Ersättning för bortkastat material?

[LejonLeo]

Jag ska nu berätta en historia som har tyngt mig i flera år och som jag till och från fortfarande mår dåligt av. Det hände sig på den tiden att jag gick på Musikhögskolan i Göteborg och bodde i ett litet (19,5 kvm) studentrum nedanför Masthuggskyrkan. Då rummet var så litet hade jag källaren full av saker jag inte hade plats med i studentrummet. Bl.a två flyttkartonger fulla av låttexter, brev, funderingar och annat skrivet material. A4block efter A4block staplade på varann i parallella högar trängdes med fickkalendrar, inbudna anteckningsböcker och notiser på lösa lappar. Dagböcker och utskrivna mail blandat med nattliga iakttagelser nedkladdat på vad som fanns till hands på väg hem från den misslyckade festen. Allt som i slutändan kan leda till en sång. Och som ibland blev just det. Och som ibland lades undan för att förhoppningsvis växa till sig. Komma ut ur puppan längre fram.

MEN

så fick hyresvärden, SGS, för sig att städa ur källaren.

Och upp sattes en lapp om att allting i källarförrådet måste märkas med namn, datum och lägenhetsnummer. Om så inte gjordes skulle det forslas bort.

Jag gick ner till källaren och funderade på att ta upp mina saker till mitt rum. Just in case. Främst då flyttkartongerna med allt skrivet material. Det andra var trots allt bara ersättningsbara ting. Men då jag känt på en fullproppad flyttkartong och insåg dess vikt la jag ner den idén och märkte istället upp allting med namn och lägenhetsnummer.

Två veckor senare vaknade jag med en klump i magen. Jag rusade ner till källaren och slog upp dörren. Den var gapande tom. Jag rusade upp för trapporna igen och ringde SGS. Jag frågade varför de hade tagit sakerna i källaren då jag märkt det med namn och nummer och vart de hade fört mina saker. Svaret blev att då jag inte hade märkt sakerna med datum kunde de i princip ha stått där sedan 70-talet och att det som inte var märkt med namn, nummer och datum skulle slängas.

Kallsvetten började tränga fram. Jag kände pulsen höjas.

Jag lyckades spåra rätt på vilken sopbil som hade varit där och hämtat grejerna och slutligen satt jag och pratade med självaste chauffören via hans radio och han beklagade vad som hade hänt men han hade just tömt sin last på Renova.

Förtvivlad men fortfarande med ett pulserande hopp tog jag mig till Renovas anläggning och dess jätteberg av sopor. Kroppen darrade. Ansvarig för anläggningen lät mig leta igenom det område där han trodde att de senaste lastbilarna hade tömt sin last.

Jag insåg motvilligt allt eftersom tiden gick att det var en hopplös uppgift.

Till slut gav jag upp.

Det var borta.

Jag kontaktade SGS igen. Det stod ju tydligt på deras lapp att sakerna skulle "forslas bort". Det stog ingent om att de skulle slängas.

Det är en viss skillnad. SGS ville inte känna något ansvar i det hela.

Jag kontaktade då Hyresnämnden i Göteborg och fick ett nummer jag skulle ringa men ingen svarade och tiden gick och saken rann till slut ut

i sanden som mycket annat i ens liv.

Jag övervägde att kontakta advokat, men det kändes lite överdrivet. Storstilat på nåt sätt.

Jag menar, det var ju inte direkt kronjuvelerna som gått förlorade.

Men det var av väldigt stort personligt värde, och det går inte att återskapa.

Jag är ingen känd låtskrivare eller ett stort namn inom branschen, vilket såklart hade underlättat. Då hade detta varit förstasidostoff.

Men min fråga är likt förbannat, då liksom nu:

Är detta lagligt? Har jag rätt till någon som helst ersättning? Jag har trots allt musiken som en inkomstkälla. Ska jag anlita advokat trots allt och hur har man råd med en sådan?

Och kan man ta upp ett ärende såhär flera år efteråt? (Detta utspelade sig runt 2005. Jag har fortfarande kvar lappen SGS satte upp i trappen)

Vet att MM hade en speciell musiker-jurist knuten till sig ett tag men kan inte hitta den avdelningen på deras hemsida.

Är det någon som varit i kläm med rättvisan eller i gränslandet mellan rätt och fel i musikaliska termer som vet vart man kan vända sig om man vill gå vidare med sitt ärende eller få det "testat" ur lagens mening.

Själv betvivlar jag nämligen att det får gå till såhär. Men det hade varit skönt att komma till ett avslut i det grubbleriet och slutligen, åtminstone i lagens namn, veta vem som gjorde rätt och vem som gjorde fel.

Redigerat 7 november 2011 av LejonLeo

[Florian le Sage]

fuck that...life is a bitch and then you die ;-)

näe glöm det där snarast möjligt och gå vidare i livet annars gräver du snart ner dig i nåt som du inte kan ta dig ur, se det ljusa i skiten, skriven lååång låt om detta istället för jag tror inte du kommer nånvart vare sig rättsligt eller själsligt med detta!!!

Gott mod broder*

[Kulturell Figur (oregistrerad)]

Om du förvarade dina saker i tillhörande lägenhetsförråd så har hyresvärden ingen rätt att forsla bort sakerna. Om sakerna däremot förvarades på utrymme som ej är avsedd för förvaring så har hyresvärden rätt att vidta åtgärder.

Hyreslagen hittar du här.

https://lagen.nu/1970:994#K12

[Florian le Sage]

näää nu samlas rättshaveristerna märker jag, lägg ner och följ mitt råd herr Lejon*

[AnthonyS]

Det där har varit på tapeten flera gånger här i Uppsala också, och då framförallt med cyklar. Eftersom varje cykelställ här utgör ett slags cykelmuseum/soptipp/allmängarage sätts lappar då och då upp i flera bostadsområden att alla cyklar som ej märks med namn, adress osv. kommer att forslas bort och kastas. Ibland sker det, ibland inte. Tror dock inte att någon någonsin fått ersättning för att deras cykel forslats bort under dylika former. Tyvärr.

Jag beklagar verkligen det inträffade. Men jag tror inte att det går att utkräva ersättning för det förlorade materialet.

[SadamJR]

Och kan man ta upp ett ärende såhär flera år efteråt? (Detta utspelade sig runt 2005. Jag har fortfarande kvar lappen SGS satte upp i trappen)

Hur förvarar du den?

[LejonLeo]

Den ligger väl begravd i nån flyttkartong nån stans. I källaren

[debatt]

Om du förvarade dina saker i tillhörande lägenhetsförråd så har hyresvärden ingen rätt att forsla bort sakerna. Om sakerna däremot förvarades på utrymme som ej är avsedd för förvaring så har hyresvärden rätt att vidta åtgärder.

Hyreslagen hittar du här.

https://lagen.nu/1970:994#K12

Detta är helt rätt och riktigt som Kulturell Figur skriver.

Var sakerna inne i ditt förråd eller utanför är den viktiga frågan.

[LejonLeo]

näää nu samlas rättshaveristerna märker jag, lägg ner och följ mitt råd herr Lejon*

Jag förstår att något liknande aldrig någonsin har drabbat dig. Jag kan inte bara med en axelryckning konstatera att shit happens. Och ja, jag skrev såklart en låt om det. Det är så låtskrivare hanterar kriser. Men låten blev inget bra, och den kan ändå omöjligt ersätta eller sammanfatta eller ens förmedla en tusendel av allt som fanns bevarat. Det här ligger begravt långt under ytan av lätthanterlighet där lättvindiga vindar pustar fram hallonbåtar i rosaskimrande solnedgångar. Det är gruvligt allvar. Och det gör ont. Skämta inte bort det är du snäll.

Redigerat 7 november 2011 av LejonLeo

[Valle]

Det är gruvligt allvar. Och det gör ont.

Men som sagt, du vill ju dra in det juridiska: hur/var förvarade du dina prylar?

[LejonLeo]

Detta är helt rätt och riktigt som Kulturell Figur skriver.

Var sakerna inne i ditt förråd eller utanför är den viktiga frågan.

Intressant.

Jag förvarade sakerna precis så som hyresvärden informerat att de skulle förvaras.

Dvs inlåsta bakom galler i den studentkorridors hänvisade plats.

[SadamJR]

Detta är helt rätt och riktigt som Kulturell Figur skriver.

Var sakerna inne i ditt förråd eller utanför är den viktiga frågan.

Finns det inte risk för att det eventuella brottet är preskriberat vid det här laget?

[LejonLeo]

Jo, det är det som stör mig. Skulle vilja testa frågan innan det är försent men vet inte vart jag ska vända mig.

[Kulturell Figur (oregistrerad)]

Jo, det är det som stör mig. Skulle vilja testa frågan innan det är försent men vet inte vart jag ska vända mig.

http://www.hyresnamnden.se/

[debatt]

Intressant.

Jag förvarade sakerna precis så som hyresvärden informerat att de skulle förvaras.

Dvs inlåsta bakom galler i den studentkorridors hänvisade plats.

Så hyresvärden eller den städpatrull som anlitades av hyresvärden har alltså gjort inbrott?

Om du sätter dig och försöker dra dig till minnes texter du skrivit och idéer du komponerat,

tror du inte att du kan komma ihåg majoriteten av det försvunna då? Det är ju trots allt du

själv som "kommit på" det försvunna och sådant tenderar man ju minnas klarare. Jag säger

inte 100%, men kanske åtminstone 60%. Oavsett hur du går vidare med detta, så börja

med att någon dag, imorgon?, i ett lugnare tillstånd än det upprörda, försöka dra dig till

minnes. Ibland minns man mer än vad man tror. Sätt på miken och kör. Skit i alla inställningar.

Börja med att nedteckna vad dessa alster kan ha hetat. Ha det som utgångspunkt för att

minnas fragment, delar, kanske t.o.m. hela låtar. Ibland när man sitter och minns nån vers

man gjort för längesedan så kommer man ihåg även refrängen av bara farten. Samtidigt

som man inte skulle kunna spela refrängen direkt kanske. Men allt hänger ihop och det

är ofta i sammanhanget man minns helheten.

[AnthonyS]

Jag vill på intet vis bagatellisera det du råkat ut för, men jag tror du gör bäst i att släppa det här. För din egen skull.

Jag har svårt att se vad du ska åberopa i en eventuell tvist. Om det gäller materiell förlust kommer det att ifrågasättas varför du inte anmält händelsen tidigare. Om du inte inte åberopar något liknande, utan påtalar affektionsvärdet i låttexterna har jag svårt att se att du skulle komma längre där. Inte för att det inte är viktigt, men jag har helt enkelt ingen aning om hur ett sådant värde i alla eventualiteter skall skattas.

Men det är bara vad jag tror. Jag är ingen jurist.

[debatt]

Finns det inte risk för att det eventuella brottet är preskriberat vid det här laget?

Det beror lite på hur skicklig advokat han kan skaka fram.

[AnthonyS]

Så hyresvärden eller den städpatrull som anlitades av hyresvärden har alltså gjort inbrott?

Om du sätter dig och försöker dra dig till minnes texter du skrivit och idéer du komponerat,

tror du inte att du kan komma ihåg majoriteten av det försvunna då? Det är ju trots allt du

själv som "kommit på" det försvunna och sådant tenderar man ju minnas klarare. Jag säger

inte 100%, men kanske åtminstone 60%. Oavsett hur du går vidare med detta, så börja

med att någon dag, imorgon?, i ett lugnare tillstånd än det upprörda, försöka dra dig till

minnes. Ibland minns man mer än vad man tror. Sätt på miken och kör. Skit i alla inställningar.

Börja med att nedteckna vad dessa alster kan ha hetat. Ha det som utgångspunkt för att

minnas fragment, delar, kanske t.o.m. hela låtar. Ibland när man sitter och minns nån vers

man gjort för längesedan så kommer man ihåg även refrängen av bara farten. Samtidigt

som man inte skulle kunna spela refrängen direkt kanske. Men allt hänger ihop och det

är ofta i sammanhanget man minns helheten.

Ja, det där är väldigt sant. Så har jag återskapat (och förbättrat) förlorade texter.

[debatt]

Jag vill på intet vis bagatellisera det du råkat ut för, men jag tror du gör bäst i att släppa det här. För din egen skull.

Jag har svårt att se vad du ska åberopa i en eventuell tvist. Om det gäller materiell förlust kommer det att ifrågasättas varför du inte anmält händelsen tidigare. Om du inte inte åberopar något liknande, utan påtalar affektionsvärdet i låttexterna har jag svårt att se att du skulle komma längre där. Inte för att det inte är viktigt, men jag har helt enkelt ingen aning om hur ett sådant värde i alla eventualiteter skall skattas.

Men det är bara vad jag tror. Jag är ingen jurist.

Affektionsvärdet är i princip av noll och intet värde. Han måste påtala att det är något material där som skulle ha inbringat inkomster med största säkerhet för att ha något ut av en rättslig prövning.

Men jag hävdar fortfarande att Lejonet ska dra sig till minnes vad han skrivit, några dagar när blodtrycket sjunkit till mer angenäma nivåer såsom 125/70. Om jag häromdagen kunde minnas grejer jag komponerat på gitarr när jag var 7-10 år och texterna jag redan då skrev på engelska (men tveksam sådan hehe), så borde ju Lejonet kunna minnas det som hänt 2005. För h**vete, det är ju på rätt sida millenieskiftet t.o.m.

[LejonLeo]

Om du sätter dig och försöker dra dig till minnes texter du skrivit och idéer du komponerat,

tror du inte att du kan komma ihåg majoriteten av det försvunna då? Det är ju trots allt du

själv som "kommit på" det försvunna och sådant tenderar man ju minnas klarare. Jag säger inte 100%, men kanske åtminstone 60%.

Skojar du? Vet du hur många ord som får plats på ett A4? Vet du hur många A4 det är i ett anteckningsblock? Vet du hur många anteckningsblock det får plats i en flyttkartong?

I dessa två lådor fanns ALLT jag dittills hade skrivit. Detta var innan jag hade någon dator med backupsystem, innan jag hade någon blogg, innan allt fanns eller kunde finnas på nätet. När jag fortfarande skrev brev till folk istället för att maila, när låtar fortfarande spelades in i riktiga studios som vanliga dödliga inte hade råd att bekosta.

Jag vill helst inte bli alltför personlig i den mån det är möjligt,

men jag kan omöjligt minnas eller återskapa eller återuppleva allt som fanns representerat där i form av pennans betraktande uppriktighet.

Jag vill inte heller låta förmäten vilket jag inser att jag redan gjort,

men detta är inte för att visa på någon slags "storhet" av något slag,

utan detta är ett väldigt utdraget rop på hjälp.

Såpass utdraget att det nu flera år senare äntligen har nått en åhörare.

[®offe]

Trist, jag vill börja med att beklaga, jag förstår att det känns tungt.

Tyvärr tror jag det här räknas som ideell skada, och en sådan är mycket mycket svårare att få ersättning för jmf en ekonomisk skada, där man med hjälp av kvitton, kostnad för inköp av ny vara, reparationer etc kan påvisa förlusten. Du har inte gjort någon ekonomisk förlust. Hur ska man då värdera den förlust du gjort?

SGS advokat:

- kommer du ihåg hur många servetter som du sparade med lösryckta meningar?

- Vi har hittat uppgifter som tyder på att många av orden och de lösryckta meningarna du skrev gjordes under inflytande av alkohol eller andra droger, på vilket sätt hade dina ord och meningar större värde än allt annat som folk säger och skriver när de är berusade, som vanligtvis är av noll och intet värde?

- Har du fått många av dina texter publicerade sedan 2005?

- Om texterna hade så stort värde för dig, som du nu plötsligt sju år senare säger att de hade, varför ställde du ner dem i en källare?

- När du fick meddelandet om att källaren skulle städas, gjorde du några adekvata åtgärder för att rädda dina lösryckta ord och meningar som du enligt egen uppgift hade skrivit ner?

- Du säger att dessa servetter och lösa blad existerade? Har du några bevis för detta? Finns det några foton eller vänner som kan intyga existensen av dessa ord och meningar?

- Lyckades du vid något tillfälle publicera någon av dina meningar, eller kanske offentligt läsa upp dem?

- Vid tidpunkten för städningen av källaren, var det många som uttryckte sin uppskattning över din skrivkonst? På vilket sätt isåfall?

Jag vill inte göra mig lustig, men ungefär så här skulle det kunna låta i en förhandling.

Det kan också finnas risk för att genialiteten i texter växer med tiden, i synnerhet när de är borta för evigt. Det kanske inte är så i ditt fall, men jag vet att när jag läser saker jag skrivit för längesedan, i synnerhet sådant jag skrivit efter en kväll på krogen, tenderar att genera mig. Visst, det är jag det, och kanske inte du, men fundera på om det kan ligga något i det.

Det sista du vill höra är detta, men det måste sägas: Leta reda på lapphelvetet från SGS, bränn den, skrik allt vad du orkar: NU ÄR JAG FRIIIIIiiiiiii ! !

Jag beklagar återigen, men du måste bli av med denna energitjuv. Låt säga att du anlitar en skicklig advokat som efter 14 månaders arbete, i synnerhet från din sida, pressar fram 1.800:- i ersättning (till en kostnad av 26.000:-) blir du gladare av det? Texterna är borta för evigt. Den ende som kan återkalla fragment av dem är du. Lägg energin på det istället!

Var och en gör naturligtvis som den vill, och det kanske finns smartare sätt och finurligare lösningar än vad jag har skrivit. Men det här är vad jag, med mitt begränsade intellekt, kan råda dig att göra.

Oavsett vilket; lycka till!

Vänligen

R

[debatt]

Skojar du? Vet du hur många ord som får plats på ett A4? Vet du hur många A4 det är i ett anteckningsblock? Vet du hur många anteckningsblock det får plats i en flyttkartong?

I dessa två lådor fanns ALLT jag dittills hade skrivit. Detta var innan jag hade någon dator med backupsystem, innan jag hade någon blogg, innan allt fanns eller kunde finnas på nätet. När jag fortfarande skrev brev till folk istället för att maila, när låtar fortfarande spelades in i riktiga studios som vanliga dödliga inte hade råd att bekosta.

Jag vill helst inte bli alltför personlig i den mån det är möjligt,

men jag kan omöjligt minnas eller återskapa eller återuppleva allt som fanns representerat där i form av pennans betraktande uppriktighet.

Jag vill inte heller låta förmäten vilket jag inser att jag redan gjort,

men detta är inte för att visa på någon slags "storhet" av något slag,

utan detta är ett väldigt utdraget rop på hjälp.

Såpass utdraget att det nu flera år senare äntligen har nått en åhörare.

Ursäkta då, jag förstod din panik och försökte bara ge ett råd.

Sedan sa jag inte att du skulle minnas allt, utan kanske 60%.

[BurninSven (oregistrerad)]

Det låter riktigt surt och framför allt som egenmäktigt förfarande vilket väl förmodligen är straffbart. Står grejorna på anvisad plats bakom lås och bom så har du ju hyrt det utrymmet och således har bara du tillträde till det så vida du inte förvarar något där som strider mot reglementet som gäller det utrymmet tex brandfarliga vätskor etc. Iofs så brinner ju block bra men jag tror det inte kvalar in som brandfarligt på det sättet.

Men dessvärre så tror jag inte att det kommer att göra någon skillnad då dom säkert helt enkelt skiter i det. Men man kan ju låta dom jobba lite.

[AnthonyS]

Om du tänker försöka gå vidare med det är det väl några du bör fundera över så du kan presentera bra svar om frågorna uppkommer (vilket de lär göra). För det första - om låttexterna var framtida inkomster, varför förvarades de som de gjorde, och inte exempelvis i ditt rum? Och varför (återigen) har det tagit såhär många år innan du valt att ta det vidare?

Sedan är det nog väldigt centralt exakt hur sakerna förvarades. Var det ett allmänt utrymme bakom galler dit fler än du hade tillträde, eller var det låst med ett privat hänglås som bara du kunde öppna? Om det var ett utryme dit du, grannar och hyresvärden hade tillgång kan det väl inte betecknas som inbrott, och då är det väl heller per definition inte ett av dig utnyttjat privat lagringsutrymme som de varit inne i? Om de å andra sidan forcerat ett lås eller dylikt hamnar väl allt i ett lite annorlunda ljus.

Lite tankar bara.

[AnthonyS]

Trist, jag vill börja med att beklaga, jag förstår att det känns tungt.

Tyvärr tror jag det här räknas som ideell skada, och en sådan är mycket mycket svårare att få ersättning för jmf en ekonomisk skada, där man med hjälp av kvitton, kostnad för inköp av ny vara, reparationer etc kan påvisa förlusten. Du har inte gjort någon ekonomisk förlust. Hur ska man då värdera den förlust du gjort?

SGS advokat:

- kommer du ihåg hur många servetter som du sparade med lösryckta meningar?

- Vi har hittat uppgifter som tyder på att många av orden och de lösryckta meningarna du skrev gjordes under inflytande av alkohol eller andra droger, på vilket sätt hade dina ord och meningar större värde än allt annat som folk säger och skriver när de är berusade, som vanligtvis är av noll och intet värde?

- Har du fått många av dina texter publicerade sedan 2005?

- Om texterna hade så stort värde för dig, som du nu plötsligt sju år senare säger att de hade, varför ställde du ner dem i en källare?

- När du fick meddelandet om att källaren skulle städas, gjorde du några adekvata åtgärder för att rädda dina lösryckta ord och meningar som du enligt egen uppgift hade skrivit ner?

- Du säger att dessa servetter och lösa blad existerade? Har du några bevis för detta? Finns det några foton eller vänner som kan intyga existensen av dessa ord och meningar?

- Lyckades du vid något tillfälle publicera någon av dina meningar, eller kanske offentligt läsa upp dem?

- Vid tidpunkten för städningen av källaren, var det många som uttryckte sin uppskattning över din skrivkonst? På vilket sätt isåfall?

Jag vill inte göra mig lustig, men ungefär så här skulle det kunna låta i en förhandling.

Det kan också finnas risk för att genialiteten i texter växer med tiden, i synnerhet när de är borta för evigt. Det kanske inte är så i ditt fall, men jag vet att när jag läser saker jag skrivit för längesedan, i synnerhet sådant jag skrivit efter en kväll på krogen, tenderar att genera mig. Visst, det är jag det, och kanske inte du, men fundera på om det kan ligga något i det.

Det sista du vill höra är detta, men det måste sägas: Leta reda på lapphelvetet från SGS, bränn den, skrik allt vad du orkar: NU ÄR JAG FRIIIIIiiiiiii ! !

Jag beklagar återigen, men du måste bli av med denna energitjuv. Låt säga att du anlitar en skicklig advokat som efter 14 månaders arbete, i synnerhet från din sida, pressar fram 1.800:- i ersättning (till en kostnad av 26.000:-) blir du gladare av det? Texterna är borta för evigt. Den ende som kan återkalla fragment av dem är du. Lägg energin på det istället!

Var och en gör naturligtvis som den vill, och det kanske finns smartare sätt och finurligare lösningar än vad jag har skrivit. Men det här är vad jag, med mitt begränsade intellekt, kan råda dig att göra.

Oavsett vilket; lycka till!

Vänligen

R

Jag tror du med emfas slog huvudet på alla spikar. Ditt inlägg speglar en tråkig men fullt möjlig frågeställning.

[debatt]

Trist, jag vill börja med att beklaga, jag förstår att det känns tungt.

Tyvärr tror jag det här räknas som ideell skada, och en sådan är mycket mycket svårare att få ersättning för jmf en ekonomisk skada, där man med hjälp av kvitton, kostnad för inköp av ny vara, reparationer etc kan påvisa förlusten. Du har inte gjort någon ekonomisk förlust. Hur ska man då värdera den förlust du gjort?

SGS advokat:

- kommer du ihåg hur många servetter som du sparade med lösryckta meningar?

- Vi har hittat uppgifter som tyder på att många av orden och de lösryckta meningarna du skrev gjordes under inflytande av alkohol eller andra droger, på vilket sätt hade dina ord och meningar större värde än allt annat som folk säger och skriver när de är berusade, som vanligtvis är av noll och intet värde?

- Har du fått många av dina texter publicerade sedan 2005?

- Om texterna hade så stort värde för dig, som du nu plötsligt sju år senare säger att de hade, varför ställde du ner dem i en källare?

- När du fick meddelandet om att källaren skulle städas, gjorde du några adekvata åtgärder för att rädda dina lösryckta ord och meningar som du enligt egen uppgift hade skrivit ner?

- Du säger att dessa servetter och lösa blad existerade? Har du några bevis för detta? Finns det några foton eller vänner som kan intyga existensen av dessa ord och meningar?

- Lyckades du vid något tillfälle publicera någon av dina meningar, eller kanske offentligt läsa upp dem?

- Vid tidpunkten för städningen av källaren, var det många som uttryckte sin uppskattning över din skrivkonst? På vilket sätt isåfall?

Jag vill inte göra mig lustig, men ungefär så här skulle det kunna låta i en förhandling.

Det kan också finnas risk för att genialiteten i texter växer med tiden, i synnerhet när de är borta för evigt. Det kanske inte är så i ditt fall, men jag vet att när jag läser saker jag skrivit för längesedan, i synnerhet sådant jag skrivit efter en kväll på krogen, tenderar att genera mig. Visst, det är jag det, och kanske inte du, men fundera på om det kan ligga något i det.

Det sista du vill höra är detta, men det måste sägas: Leta reda på lapphelvetet från SGS, bränn den, skrik allt vad du orkar: NU ÄR JAG FRIIIIIiiiiiii ! !

Jag beklagar återigen, men du måste bli av med denna energitjuv. Låt säga att du anlitar en skicklig advokat som efter 14 månaders arbete, i synnerhet från din sida, pressar fram 1.800:- i ersättning (till en kostnad av 26.000:-) blir du gladare av det? Texterna är borta för evigt. Den ende som kan återkalla fragment av dem är du. Lägg energin på det istället!

Var och en gör naturligtvis som den vill, och det kanske finns smartare sätt och finurligare lösningar än vad jag har skrivit. Men det här är vad jag, med mitt begränsade intellekt, kan råda dig att göra.

Oavsett vilket; lycka till!

Vänligen

R

Chansen är tyvärr mindre än 1% att han skulle få 1800 kr i ersättning för texterna om han inte kan bevisa att de helt säkert skulle ha gett inkomster, t.ex. i form av ett kontrakt med något förlag där det tydligt framgår att just de texterna skulle ha inbringat si och så mycket. Däremot skulle det kanske gå att få ut något av det faktum att SGS verkar ha gjort inbrott i hans källarförråd. Dock ska sådant påtalas omedelbart och inte när man flyttat därifrån, så chansen till ett positivt utslag är mikroskopiskt liten. Största risken är att Lejonet istället skulle sitta med en hög räkning både för sig egen och motpartens advokat. 1500 kr (normal timkostnad) x 5 (fem timmar/vecka, de har annat att göra också) x 60 (antalet veckor under 14-månadersperioden som du nämnde) = 450000 kr för egen advokat minus vad hemförsäkringen täcker (normalt 50000 kr i rättskostnad) = 400000 kr. Dessutom 450000 kr i kostnad för motparten, under samma förutsättningar. 850000 kr alltså. Hade det handlat om mastertejper till utgivet/kontraktsskrivet material, så visst.

[Florian le Sage]

Lejon, jag skämtade om rättshaveristen Kulturell Figur's inträde i tråden, inte om dig, samtidigt tycker jag du ska släppa detta omgående som jag sa tydligt och seriöst i mitt första inlägg för din egen skull...men vad far du efter egentligen; en enda lång snyftartråd med 1000 kondoleansinlägg så här pass långt efteråt dessutom, inget kommer ju att hjälpa dig utom just detta men att få medhåll och tröst bringar inte dina papper tillbaka, man kunde nästan tro att du skämtar eller så är du så pass tagen av detta ...

Let it go man***

Redigerat 7 november 2011 av Florian le Sage

[Frekvensspektrumanalysator]

Jag kan inte heller låta bli att undra varför man väljer att förvara nåt så viktigt i ett gemensamt (?) utrymme i en källare. Låter inte direkt som att du haft användning av det, men nu helt plötsligt så skulle lådorna innehålla guld.. Det är inte nyttigt att romantisera det förgångna.

[Lindeberg]

Kanske är detta jämförbart med en datorkrasch eller två? Det bästa finns på något vis alltid i huvudet eller på annan plats.

[MartinÖjes]

Skulle vilja testa frågan innan det är försent men vet inte vart jag ska vända mig.

Jag tror som föregående kommentatorer att det blir svårt att få någon ersättning. Om man ändå funderar över rättsliga åtgärder så tror jag under omständigheterna att det kanske inte i första hand är ett brott som faller under allmänt åtal och som en åklagare i så fall ska driva. Istället är det nog fråga om ett civilmål, d.v.s. att du i så fall ska stämma motparten och försöka få ett skadestånd.

Jag ser två möjliga vägar ut ur detta:

1. Ställ din ursprungliga fråga till en advokat eller jurist. Börja med att kontrollera att du kostnadsfritt kan ställa frågan så att säga. En juridiskt kunnig borde på 5 minuter kunna avgöra om du har nån chans eller ej. Vad vi lekmän svarar i detta forum har nog ingen större relevans i ett juridiskt sammanhang tyvärr.
   
2. Vänd dig till SGS igen. Åk dit. Berätta att det här har bekymrat dig i flera år och att du tycker att dom gjorde fel. Har du tur får du en uppriktig ursäkt eller i alla fall förståelse. Det kanske kan vara första steget mot att gå vidare.
   

Viktigast av allt är nog att försöka hitta någon slags sinnesro. Alldeles oavsett ev. ersättningar eller ursäkter så måste du till slut acceptera att det skrivna materialet är borta. Inte bara veta det, det gör du nog redan. Utan acceptera det. Vad du än gör så kommer de inte att komma tillbaka. Och som med alla affektionsvärden så går de ju liksom inte att ersätta i pengar eller annat.

Hur stort skadestånd skulle krävas för att du skulle må bra igen? Texterna är ändå borta. Du skulle förstås kunna få någon typ av kompensation, ett slags plåster-på-såren. Men de här såren måste läkas inifrån, eller hur?

Eller är din önskan att "gå vidare" med detta egentligen en önskan om någon slags hämnd? Det är inget konstruktivt, jag skulle sikta på att i bästa fall få den där ursäkten. Men om du provar den vägen måste du också vara beredd på att kanske få gå besviken därifrån.

Lycka till! / Martin