Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2013


Linus

Recommended Posts

Annons

Checkar in från min nya lägenhet i Växjö.

FAN VAD GÖTT!

Nästan halvt ordning här. Ska upp med absorbenter imorgon. Här kommer jag nog trivas fina fisken! 🙂

Oj jävlar vad tiden går. Härligt med eget boende, eller hur? xD

Själv är jag väl lite sån att jag bott ensam så länge nu att jag börjat tröttna. 😛 Dags att finna sig en kvinna kanske och slå sig till ro? Vildhavren sår andra, som det verkar, jag får nog lov att satsa (fniss) på domesticerad (whut?) havre.

Redigerat av Pico
Link to comment
Dela på andra sajter

Hej era nötter.

Varit på pubrunda ikväll. Tjötade me gamla klasspolare o ett par trevliga tjejer. Tänkte dra på en klubb men visade sig vara Queer night så blev inget. xD Drack en ny veteöl som smakade äckligt, Wieherstephen hette den. Annars gamla vanliga, Pistonhead, Grolsh, Starobrno osv. Öl e gött.

Har en ny favoritartist som jag såg live som förband till Hellsongs igår. Leo Skäggmansson, kolla in! Typ en blandning av John Mayer, Counting Crows och Oren Lavie. Har lyssnat sönder idag.

Leo Skaggmansson – The tide

Redigerat av Memphis
Link to comment
Dela på andra sajter

Har en högt uppsatt chef som jag starkt ogillar, egentligen avskyr. Han är ytligt trevlig men en skitstövel egentligen. Råkade hamna på samma bord på lunchen idag. Han sade en grej "på skoj", något i stil med att jag med mitt namn o efternamn är lätt att förväxla med Thomas Quick, alltså kända seriemördaren. De andra vid bordet sympatiskrattade med honom men tyckte förmodligen som jag att det var osmakligt. Jag kände mig rätt kränkt men bara log, vad kunde jag göra. Man bor i Sverige och får inte säga vad man tycker. Han har makt som chef och man vågar knappt säga något i hans närhet. Han är seriöst läskig. Men samtidigt pallar jag inte ta skit. Har alltid tagit skit från folk utan att säga ifrån. Börjar få fotfäste för att våga säga ifrån mot vanligt folk men var svårt i detta fallet.

Har genom åren märkt att det är vanligt bland en viss sorts folk att behöva trycka ner andra folk för att lyfta sig själva. Jag ser det överallt och är med om det ibland. Det är patetiska människor. Som att de i grunden inte har bra självkänsla men genom att påpeka folks brister på ett hånande sett stärker sig själva för stunden, de kastar tillfälligt glöd på sin egna svaga personlighet.

Men jag blir långsamt starkare och jobbar på att bygga upp en konstant stark självkänsla och personlighet. A smooth sea do not make a skilled sailor, som det så fint heter och ligger mycket i det.

Link to comment
Dela på andra sajter

Chefer är ofta svin, tror det är nåt med att övriga personalen ska ha nåt att prata om vid vattentanken eller fikarasten. Sammanhållningen på mitt jobb gick åt skogen när den djupt störda smålänningen som startade företaget gick i pension.

Link to comment
Dela på andra sajter

Snart släpper jag en ny, sarkastisk, låt med en medföljande animerad video. .. om jag hinner tills när jag tänkt att det ska släppas 😄 ..

Chefer är ofta svin, tror det är nåt med att övriga personalen ska ha nåt att prata om vid vattentanken eller fikarasten. Sammanhållningen på mitt jobb gick åt skogen när den djupt störda smålänningen som startade företaget gick i pension.

Frågan är om chefer blir svin när de blir chefer eller om de måste vara svin för att bli chefer?

Problemet är också om chefen inte är ett svin, då blir det nog ofta en anställd som blir hackekyckling istället.

Redigerat av D Vibe
Link to comment
Dela på andra sajter

Har en högt uppsatt chef som jag starkt ogillar, egentligen avskyr. Han är ytligt trevlig men en skitstövel egentligen. Råkade hamna på samma bord på lunchen idag. Han sade en grej "på skoj", något i stil med att jag med mitt namn o efternamn är lätt att förväxla med Thomas Quick, alltså kända seriemördaren. De andra vid bordet sympatiskrattade med honom men tyckte förmodligen som jag att det var osmakligt. Jag kände mig rätt kränkt men bara log, vad kunde jag göra. Man bor i Sverige och får inte säga vad man tycker. Han har makt som chef och man vågar knappt säga något i hans närhet. Han är seriöst läskig. Men samtidigt pallar jag inte ta skit. Har alltid tagit skit från folk utan att säga ifrån. Börjar få fotfäste för att våga säga ifrån mot vanligt folk men var svårt i detta fallet.

Har genom åren märkt att det är vanligt bland en viss sorts folk att behöva trycka ner andra folk för att lyfta sig själva. Jag ser det överallt och är med om det ibland. Det är patetiska människor. Som att de i grunden inte har bra självkänsla men genom att påpeka folks brister på ett hånande sett stärker sig själva för stunden, de kastar tillfälligt glöd på sin egna svaga personlighet.

Men jag blir långsamt starkare och jobbar på att bygga upp en konstant stark självkänsla och personlighet. A smooth sea do not make a skilled sailor, som det så fint heter och ligger mycket i det.

Du skulle utan att brusa upp helt lugnt ha frågat honom; "gör du dig rolig på min bekostnad genom att kalla mig seriemördare?"

Lätt att säga kanske. Känner igen det där. En sån skithög skulle ha några tänder utslagna efter en sån kommentar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jäkligt svårt sånt där Memphis. Det kan hjälpa att bara pysa ut i längsta eller inför andra kompisar. Lätta på trycket sas. Skriv en harang om hur illa du tycker om chefen å att du skulle vilja korsfästa honom på ett papper som du sen slänger. När han väl är igång på jobbet så tänker du: du är en liten människa med stora problem och låter det rinna av även om det är svårt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Har en högt uppsatt chef som jag starkt ogillar, egentligen avskyr. Han är ytligt trevlig men en skitstövel egentligen. Råkade hamna på samma bord på lunchen idag. Han sade en grej "på skoj", något i stil med att jag med mitt namn o efternamn är lätt att förväxla med Thomas Quick, alltså kända seriemördaren. De andra vid bordet sympatiskrattade med honom men tyckte förmodligen som jag att det var osmakligt. Jag kände mig rätt kränkt men bara log, vad kunde jag göra. Man bor i Sverige och får inte säga vad man tycker. Han har makt som chef och man vågar knappt säga något i hans närhet. Han är seriöst läskig. Men samtidigt pallar jag inte ta skit. Har alltid tagit skit från folk utan att säga ifrån. Börjar få fotfäste för att våga säga ifrån mot vanligt folk men var svårt i detta fallet.

Har genom åren märkt att det är vanligt bland en viss sorts folk att behöva trycka ner andra folk för att lyfta sig själva. Jag ser det överallt och är med om det ibland. Det är patetiska människor. Som att de i grunden inte har bra självkänsla men genom att påpeka folks brister på ett hånande sett stärker sig själva för stunden, de kastar tillfälligt glöd på sin egna svaga personlighet.

Men jag blir långsamt starkare och jobbar på att bygga upp en konstant stark självkänsla och personlighet. A smooth sea do not make a skilled sailor, som det så fint heter och ligger mycket i det.

Otrevlig skit. Mobbarmentalitet finns i alla åldrar tyvärr.

Daniel

Edith: blev en underteckning av misstag, men det är ju trevligt 😛

Redigerat av D Vibe
Link to comment
Dela på andra sajter

@Memphy; vilket jävla arsel. Den där jävla tjifen kan dra åt helvete och aldrig mer hitta tillbaka 😠

Du är en jävligt grüm krapp och nästa gång fanskapet häver ur sig något liknande så är det du som mosar honom verbalt 🙂🥰

Link to comment
Dela på andra sajter

Frågan är om chefer blir svin när de blir chefer eller om de måste vara svin för att bli chefer?

Jag tror att det ligger lite i det sistnämda. Det är ofta personer som armbågar sig fram och har en aggressiv attityd och beslutsamhet som tar sig uppåt. Sedan finns det naturligtvis undantag, en annan chef jag har som inte är lika högt uppsatt är väldigt ödmjuk och schysst. Så det behöver inte nödvändigtvis vara så att chefer är svin, men merparten är tyvärr oftast det.
Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...