Att göra bäst musik bästare

[Signia]

David Foster, Quincy Jones, Timbaland, RedOne, Mutt Lange .. alla tillhör dom musiknäringslivets ekonomiska- och listmässiga toppar, och alla har dom ett distinkt 'sound'.

Det soundet kommer sig av deras egna personliga preferenser; dom gör det dom själva tycker låter bra, prioriterar sin egna känsla före ekonomiska perspektiv. Mutt Lange spenderar ofta månader på enbart mixningen av en enda platta, och är känd som en man besatt av "det perfekta ljudet". Ändå når hans skivor vare sig den försäljningsnivå eller listframgång som t.ex. RedOne åtnjutit - vars låtar brukar mixas på max 1 dag och låter i allmänhet betydligt mindre genomarbetad och mer luddigt än Langes. Så varför gör Lange som han gör när han inte tjänar något på det? Är han dum i huvet och inte förstår bättre?

Huruvida 'soundet/stilen dom själva tycker låter bra' genererar mer eller mindre pengar för verksamheten, det är helt klart sekundärt. Det har dom säkert aldrig ens undersökt eller utmanat. Deras distinkta sound har dom inte utvecklat baserat på marknadsundersökningar eller praktiska tester. Och antalet musikkonsumenter som känner till 'snubbarna bakom artisten' är ytterst få, så konsumenterna är inte heller skäl för producenternas distinkta sound.

Nödvändigheten att prioritera känsla, framför hård och kall pragmatik, visar sig ända uppe hos näringslivets allra högsta hökar - nästan oavsett vilken bransch man tittar på. Alla har en känslomässig basis som man agerar utefter. Tar man bort det känslomässiga incitamentet så upphör personen med sitt strävande - även om dom skulle falla ner i misär som följd. Människor är en emotionell varelse först, rationalism är sekundär - väldigt sekundär.

Musik inte bara ska, den Måste formas ur glädje och naiv skaparlust. För om inte ens skaparen av musiken älskar den, hur ska musiken då få liv? Då skulle allt låta som

🤪 Redigerat 5 mars 2012 av Signia

[Valle]

David Foster, Quincy Jones, Timbaland, RedOne, Mutt Lange .. alla tillhör dom musiknäringslivets ekonomiska- och listmässiga toppar, och alla har dom ett distinkt 'sound'.

Det soundet kommer sig av deras egna personliga preferenser; dom gör det dom själva tycker låter bra, prioriterar sin egna känsla före ekonomiska perspektiv. Mutt Lange spenderar ofta månader på enbart mixningen av en enda platta, och är känd som en man besatt av "det perfekta ljudet". Ändå når hans skivor vare sig den försäljningsnivå eller listframgång som t.ex. RedOne åtnjutit - vars låtar brukar mixas på max 1 dag och låter i allmänhet betydligt mindre genomarbetad och mer luddigt än Langes. Så varför gör Lange som han gör när han inte tjänar något på det? Är han dum i huvet och inte förstår bättre?

Nej, han är såklart inte dum i huvudet.

Men nu undrar ju jag om du menar att Mutt Lange hade låtits få härja så fritt (och länge) i studion som han har gjort genom åren, om det inte hade varit för att där faktiskt fanns ett (vinst)intresse hos en kompanjon/affärspart; visst fanns det väl någon som betalade Mutt Langes arvode? För låt oss nu sunt konstatera att Mutt Lange själv faktiskt är en businessman vars kommersiella produkt är/var hans sound. Det är mycket möjligt att han "gjorde det med kärlek", men vi kan aldrig komma ifrån den kommersiella faktorn. Hade hans sound aldrig sålt från första början, så hade han rattat vidare. Det fattar vem som helst.

Dessutom är det här ett sidospår i tråden.

EDIT/PS: Lite nyfiken på varför du inte nämnde Tretow... Inget du uppskattar?

Redigerat 5 mars 2012 av Valle

[Frekvensspektrumanalysator]

Att överhuvudtaget producera något kräver väl en jävla massa kärlek till det man sysslar med. Skulle vilja påstå att ju högre upp i försäljningsstatistiken man kommer, ju mer kärlek till sitt jobb behöver man för att ens stå ut med alla jävla ja-sägare, slipsnissar och parasiter som flockas runt en. Lägg till evighetslånga arbetsdagar, stressrelaterade sjukdomar och liknande så ser du själv att det inte räcker med nån som viftar med en dollarsedel långt borta i horisonten.

[Frekvensspektrumanalysator]

Men för att återgå till trådens topic: jag tror det handlar om den minnesbild man har av en ljudbild. Jag kan dra till med en grej jag själv upplevde ganska nyligen... Jag är sjukt trött på den slicka ljudbild som dagens metal har, och har länge funderat över varför det inte låter lika bra som det gjorde tidigt nittiotal när dom fetaste plattorna kom. Har varit arg och sne och allt möjligt. Tills jag lyssnade på en riktigt tidig Paradise Lost-platta, en skiva jag alltid haft som referens vid tyngre grejor då den var det fetaste jag hört när den kom ut. Det lät fruktansvärt jävla kasst!! Så dom som säger att det lät bättre förr har antingen inte hört nån musik som kommit efter typ...1979 kanske, eller så har dom aldrig hört musik gjord före.. 1995 kanske..

[pikzel]

Problemet med ny överpolerad musik är i vissa fall att känslan försvunnit. Jag gillar inte när det är superproducerat om det ska kännas äkta. Det får hellre låta sovrumsstudio om Säkert! och Sophie Zelmani än miljondollarstudio.

[Signia]

Nej, han är såklart inte dum i huvudet.

/../ Mutt Lange själv faktiskt är en businessman vars kommersiella produkt är/var hans sound. Det är mycket möjligt att han "gjorde det med kärlek", men vi kan aldrig komma ifrån den kommersiella faktorn. Hade hans sound aldrig sålt från första början, så hade han rattat vidare. Det fattar vem som helst.

Nej, det där är direkt skönsmässig- och fundamentalt felaktig tolkning. Mutt – och de flesta andra nämnda producenterna med – fick sina första producentuppdrag just på grund av att dom inte anpassade sig, inte böjde ner sig eller ge upp förrän man var nöjd enligt sina egna koherenta ideal.

Att påstå att Mutt gjorde det han gjorde i början av sin karriär pga att han redan då hade för avsikt att "bli något" eller att leva det liv han sen kom att leva, det är direkt fel. Han hade inte ”rattat vidare” om hans arbete inte sålt. Han hade istället tyckt han gjort sitt bästa, och att konsumenterna/uppdragsgivarna är omusikaliska idioter. Dom här producenterna är ”natural controllers” till sin natur. Han kontrollerar och styr sin omgivning till att formas runt honom eller hans ideal – inte tvärtom.

Redan i högstadiet, Belfast High School norr om Pretoria, offrade han vissa skolämnen för att premiera andra. Han anpassade sig inte efter en traditionell skolgång utan formade skolgången till att passa hans egna föresatser. Främst avstod han från dom tävlingsinriktade ämnena - som idrott och matematik. Han var inte ute efter att bevisa något för andra, eller för att bli rik & berömd. Det säger alla om honom - även idag. Han ville bara göra det han naturligt drogs till, göra ”på rätt sätt”, för alla andra ’fattade inte hur det skulle göras’. Därför var han den som snabbt tog all kontroll över alla musikaliska aktiviteter som han var en del av, uppvisade tidigt en extrem uppmärksamhet kring detaljer. Allt för att det skulle ”bli på rätt sätt” enligt honom själv, inte anpassas till omgivningen.

Nigel Grainge, han som gav Mutt hans första stora producent-uppdrag, hoppades att Mutts naturliga inklinationer skulle styra upp en så bångstyrig punk-akt som Cityboy i grunden var. Mutt själv hatade Cityboys stil och musik, krävdes lång övertalning för att få honom att ta sig an producent-rollen alls. Men Grainge gissade rätt, Mutts naturliga inklination att organisera upp i bandets musik funkade så effektivt att bandet kom att se honom som en tyrann och dom tappade nästan en tredjedel av sin fanbase, för fansen tyckte att Cityboy - på sin debutskiva - sålt sin själ till producenten/kommersialismen. Det är en anklagelse som många akter under Mutts regi fått höra – Def Leppard kanske mest av alla. Det är ganska ickekommersiellt gjort av Mutt. Hans skivor skulle sålt mer om han ”städade” lite mindre i musiken. Så det är nördfaktorn som driver honom, helt klart. Inte affärsmannaskap.

Redigerat 6 mars 2012 av Signia

[Valle]

Så det är nördfaktorn som driver honom, helt klart. Inte affärsmannaskap.

OK. Där ser man.

[SadamJR]

Mutt Lange dödade Prefab Sprout. Åt helvete med honom.

[Valle]

Åt helvete med honom.

Inte då!

Mutt Lange gjorde inget annat fel än att råka (ha lyckan att) bli uppmärksammad för sin produkt. det var ju knappast så att han satte pistol mot skivbolagens tinningar...

[Signia]

Mutt Lange dödade Prefab Sprout. Åt helvete med honom.

Hehe .. en rödhårig, otrogen, mediterande, sydafrikansk vegetarian och nykterist, say no more. 😛 Sägs att man inte ens får ha skor på sig i hans studio. http://www.maroon5.com/images/gallery_images/3_188.jpg Redigerat 6 mars 2012 av Signia

[4Trax]

OT i sidospåret.

Den här snubben har gott förbi mig helt och hållet och ändå proddat plattor som Back in black. Kul att upptäcka en ikon så sent. När ni pratade om Def Lepard så förstod man direkt vilket sound han har men att han proddat AC/DCs For those about to rock...den är ju riktigt smutsig. Hysteria har jag aldrig gillat pga slickheten men det tyckte några miljoner andra! 🙂

Kul, nu har man lite nytt att forska i.

[Die Hard (oregistrerad)]

Hans skivor skulle sålt mer om han ”städade” lite mindre i musiken.

Tja han har ju proddat vissa plattor som sålts miljontals så det där att de skulle sålts mer om han städade lite mindre i musiken, det stämmer uppenbarligen inte. Bara prodda en platta som säljs i miljontals är ju mer än de allra flesta producenter bara kan drömma om.

Redigerat 6 mars 2012 av Die Hard

[DigRules]

Nödvändigheten att prioritera känsla, framför hård och kall pragmatik, visar sig ända uppe hos näringslivets allra högsta hökar - nästan oavsett vilken bransch man tittar på.

Jämför du musikproducenter med affärsmän nu?

Kall pragmatik är nog snarare det som styr ett framgångsrikt företag, åtminstone om vi talar om folk i toppen.

Wallenbergs framgångsrika affärsmodell har delvis beskrivits med orden "kompromisslös människosyn".

Talar du däremot om "känsla" som i "instinkt" kan jag delvis köpa det, men då talar vi om olika "känslor".

Musik inte bara ska, den Måste formas ur glädje och naiv skaparlust. För om inte ens skaparen av musiken älskar den, hur ska musiken då få liv? Då skulle allt låta som

🤪

Ska vi tolka detta som att Stevie Wonder inte älskade denna låt när han gjorde den?

Uppenbarligen fanns det i alla fall en hel massa folk som älskade låten och tyckte det fanns "liv" i den...jag var dock inte en av dem, låten är gräslig. 🙁

[DigRules]

Redan i högstadiet, Belfast High School norr om Pretoria, offrade han vissa skolämnen för att premiera andra. Han anpassade sig inte efter en traditionell skolgång utan formade skolgången till att passa hans egna föresatser.

Han skolkade med andra ord...

Det är ganska ickekommersiellt gjort av Mutt. Hans skivor skulle sålt mer om han ”städade” lite mindre i musiken.

Mutt ickekommersiell?? 😄😆

[pHISTERmILL (oregistrerad)]

Det som förbryllar mig lite... Är det inte ganska fjantroligt att de gamla å ena sidan "värnar" med värja och heder om den fulländade produktionstekniken som den var på 70-talet, å andra sidan har bestämda åsikter om hur det "ska" låta idag med tekniker som aldrig var tänkbara på 70-talet?

Det som förbryllar mig är att du faktiskt tror detta 🙂

Jag upplever snarare att det finns gott om 80-talister som långt mer än vi som föddes på 60-talet vurmar för allt som idag kan kallas retro. Möjligen är det sättet att jobba som vi håller fast vid, men mest för att vi en gång (förmodligen under 80 - 90-talet) lärt oss jobba så enligt den teknik som fanns att tillgå då.

Och precis som soundet varierade rätt ordentligt mellan 70 och 79, mellan artister och stilar, mellan album och album, så varierade också produktionstekniken. Det fanns vare sig ett ljudideal, sätt att jobba på, eller en produktionsteknik under 70-talet. Inte heller nu. Och det är nog faktiskt rätt många av "di gamle" som fortfarande formar det som anses vara i framkant idag. Tror du de jobbar med samma verktyg och på exakt samma sätt som när de började, eller som användes på 70-talet (1975)?

/1969

[Valle]

Tror du de jobbar med samma verktyg och på exakt samma sätt som när de började, eller som användes på 70-talet (1975)?

Nej, och det trodde jag att jag gjorde klart när jag sa att "de gamla å ena sidan 'värnar' med värja och heder om den fulländade produktionstekniken som den var på 70-talet, å andra sidan har bestämda åsikter om hur det 'ska' låta idag med tekniker som aldrig var tänkbara på 70-talet".

Jag tycker det är ganska ball med retro-gubbar som "värnar" om det analoga med hjälp av digitala pluggar...

[pHISTERmILL (oregistrerad)]

Jag tycker det är ganska ball med retro-gubbar som "värnar" om det analoga med hjälp av digitala pluggar...

Jaha, så.

Det är ju enklare när man sitter i digital miljö att använda analog emulering om man gillar det soundet. Det handlar nog i de fallen inte så mycket om att värna det analoga, som att gilla det ljud som analog utrustning ger. Tror nog det är resultatet mer än verktyget som det värnas om.

Men som jag sa innan, det känns som det är betydligt yngre personer som hyllar pluggar som påstås vara en kopia av nån gammal burk.