Varför hata/ogilla dansbandsmusik?

[Valle]

Inte sällan får man se småfinurliga inlägg där man inte spar på sin avsky för dansbandsmusiken. Men när man frågar ”hatarna” varför de inte gillar dansbandsmusik, så blir svaret nästan alltid bara en salig röra skitsnack om absolut ingenting. Några typiska nonsens-svar är ”för att musiken suger”, eller ”för att jag tycker det”, eller ”vaddå, det är min åsikt…”. Och så vidare. Ingen substans alls. Bara hat.

Jag tror att många ”lär” sig att inte tycka om dansbandsmusik; det är liksom lite häftigt att inte gilla Vikingarna, Wizex och andra STOR-säljare inom svensk musikhistoria.

Jag föreslår att den här tråden får bli en sorts förklaring till varför dansbandsmusik är så jävla dålig. Så jag bollar ut frågan till er:

Vad är det med dansbandsmusiken som gör att du hatar/ogillar den?

-----------------------------------------------

Redigerat/Infogat 15 juli 2012:

-----------------------------------------------

Tänkte lite såhäriallhast, för de som orkar bryr sig, ge en liten bild av min egen koppling till dansband och dess musik.

Jag växte upp i ett hem där musiken var en viktig vardagsingrediens. Särskilt dansbandsmusik. Mina första favoriter var Vikingarna och Flamingokvintetten, sedan tillkom vad det led Wizex, Säwes, Pussycat, George Baker Selection, med flera. Det var, som ni ser, inte nödvändigtvis begränsat till svenska artister. Dansbandsmusik och country var dock inget jag favoriserade mer än någon annan genre. För jämte nämnda artister var jag heltokig i ABBA, The Beatles, och inte minst KISS. (Däremot blev det svårt att med sådan musik-combo inte framstå som freak inför polarna, men det är en annan story.)

Pappa var semiprofessionell musiker; folkmusiker å ena sidan, dansbandsmusiker å andra. Han hade alltid gig inbokade, vad han körde berodde på vad arrangören ville ha. Ofta blev han anlitad att spela på ”jugge”-evenemang, och då körde han sitt slovenska folkmusik-rejs. I övriga fall var det typiska dansgig, där han levererade tidstypisk dansbandsmusik. Jag hängde som kid med på många av dessa gig.

Trots att jag egentligen hade ett hårdrocksband (och som jag prioriterade högt) så började jag spela gitarr i pappas band, redan som 15-åring. Det gav så himla bra betalt, tyckte jag. Mitt första "riktiga" gig som folk-/dansbandsgitarrist, nyårsaftonen 1983, gav mig inte mindre än 800 SEK (idag motsvarande ungefär 2000 SEK). Därefter var jag fast.

Några år in på 90-talet teamade jag och mina två bröder ihop oss, och vi "tog över" pappas dansbandsgren. Tillkom gjorde min fru (men vi var ännu inte gifta) och hennes kusin, båda leadsångerskor, samt en god vän. Pappa tog backseat och blev något av vår manager istället och vi fick utnyttja hela hans kontaktnät. Sin folkmusik kunde han dock inte släppa helt. Så där var vi: en big happy family!

Det gick riktigt bra. Det gick så fan mycket bättre än med mina rockprojekt. Hade jag velat tillräckligt, hade jag kunnat leva på musiken helt och hållet, alltså rock och dansband kombinerat. Det räckte med att jag hade tre gig i veckan (exempelvis, torsdag, fredag och lördag) för att det skulle gå runt. Och gig var pissenkelt att få (med rätta kontakter).

Tyvärr tröttnade jag. Inte på grund av musiken, utan snarare på grund av "yrket". Jag kände inte riktigt att jag var dansbandsmusiker, jag var en rockstar(wannabe). Jag ville slå runt på scen, festa både före och efter (Och under giget, genom att ha en virre eller öl gömd bakom en högtalarlåda). Jag saknade att inte kunna få "show off" tillräckligt på min gitarr, och för en prestigekåt och fåfäng person som jag så var det inte alltid det lättaste.

Mitt sista dansbandsgig var 1996, tror jag. Så trött på det var jag att jag faktiskt inte ens kommer ihåg exakt var eller när detta var. Sedan dess har jag inte lyckats vidare bra i min musikkarriär.

Men jag njuter fortfarande av dansbandsmusik. Fast jag är nog lite konservativ, för det är förra generationens dansband jag gillar, långt mycket mer än den som introduceras idag. För mig är till exempel en midsommarafton inte komplett utan dansbandsmusik. Många tycker att dansbandsmusik endast är till för att dansa till. Men för mig skapar den stämning; ibland bättre stämning än vad till exempel KISS eller Metallica kan skapa.

Det finns fler som tycker som jag. Men vi är få. Kanske för att vi aldrig lärde oss att fästa oss vid en viss "färg" eller "symbol". Det var musiken som kom i första hand, vem eller vilka som framförde den kom i andra hand.

Vi var freaks. Och jag är förbannat stolt över det idag!

Redigerat 15 juli 2012 av Valle

[Guitar Nilsson]

Dåligt är att de flesta försöker låta lika som de andra som också försöker låta lika, speciellt de som sjunger.

Bra är att bandet plus hela publiken gör grejen tillsammans. Med annan musik sitter oftast publiken bara och super sönder livet.

[Valle]

Dåligt är att de flesta försöker låta lika som de andra som också försöker låta lika, speciellt de som sjunger.

Fast det där är väl ett svar som inte orimligen måste ses på som ett svar för att man inte förstår genren. Jag kommer ihåg när "de äldre" talade om för mig att KISS "bara skrek" och att "det låter likadant hela tiden".

Dansbandsmusik låter inte mer lika internt än vad till exempel bluesen gör. Eller?

[Neosus]

Jag har själv spelat både bas och gitarr i olika dansband men har alltid slutat med att jag hoppat av pga tristess. Men Bluesen den kan ju förstås oxå vara lite tråkig MEN där kan man ändå variera mer med känslan i bluesen. Och så kan man improvisera mer fritt.

Där i ligger skillnaden enligt mig.

[AnthonyS]

Jag skulle vilja säga att dansbandsmusiken är precis lika genretrogen som i princip vilken annan inarbetad genre som helst. Jag minns när jag för första gången försökte få min sambo att uppskatta mina plattor med klassisk plank-wankin', och fick svaret tt allt lät precis likadant. Jag kunde inte tro mina öron, men visst tusan är det så. Det ryms liksom på något vis i ordet "genre".

Men sen är det väl som med buskis, golf och single malt. När en stor del av befolkningen uppskattar något/har uppskattat något/håller på att börja uppskatta något blir det förbannat okreddigt att gilla det...

[hellfog]

Gillar ingenting med Dansband: Hur den låter, rytmen, Texten, dansen. känns så smörigt på nåt sätt. Allt låter nästan likadant, för lite variation mindre än vad andra stilar bidrar med, men ännu värre med Dubstep låter som alla spelar samma låt nästan, alla dricker från samma fontän som någon samtidigt pissar i.

PS: När jag skrev jag hatar skiten i den andra tråden, så menade jag dom andra stilarna också. Tex House.

Vet inte vilken som är värst där Dansband eller House? det är frågan.

[Teknikfreak]

Jag skulle joina ett dansband närsomhelst.

Finns klart sämre jobb på arbetsmarknaden än att lira dansbandsmusik.

Jag störs absolut inte av att lira sån musik, då många band är hårfint ifrån coversvängen idag.

Kan fortfarande hålla på med min egna musik vid sidan om.

[Guitar Nilsson]

Fast det där är väl ett svar som inte orimligen måste ses på som ett svar för att man inte förstår genren. Jag kommer ihåg när "de äldre" talade om för mig att KISS "bara skrek" och att "det låter likadant hela tiden".

Dansbandsmusik låter inte mer lika internt än vad till exempel bluesen gör. Eller?

Det har du rätt i. Modern blues är ofta enbart efterapningar det med. Hårdrockssolon till slow 12-takts bas.

Men att jag skulle fatta nån form av musik sämre än dig, det är fullständigt fel.

Och Kiss är bara värdelös skrik-skit för dagisungar. Från första skivan till all evighet. Roliga som tecknad serie kanske. Fruktansvärt mycket sämre ös än Thorleifs och Leif-Ozzians...

[pikzel]

För min del är det den överdrivna smörigheten i text, sång och musik som är värst. Det svänger, men det är inte bra.

[Neosus]

Jag skulle joina ett dansband närsomhelst.

Finns klart sämre jobb på arbetsmarknaden än att lira dansbandsmusik.

Jag störs absolut inte av att lira sån musik, då många band är hårfint ifrån coversvängen idag.

Kan fortfarande hålla på med min egna musik vid sidan om.

Om de nu e så bra betalt. Man ska ju gilla det man gör oxå. Åka en jävla massa mil. Plocka upp grejer, spela 3 timmar, plocka ner, åka en jävla massa mil igen. Och så börjar det om..

En kan ju isåfall lika gärna jobba på ICA om man vill ha jobb... 😆😄

[JJRockford]

Det finns säkert trendkänsliga människor som får för sig att dom inte gillar något för att det inte är kreddigt eller något sånt. Men för de allra flesta är nog det enkla svaret "därför".

Varför väljer folk en viss färg eller mönster på tapeten? Eller hellre äter tomater än gurka? O s v. Du kan säkert ägna ett helt liv åt att analysera det, utan att komma fram till något vettigt eller användbart.

Det finns väl massor av musik man inte gillar utan någon speciell anledning. Förmodligen gillar man betydligt mindre musik än mängden musik man inte vill lyssna på. Oavsett genre.

[Neosus]

[..]..Det finns väl massor av musik man inte gillar utan någon speciell anledning...[..]

Ja det gör det.

[Teknikfreak]

Om de nu e så bra betalt. Man ska ju gilla det man gör oxå. Åka en jävla massa mil. Plocka upp grejer, spela 3 timmar, plocka ner, åka en jävla massa mil igen. Och så börjar det om..

En kan ju isåfall lika gärna jobba på ICA om man vill ha jobb... 😆😄

Har redan gjort 8 år på det viset, kan hålla på tills jag dör om det behövs.

Jag ser det som ett jobb som vilket som helst, med en viss fördel mot andra jobb,

jag får jobba med min hobby: gitarr, pa/ljud och glo på fruntimmer =]

[Die Hard (oregistrerad)]

Jag växte upp med föräldrar som älskade dansbandsmusik så har fått min dos av det i min uppväxt. De låter som någon som inte har fått upp den på flera år men fortsätter att envisas med att försöka. Töntiga texter är en del av genren och det är rent pinsamt. Inte mycket till energi i musiken heller. Men självklart finns det pinsamt dåliga texter i andra genrer ibland också. Manowar är ett praktexempel. Det funkar väl att dansa till men att sitta och lyssna på det? Men detsamma gäller ju techno.

Man gillar något eller inte. Att försöka förklara är oftast totalt meningslöst eftersom det är känslor det är frågan om. Jag skiter i om det är creddigt eller inte att såga nåt. Det intresserar mig inte. Om så 99% av svenskarna gillat dansbandsmusik hade det inte gjort någon skillnad för min del. Gillar man det så får man göra det. Jag kan respektera det och skulle aldrig tala om för någon personligen att de hade dålig musiksmak eller är töntiga som gillar det. Jag fick höra att jag var en tönt av både killar och tjejer när jag i grundskolan för att jag inte gillade eller visste nåt om sport. Men det är en annan historia.

[Die Hard (oregistrerad)]

Man kan vända på steken: Varför gilla dansbandsmusik?

[SadamJR]

Dansbandsmusiken är bra för den svenska nativiteten. Folk träffas och skaffar barn. Själva musiken har jag ingen som helst uppfattning om.

[ton-not]

Gillar inte dom där gamla rävarna. Ingmar Nordströms sexparty.... förlåt saxparty #93 Vikingarna. Lasse Stefanz osv... LÖK!

Det "nya" stilen lite mer pop/modern schager är inte lika pissig. Det finns tom låtar som är bra, men jag skulle aldrig köpa det!

Typ Blenders

Eller Surround Surround – Natten Har En Hemlighet

Eller ja som Fame...

Men sen associerar jag till just dansandet. Har jobbat på en del dansgalor och jag blir fan rätt av folket. Det osar gammal kn*lla bland rödflammiga svettiga människor.

Och det skrämmer lite 😳

Redigerat 8 juli 2012 av ton-not

[hellfog]

Det "nya" stilen lite mer pop/modern schager är inte lika pissig. Det finns tom låtar som är bra, men jag skulle aldrig köpa det!

Typ Blenders

Lät mer som Hilary Duff, Miley Cyrus än dansband. Om man tar bort svenska texten och sången.

[Claes Holmerup]

Vad är det man brukar säga...? 100 miljarder flugor kan inte ha fel... 😉

Nåja - min "ursäkt" är att jag helt enkelt inte gillar den typiska dansbandsmusiken. Jag gillar inte heller hästjazz (a.k.a. contry&western), som ligger väldigt nära genremässigt. Musiken låter så otroligt trist, bara - så jag kan inte hitta någonting som får mig att gilla den. Sedan finns det många dansbandsmusiker som är väldigt duktiga musiker, men det hör ju inte till frågan riktigt... 😉

Jag gillar inte ens ABBA:s dansbandslåtar, trots att jag annars gillar ABBA generellt sett.

Modernare dansband som spelar covers på mer "normal" popmusik, är helt ok - så länge de inte dansbandifierar låtarna, som många har en tendens att göra...

Att sedan dansbandsgenren egentligen är mer till för att dansa till, än att lyssna på - precis som många olika genre inom elektronisk musik är till för dansgolvet - är en annan sak...

Redigerat 8 juli 2012 av Claes

[Valle]

Jag har själv spelat både bas och gitarr i olika dansband men har alltid slutat med att jag hoppat av pga tristess. Men Bluesen den kan ju förstås oxå vara lite tråkig MEN där kan man ändå variera mer med känslan i bluesen. Och så kan man improvisera mer fritt.

Jag har också spelat i dansband, och precis som du lagt av på grund av tristess. Men det var jobbet som sådant som var tråkigt, inte musiken. Fast, vad menar du... kan man inte variera sig i dansbandsmusiken eller improvisera i den?

Allt låter nästan likadant

Som i Nilssons fall då; om man inte förstår sig på en genre så är det en rimlig uppfattning att den "låter lika". Inget fel i det. Men som sagt, dansband låter inte mer lika intern än vilken annan genre som helst.

Men att jag skulle fatta nån form av musik sämre än dig, det är fullständigt fel.

Om du dissar dansband för att den "låter lika", så dissar du den av just den anledningen att du fattar den "sämre" än jag.

För min del är det den överdrivna smörigheten i text, sång och musik som är värst. Det svänger, men det är inte bra.

Nämn en genre som du menar saknar "överdriven" och därför är "bättre" än dansband.

De låter som någon som inte har fått upp den på flera år men fortsätter att envisas med att försöka.

Vilken bra motivering! Bravo!

[Valle]

Det finns säkert trendkänsliga människor som får för sig att dom inte gillar något för att det inte är kreddigt eller något sånt. Men för de allra flesta är nog det enkla svaret "därför".

Är du typen som nöjer dig med "därför"-svar?

[JosefK]

Personligen har jag samma problem med dansband som jag har med mycket popmusik och många klubb-anpassade elektroniska genrer. Den allmänna atmosfären i dansbandsmusiken jag har hört är att musiken är till för att det ska svänga, den är till för att vara "simpel underhållning". Jag får absolut inget intryck över huvud taget om att det rör sig om en konstnärlig verksamhet, ingen känsla alls av att det är kreativa människor med en vision som strävar efter att skapa sitt livsverk, bara att "ja men det här säljer säkert". Nu kan det ju mycket väl vara så att både fans av dansband samt artister inom genren skulle säga att "nej så där är det ju inte alls", och nej det är säkert inte som jag säger. Men det KÄNNS så när jag lyssnar på det. Lyssnar hellre på en dammsugare, den känns mer levande och musikalisk.

EDIT: Det bör kanske tilläggas att jag knappast är väl utbildad inom genren. Känner mer eller mindre ingen som lyssnar på dansband men har hört det vid ett antal tillfällen, kan knappt nämna några artister eller låtar som jag kommer ihåg.

Redigerat 8 juli 2012 av JosefK

[Valle]

Gillar inte dom där gamla rävarna. Ingmar Nordströms sexparty.... förlåt saxparty #93 Vikingarna. Lasse Stefanz osv... LÖK!

Det "nya" stilen lite mer pop/modern schager är inte lika pissig. Det finns tom låtar som är bra, men jag skulle aldrig köpa det! (---) Men sen associerar jag till just dansandet. Har jobbat på en del dansgalor och jag blir fan rätt av folket. Det osar gammal kn*lla bland rödflammiga svettiga människor.

Ursäkta, men vad exakt var det med dansbandsmusiken som gör att du hatar/ogillar den?

Vad har knulla med det här att göra?

[Valle]

Lyssnar hellre på en dammsugare, den känns mer levande och musikalisk.

EDIT: Det bör kanske tilläggas att jag knappast är väl utbildad inom genren. Känner mer eller mindre ingen som lyssnar på dansband men har hört det vid ett antal tillfällen, kan knappt nämna några artister eller låtar som jag kommer ihåg.

Inte för att vara sådan, men är det säkert att det blott är genren du knappast är välutbildad inom?

Jag menar, om man anser ljudet från dammsugarmotor som mer musikalisk än till exempel låten "Mississippi", då kan man ju faktiskt undra.

[Teknikfreak]

Konstigt egentligen att det klagas på musikerna i dansbanden,

med tanke på att väldigt många är utbildade musiker på flera instrument,

som kan musik betydligt mer än de flesta i detta forum.

Tänk så mkt musik som faller inom ordet dansant musik.

Kan tänka mej att det går att dansa till i stort sett allting,

men inte många som skulle tycka det var töntigt i det fallet..

[ton-not]

Modernare dansband som spelar covers på mer "normal" popmusik, är helt ok - så länge de inte dansbandifierar låtarna, som många har en tendens att göra...

http://youtu.be/3pcWjv-uWF4

😄

Nu är det ju inte så "modern" stil...

[Die Hard (oregistrerad)]

I andra genrer drömmer musikerna om att få spela och stå på scenen. Hur många drömmer om att bli dansbandsmusiker? Väldigt, väldigt få. Det är väl en av anledningarna till att dansbandsmusiker är ganska så bespottade.

[Florian le Sage]

Jag tycker faktiskt på äldre dar om Finsk "dansbandsmusik" eller dansmusik som jag tror dom kallar det, jävligt fint med de vemodiga sångerna som orkestrar spelar på färjor och gamla inrökta lokaler i Kaurismäki's filmer, Finsk tango är ju riktigt maffigt!!!

[pikzel]

Nämn en genre som du menar saknar "överdriven" och därför är "bättre" än dansband.

Som saknar överdriven smörighet? Ja, det är väl i princip alla andra genrer. Eller vad menade du?

[pikzel]

http://youtu.be/3pcWjv-uWF4

😄

Nu är det ju inte så "modern" stil...

Och där har vi en till anledning, det pinsamt dåliga gubbiga engelska uttalet och Christer Sjögren-rösten. Yuck.