntar" X ms innan den påbörjar sin "återställning" syftar på (den numer allt ovanligare) parametern HOLD, vilken gör precis det – "håller" kvar signalen på sin aktuella nivå i X ms innan releasen tar över.

(* Ett vanligt missförstånd är också att release endast kickar in när signalen hamnar under threshold; så är det inte nödvändigtvis.)

Sista raden stämmer inte riktigt!

Enda sättet för kompressorn att veta när releasetiden ska starta är just threshold.

När threshold understigs så startar därför parametern "Release" och tar "sin" tid på sig innan kompressorn återställs för ny avläsning.

HOLD-funktionen finns att tillgå för att tvinga kompressorn att arbeta vidare med signalen trots att signalen understigit thresholdvärdet.

När HOLD-funktionens satta tid tagit slut så görs en ny mätning av kompressorn för att se om signalen ligger över eller under threshold.

Om under threshold, då startar releasefunktionen.

Om över threshold, då arbetar kompressorn vidare enligt ställd ratio.

Detta betyder att releasefunktionen kanske aldrig används av kompressorn!

Många använder just HOLD-funktionen för att verkligen krama musten ur och få fram en totalt överkomprimerad känsla vid till exempel ambience för ett trumset.

Där vill man sällan att kompressorn ska gå in och läsa nya värden hela tiden.

...så till vida man inte söker den "pumpande" effekten.

I övrigt så en bra klapp på axeln för du hjälper många med den här sammanställningen.

Bra jobbat!

/Mojje

[madeinroad79]

Verkligen hur bra som helst, detta tycker jag är ett skolexempel på att förklara, så att man förstår och kan diskutera vidare.

Enligt din bild så är tycker jag att svar 1C är helt fel, det är ju som du säger vadå "reagera". Det blir väldigt luddigt.

Jag tycker klart att meningen nedan är det som ger en tydligast bild tycke jag.

- Attack är väl ändå generellt en tid. Dvs den tid det skall ta från att signalen passerat över tröskelvärdet tills dess att signalen är komprimerad med den ratio som satts. (cborg)

Så nu kan jag börja tänka:

Attack = Tiden det tar att nå full komprimering eller kanske "den tid det tar från 0% till 100% komprimering" och ser man din graf i framför sig så blir det ju mycket enklare.

Har för mig att det var någon som skrev om logaritmer i din förra tråd och då är det kanske enklast att skriva:

Attacktiden se: a=b^x , det är ju kort och bra 😆

Grymt Valle sånt här gillar jag, detta trodde ja inte om dig 😉

[Valle]

(* Ett vanligt missförstånd är också att release endast kickar in när signalen hamnar under threshold; så är det inte nödvändigtvis.)

Sista raden stämmer inte riktigt!

Enda sättet för kompressorn att veta när releasetiden ska starta är just threshold.

Bra! Undrade (om) när någon skulle upptäcka den lilla fuckern 😉

Jag håller dock konsekvent fast vid mitt påstående, men du måste beakta inte nödvändigtvis. I pedagogikens namn är det så release jobbar, dvs endast under threshold. Men faktum är att såväl attack som release kan påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold.

Tänk dig en (sinus)ton som är i färd att bearbetas av kompressorn 5dB ovanför threshold; plötsligt ökar (in)signalen med 5dB och håller sig på den nivån i en sekund för att sedan falla tillbaka (5dB) igen. Attacken kommer att ta hand om "överskjutningen" precis som releasen kommer att ta hand om "fallet" – och detta sker över threshold.

Så som jag ser det.

PS: Och jag tycker absolut det går bra att diskutera vidare i den här tråden; särskilt om man hittar brister och fel i mitt resultat.

Redigerat 25 maj 2011 av Valle

[Valle]

Grymt Valle sånt här gillar jag, detta trodde ja inte om dig 😉

Tack!

Jo, makterna ska veta att jag är en mystisk son of a bitch.

[wellness music]

Snyggt jobbat Valle!

[aROCKER]

Bra och redig redovisning...att C inte agerade som man förväntat sig kändes lurig.

Jag har liksom inte "orkat" grotta ner mig i kompressorns terminologi.

Har därför försökt lyssnat mig fram och det går verkligen sisådär.

RELEASEN...känns för mig luddig, TRESHOLD och ATTACK känner jag av lättare...if you know what i mean 😲

[drloop (oregistrerad)]

Tack Valle!

Bra sammanställning.

Om man nu ändå åkt ned i hålet med att teoretiskt torrsimma kompressorn så kanske man kan ta det vidare i med lite praktiskt meck.

Och vad passar då bättre än joachimes mimic my compressor tråd.

https://www.studio.se/index.php/topic/80090-mimic-my-compressor/

[Demonproducenten]

Jo, makterna ska veta att jag är en mystisk son of a bitch.

jo inte fan kunde man ana att det här var nåt annat än ett raljerande över antalet studenter som velat ha svar på sina examensjobb...

men varför uppfinna kvarnhjulet?

[Johnny Boi]

Bra och grundlig genomgång med bild (till och med pedagogisk färglagd! 😄), detta var berikande! Nä det hade jag verkligen inte koll på, att kompressorn börjar arbeta direkt. Skönt att kunna korrigera det innan man gett för många felaktiga förklaringar till andra... 🙂

[Valle]

jo inte fan kunde man ana att det här var nåt annat än ett raljerande över antalet studenter som velat ha svar på sina examensjobb...

men varför uppfinna kvarnhjulet?

Du menar WIKI inte uppfinner "kvarnhjulet"? 😉

He he... Du väljer att referera till den engelska WIKI-versionen. Och jag förstår varför; den svenska suger granit. Men WIKI i all ära; som jag nämnde inledningsvis så är vi alla inte lika insatta i terminologin, och då kan beskrivningar på annat språk än det vi behärskar öka på förvirringen snarare än att lindra den.

Jag håller dock inte med om "din" engelska förklaring att "The 'release phase' is the period when the compressor is increasing gain to the level determined by the ratio, or, to zero dB, once the level has fallen below the threshold."

Enligt min uppfattning kan attack/release påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold (se mitt svar till Cruncher ovan).

[Demonproducenten]

Jag håller dock inte med om "din" engelska förklaring att "The 'release phase' is the period when the compressor is increasing gain to the level determined by the ratio, or, to zero dB, once the level has fallen below the threshold."

Enligt min uppfattning kan attack/release påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold (se mitt svar till Cruncher ovan).

du menar att vissa undantag då gör huvudtesen fel?

artikeln tar för övrigt upp en del detaljer kring vad som händer under tiden och vad det kan innebära beroende på tillverkare och inställningar

håller för övrigt annars med dig om att engelska för många kan bli för svårt när det gäller speciell terminologi - men å andra sidan är knappast din tråd även om den är på svenska speciellt mycket tydligare 😉

men det var kanske inte heller meningen - jag trodde du bara raljerade som sagt

det fanns några snygga bilder som man kan titta på iaf - å varför inte i din ambition till folkbildning skriva en bra granitartikel på svenska? 🙂

sen har man också att ta hänsyn till hur djupt man ska dyka i kunskapen när man ska förklara nåt för en oinsatt

din typ av djupdykning menar jag snarare förvirrar än att enkelt förklara "attack är den tid det tar innan kompressorn börjar jobba (alt jobbar fullt) å release den tid det tar för kompressorn att sluta jobba" - för den oinsatte

ungefär som att "jorden är rund" egentligen inte är helt korrekt men duger gott som modell för den som inte visste bättre

sen kan man också fråga sig... spelar det öht nån roll att man vet detaljerna och undantagen du lyft fram?

eller klarar man att behärska verktygen precis lika bra på den enkla versionen?

[Valle]

men det var kanske inte heller meningen - jag trodde du bara raljerade som sagt

Nej, jag gjorde det för att jag, som jag sa i inledningen, är oerhört fåfäng och älskar att briljera.

men å andra sidan är knappast din tråd även om den är på svenska speciellt mycket tydligare

Å andra sidan trodde jag inte heller att jag skulle kunna göra något tydligare än vad tusentals publikationer redan har gjort. Men det verkar som att jag i alla fall lyckades "förenkla" det för några på forumet. Inget jag kräver medalj för, dock. Det är bara kul att kunna förena raljeri med nytta 😉

din typ av djupdykning menar jag snarare förvirrar än att enkelt förklara "attack är den tid det tar innan kompressorn börjar jobba (alt jobbar fullt) å release den tid det tar för kompressorn att sluta jobba" - för den oinsatte

Du har rätt i att det är förvirrande. Men det beror inte lika mycket på min "djupdykning" som det beror på din inkonsekventa "förklaring", t.ex. i fallet med attack, vilken ger intrycket av att kompressorn väntar med att överhuvudtaget göra något innan X ms har förflutit. Min djupdykning leder till insikt... Vill jag påstå.

[Mojje Cruncher Andersson]

Bra! Undrade (om) när någon skulle upptäcka den lilla fuckern 😉

Jag håller dock konsekvent fast vid mitt påstående, men du måste beakta inte nödvändigtvis. I pedagogikens namn är det så release jobbar, dvs endast under threshold. Men faktum är att såväl attack som release kan påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold.

Tänk dig en (sinus)ton som är i färd att bearbetas av kompressorn 5dB ovanför threshold; plötsligt ökar (in)signalen med 5dB och håller sig på den nivån i en sekund för att sedan falla tillbaka (5dB) igen. Attacken kommer att ta hand om "överskjutningen" precis som releasen kommer att ta hand om "fallet" – och detta sker över threshold.

Så som jag ser det.

PS: Och jag tycker absolut det går bra att diskutera vidare i den här tråden; särskilt om man hittar brister och fel i mitt resultat.

Hmmmm...

Nu gör du mig konfunderad Valle.

Du menar, om jag har förstått dig rätt, att attack- och release-parametrarna arbetar aktivt med signalen kontinuerligt?

Om så är fallet så blir det ordentligt med knas i min skalle.

Om man i stället ser på threshold som en triggningsfunktion likt det man kan höra och uppleva i en noisegate så kanske det blir lite enklare.

Kompressorn arbetar antas ju redan arbeta för fullt i ditt exempel med sinustonen där du beskriver ett värde på 5 dB över threshold.

Sedan ges en ökning av volymen med ytterligare 5 dB, för att sedan falla tillbaka till sitt ursprung om 5 dB över threshold.

I det fallet påverkas inte attack- och release-parametrarna alls.

De triggas inte då signalen ej understigit din inställda threshold.

Rent praktiskt så är ju threshold bara en mätare som öppnar en send till en sidokopplad förstärkarkrets inne i kompressorn och det är i denna sidokrets som funktionerna attack, release, hold och ratio arbetar.

Funkar på samma sätt som en fysiskt kopplad side-chain.

Om signalen överstiger threshold så portas signalen in i sidokretsen och vidare ut till output.

Om signalen understiger threshold så går signalen opåverkad rakt ut till output.

Jag kanske missförstår dig Valle men det blev knas i min skalle när jag läste det du skrev.

Vänligen.

/Mojje

[Mojje Cruncher Andersson]

...och ja!

De är bra att du gör detta Valle!

Många har dålig koll på kompressorn och hur den arbetar.

Tillika är det ganska ointressant för användaren som vet hur sina burkar låter i slutändan.

Keep it up!

/Mojje

[Demonproducenten]

din inkonsekventa "förklaring", t.ex. i fallet med attack, vilken ger intrycket av att kompressorn väntar med att överhuvudtaget göra något innan X ms har förflutit. Min djupdykning leder till insikt... Vill jag påstå.

fast det är helt oviktigt

det du behöver veta är att det handlar om en viss tid i början och i slutet

all annan iofs mer korrekt beskrivning är ovidkommande om man vill använda verktyget - inte fördjupa sig i elektronisk teori

man behöver veta vilket håll man ska vrida attackratten för att uppnå en viss effekt (antingen tygla transienter eller lyfta fram dom) - hur exakt kompressorn jobbar bakom kulisserna är skitsamma

vill jag påstå

[Valle]

sen kan man också fråga sig...

[1] spelar det öht nån roll att man vet detaljerna och undantagen du lyft fram?

[2] eller klarar man att behärska verktygen precis lika bra på den enkla versionen?

1. När jag lärde mig förstå att attacken INTE väntade X ms innan den överhuvudtaget "reagerade" (så som du vill beskriva attacken) så klarnade det också för mig varför resultatet aldrig hade blivit som jag förväntat det.

2. Inte om man beaktar mitt svar på 1.

[Demonproducenten]

1. När jag lärde mig förstå att attacken INTE väntade X ms innan den överhuvudtaget "reagerade" (så som du vill beskriva attacken) så klarnade det också för mig varför resultatet aldrig hade blivit som jag förväntat det.

2. Inte om man beaktar mitt svar på 1.

vilket enl 1 tyder på att du inte lyssnar utan teoretiskt resonerar dig fram till hur du ställer in apparatusen - vilket leder fram till oönskat reslutat under punkt 2

[Mojje Cruncher Andersson]

1. När jag lärde mig förstå att attacken INTE väntade X ms innan den överhuvudtaget "reagerade" (så som du vill beskriva attacken) så klarnade det också för mig varför resultatet aldrig hade blivit som jag förväntat det.

2. Inte om man beaktar mitt svar på 1.

Vad menar du Valle?

Attacken väntar inte, den triggas av threshold?

Samma med release!

Nu får du förklara dig!!?

Piiiz.

/Mojje

[Valle]

Vad menar du Valle?

Attacken väntar inte, den triggas av threshold?

Samma med release!

Nu får du förklara dig!!?

Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%)

Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på...

Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält).

[Valle]

vilket enl 1 tyder på att du inte lyssnar utan teoretiskt resonerar dig fram till hur du ställer in apparatusen - vilket leder fram till oönskat reslutat under punkt 2

Jaha! Där ser man.

Jag vet faktiskt inte vad du försökte säga där.

[Demonproducenten]

Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%)

Det här svaret är allt annat än konsekvent.

du har ju inte heller lyckats med att definiera "reagera"

när har jag reagerat?

a: när jag i mitt sinne registrerat din hånfulla smädelse av mitt skägg?

b: när jag fattat beslut om lämplig reaktion och knutit min näve?

c: när min knutna näve träffar din glashaka?

[Demonproducenten]

Jaha! Där ser man.

Jag vet faktiskt inte vad du försökte säga där.

det jag egentligen försöker säga är att kunskapen om antalet ms är oviktig så länge du vet vilken riktning på ratten som påverkar vad

du behöver egentligen bara skalan som minnesmarkering - och egentligen behöver den inte vara tidsangiven alls

all justering bör du ju ändå lyssna dig fram till - inte tänka ut i förhand efter vad som rattens skala visar

i många analoga fall vete ens fan om skalan är korrekt

[Shimmen]

det jag egentligen försöker säga är att kunskapen om antalet ms är oviktig så länge du vet vilken riktning på ratten som påverkar vad

du behöver egentligen bara skalan som minnesmarkering - och egentligen behöver den inte vara tidsangiven alls

all justering bör du ju ändå lyssna dig fram till - inte tänka ut i förhand efter vad som rattens skala visar

i många analoga fall vete ens fan om skalan är korrekt

Det är ju inte onödigt! Det är bara ett annat sätt att lära sig... Precis som att man kan lära sig att göra gitarrsolon genom att plugga musikteori eller att testa sig fram. Att påstå att man till exempel "bör lyssna sig fram" är bara trångsynt.

//Simon

[Valle]

du har ju inte heller lyckats med att definiera "reagera"

OK, nu ska jag alltså behöva definiera "reagera"... Jisses!

(Jag hade inte svarat på det här inlägget om det inte hade varit för att någon faktiskt "gillade" ditt svar...)

Du kan ju hjälpa till här, i egenskap av en av De Lärde: När tycker du att kompressorn reagerar (börjar utföra sitt arbete, som jag redan har skrivit ovan) om attacken bestäms till 300 ms – så fort den "känner av" transienten eller först efter att 300 ms har förflutit?

Jag är så säker på ditt svar att jag nog vågar gå med på att ta ditt svar som "definition".

[Mojje Cruncher Andersson]

Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%)

Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på...

Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält).

Korrekt. Kompressorn är alltid aktiv när den är inkopplad.

Ej korrekt. Attacktiden agerar så fort kompressorn får signal.

När spänning skickas över kretsen så lyssnar kompressorn på hur stark signalen är.

Om styrkan överstiger ditt inställda thresholdvärde då, och först då aktiveras funktionen för attackparametern.

Att kompressorer låter olika beror till lika stor del av valet av komponenter inne i kompressorn och hur de arbetar med ström men även hur den kurva som spänningen hanteras med i kretsen vad start av attackparametern.

Jag får känslan av att du vill få fram att attacktiden kan triggas av någonting annat.

Jag förstår verkligen inte vad du menar och känner mig helkorkad här Valle.

För mig så är kompressorn bara en mängd elektriska kretsar som tack vare dess konstruktion, behandlar spänning, skickad i signalkabeln på ett oändligt antal inställningssätt.

Bara spänning och ström!

Piiiz!

/Mojje

[Valle]

det jag egentligen försöker säga är att kunskapen om antalet ms är oviktig så länge du vet vilken riktning på ratten som påverkar vad

du behöver egentligen bara skalan som minnesmarkering - och egentligen behöver den inte vara tidsangiven alls

all justering bör du ju ändå lyssna dig fram till - inte tänka ut i förhand efter vad som rattens skala visar

i många analoga fall vete ens fan om skalan är korrekt

Jag håller med om att det inte handlar så mycket om "kunskapen om antalet ms". Det jag talar om är kunskapen om den påverkan på signalen som attack-parametern bestämmer. Jag vet att du tycker att den kunskapen är oviktig. Jag tycker den är intressant.

[Valle]

Korrekt. Kompressorn är alltid aktiv när den är inkopplad.

Ej korrekt. Attacktiden agerar så fort kompressorn får signal.

Jag förstår verkligen inte vad du menar och känner mig helkorkad här Valle.

Först: Du om någon ska verkligen inte känna dig helkorkad. (Om du inte hänger med på vad jag skriver så beror det på hur illa jag uttrycker mig, inget annat.)

Sedan har jag frågan till ära gjort ännu en illustration:

Översta spåret: En sinuston som startar på -12dB, ökar till -3dB och sedan till 0dB (och faller enligt respektive).

Nedersta spåret: Samma sinuston genom kompressorn. Gul linje är threshold @ -12dB.

Som vi ser så jobbar release även när de befinner sig ovanför threshold. Jag menar inte att detta är en sensationell upptäckt jag har gjort 😉 utan bara vad jag syftar på när jag säger att release kan arbeta även över threshold. Jag ber om ursäkt om jag är otydlig.

.

Redigerat 25 maj 2011 av Valle