Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2011 del 4


Björn Olsberg

Recommended Posts

Annons

Det är såhär när kvällen dyker upp som...ja.... Jag kan komma på att jag saknar lite av mitt "gamla" umgänge, Alltså inte det vi har nu. Inget som helst fel på dem ( 🥰 ) men...ptja...mina gamla [musik)polare som tyvärr är utspridda över hela Sverige; en bor i Borås, en annan bor i Malmö och en tredje bor kvar i byn vi växte upp i. Det var ganska najs när vi väl var samlade och det vart musik och garv. Sådär skönt när man bara kunde dra över till kompisen, rycka en glass ur kylen och sätta sig i soffan med fötterna på bordet och bara softa ett par timmar.

På samma sätt saknar jag också Norrköping och umgänget där. Det blev musik, garv och sköna lååååååånga nätter med snack och ännu mer garv. Glömma bort tentor, puckade flickvänner och seeeega föreläsningar för en stund och bara softa bort i en skön vänskapsdimma... Hm.

Nu är allt en sådan stresshets. "Gå dit, gör det, föräldragrupp, tvätt, upp i tid och iväg till joppet, stimma runt där, blodprov, dryga läkare, vårdplaner, patienter, sluta för dagen, gå hem, uppleva tystnaden för att man har glömt att handla (igen), stressa iväg igen, tjafsa lite med någon bekant på stan, handla, hem igen, byta på Moa, natta Moa, gå upp efter 35 minuter, natta Moa igen, tick-tack, inte kunna sova, vara konstant rädd för att någonting ska hända familjen..." osv osv osv

Det är väl det här som kallas att vara vuxen.

Lirar lite gura. Lägger en basgång. Skruvar lite till på OD:n. Fixar ett schysst slap back på RPT-1:an.

Men jag antar att jag måste ha någonting att göra innan jag saknar ihjäl mig efter vår dotter och min förtjusande sambo. De är grymma som fan. Fan i mig, längsta; innan dem var jag ingenting.

Rants of a mad man I guess...

😱😊

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är såhär när kvällen dyker upp som...ja.... Jag kan komma på att jag saknar lite av mitt "gamla" umgänge, Alltså inte det vi har nu. Inget som helst fel på dem ( 🥰 ) men...ptja...mina gamla [musik)polare som tyvärr är utspridda över hela Sverige; en bor i Borås, en annan bor i Malmö och en tredje bor kvar i byn vi växte upp i. Det var ganska najs när vi väl var samlade och det vart musik och garv. Sådär skönt när man bara kunde dra över till kompisen, rycka en glass ur kylen och sätta sig i soffan med fötterna på bordet och bara softa ett par timmar.

På samma sätt saknar jag också Norrköping och umgänget där. Det blev musik, garv och sköna lååååååånga nätter med snack och ännu mer garv. Glömma bort tentor, puckade flickvänner och seeeega föreläsningar för en stund och bara softa bort i en skön vänskapsdimma... Hm.

Nu är allt en sådan stresshets. "Gå dit, gör det, föräldragrupp, tvätt, upp i tid och iväg till joppet, stimma runt där, blodprov, dryga läkare, vårdplaner, patienter, sluta för dagen, gå hem, uppleva tystnaden för att man har glömt att handla (igen), stressa iväg igen, tjafsa lite med någon bekant på stan, handla, hem igen, byta på Moa, natta Moa, gå upp efter 35 minuter, natta Moa igen, tick-tack, inte kunna sova, vara konstant rädd för att någonting ska hända familjen..." osv osv osv

Det är väl det här som kallas att vara vuxen.

Lirar lite gura. Lägger en basgång. Skruvar lite till på OD:n. Fixar ett schysst slap back på RPT-1:an.

Men jag antar att jag måste ha någonting att göra innan jag saknar ihjäl mig efter vår dotter och min förtjusande sambo. De är grymma som fan. Fan i mig, längsta; innan dem var jag ingenting.

Rants of a mad man I guess...

😱😊

Du ska veta att jag är stört avundsjuk på allt det. Okej, kanske inte på barndelen. 😛 Men hela grejen med en älskvärd familj. Det ligger väl i den mänskliga naturen att alltid vela ha mer/annat, även om man är nöjd med det man har.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja. När jag tänker efter inser jag att jag har mycket. Sjukt bra vänner, bandet, välbetalt jobb, en morsa som jag har kommit väldigt nära på senaste tiden, och en systerdotter som jag visade mig tycka om mer än jag trodde att jag skulle göra.

Men det känns ändå inte tillräckligt. 😑

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja. När jag tänker efter inser jag att jag har mycket. Sjukt bra vänner, bandet, välbetalt jobb, en morsa som jag har kommit väldigt nära på senaste tiden, och en systerdotter som jag visade mig tycka om mer än jag trodde att jag skulle göra.

Men det känns ändå inte tillräckligt. 😑

Mm I know that feeling... Varför är det så?

Link to comment
Dela på andra sajter

Mm I know that feeling... Varför är det så?

Ärligt? För att jag inte har någon att dela det med. Hur patetiskt det än låter. 😑 Jag vet att jag borde borde vara nöjd, men...

Link to comment
Dela på andra sajter

Ärligt? För att jag inte har någon att dela det med. Hur patetiskt det än låter. 😑 Jag vet att jag borde borde vara nöjd, men...

Det är väl inte patetiskt 😮 Men jag vet vad du menar. Men så är det ju nu. Det behöver inte alltid vara så 😑

Link to comment
Dela på andra sajter

Nej, jag vet. Men det känns lixom inte komplett. Som om det inte var såhär det var meningen att det skulle vara. Någonting saknas.

Mmm sådär har jag känt många gånger.

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)

Sen så sabbar mitt dåliga självförtroende ofta mig ifrån att faktiskt göra något åt det. xD Men det är väl en annan historia det. Ska sluta gnälla för ikväll.

Me too XD

Good talk though 🙂

Nu kollar jag på tjhe Thing (2011) bara för det

Ganska schysst att de pratar både nynorsk och danska i den

Redigerat av CHAE
Link to comment
Dela på andra sajter

Japp, det gick runt, runt, runt, runt, runt 🙂

Jag har varit ute och promenerat, skapat en kåntryversion av Burning Bridges och kolla på film. Nu dricker jag vin och rattar schyssta twangljud på pedalbordet. Min Jagga låter nästan som en Tele nu 😳😱🥰

Det låter bra det. ☺️

...jaa alltså både det ena och det andra. 😑

:grahn:

Link to comment
Dela på andra sajter

Sen så sabbar mitt dåliga självförtroende ofta mig ifrån att faktiskt göra något åt det. xD Men det är väl en annan historia det. Ska sluta gnälla för ikväll.

jag tror inte du behöver ett förhållande. jag tror det stjälper mer än det hjälper. det är nog ditt självförtroende som du själv nämner som du behöver jobba på. känner igen mig själv alltför väl... ☺️

men jag är full och dum och full så vem fan bryr sig

Link to comment
Dela på andra sajter

Mmm sådär har jag känt många gånger.

Sen så sabbar mitt dåliga självförtroende ofta mig ifrån att faktiskt göra något åt det. xD Men det är väl en annan historia det. Ska sluta gnälla för ikväll.

Morrn. Hade lax varit kvar här hade detta kunnat fortsätta i flera dagar. Själv bodde jag i norrköping i 4 år och avskydde stan.

Link to comment
Dela på andra sajter

Morrn. Hade lax varit kvar här hade detta kunnat fortsätta i flera dagar. Själv bodde jag i norrköping i 4 år och avskydde stan.

Go' möra, längsta! 😄

Hur blandar du in laxen i det här menar du? 😕

Jag har putsat fönstren ( 😮 ) och nu jeflar blir det storstädning!

Men först: akffe! 🥰

Link to comment
Dela på andra sajter

Go' möra, längsta! 😄

Hur blandar du in laxen i det här menar du? 😕

När det blev snack om känslor och sånt höll han alltid lågan brinnande. Kommer ihåg han och dingbats utläggningar, även om jag alltid hade mina dubier om huruvida dingbats öht var allvarlig med det han skrev. Vid ett tillfälle erbjöd sej tom laxen att de skulle träffas, men blev nobbad. Weird.

Link to comment
Dela på andra sajter

När det blev snack om känslor och sånt höll han alltid lågan brinnande. Kommer ihåg han och dingbats utläggningar, även om jag alltid hade mina dubier om huruvida dingbats öht var allvarlig med det han skrev. Vid ett tillfälle erbjöd sej tom laxen att de skulle träffas, men blev nobbad. Weird.

Ah okej. Då är jag med. Mjo, det ligger någonting i vad du säger.

Förresten, vart bodde du i Norrköping? Jag spontantippar Åby eller på S:t Persgatan 😑

Link to comment
Dela på andra sajter

Ah okej. Då är jag med. Mjo, det ligger någonting i vad du säger.

Förresten, vart bodde du i Norrköping? Jag spontantippar Åby eller på S:t Persgatan 😑

Hagebygatan, vilket delvis förklarar varför jag avskydde stan, men bara delvis.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hagebygatan, vilket delvis förklarar varför jag avskydde stan, men bara delvis.

Åh fan, därute 😱 Det är ju längst bort från...allt. Fast iofs; Hageby centrum ändå...

Link to comment
Dela på andra sajter

Åh fan, därute 😱 Det är ju längst bort från...allt. Fast iofs; Hageby centrum ändå...

Fick jobb med kort varsel och var tvungen att ha en lägenhet. Sedan består ju stan bara av drottninggatan eller gjorde illafall då. Det är som ett jävla tranås på steroider.

Link to comment
Dela på andra sajter

[...] Sedan består ju stan bara av drottninggatan eller gjorde illafall då. Det är som ett jävla tranås på steroider.

😆 :lol:

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är såhär när kvällen dyker upp som...ja.... Jag kan komma på att jag saknar lite av mitt "gamla" umgänge, Alltså inte det vi har nu. Inget som helst fel på dem ( 🥰 ) men...ptja...mina gamla [musik)polare som tyvärr är utspridda över hela Sverige; en bor i Borås, en annan bor i Malmö och en tredje bor kvar i byn vi växte upp i. Det var ganska najs när vi väl var samlade och det vart musik och garv. Sådär skönt när man bara kunde dra över till kompisen, rycka en glass ur kylen och sätta sig i soffan med fötterna på bordet och bara softa ett par timmar.

På samma sätt saknar jag också Norrköping och umgänget där. Det blev musik, garv och sköna lååååååånga nätter med snack och ännu mer garv. Glömma bort tentor, puckade flickvänner och seeeega föreläsningar för en stund och bara softa bort i en skön vänskapsdimma... Hm.

Nu är allt en sådan stresshets. "Gå dit, gör det, föräldragrupp, tvätt, upp i tid och iväg till joppet, stimma runt där, blodprov, dryga läkare, vårdplaner, patienter, sluta för dagen, gå hem, uppleva tystnaden för att man har glömt att handla (igen), stressa iväg igen, tjafsa lite med någon bekant på stan, handla, hem igen, byta på Moa, natta Moa, gå upp efter 35 minuter, natta Moa igen, tick-tack, inte kunna sova, vara konstant rädd för att någonting ska hända familjen..." osv osv osv

Det är väl det här som kallas att vara vuxen.

Lirar lite gura. Lägger en basgång. Skruvar lite till på OD:n. Fixar ett schysst slap back på RPT-1:an.

Men jag antar att jag måste ha någonting att göra innan jag saknar ihjäl mig efter vår dotter och min förtjusande sambo. De är grymma som fan. Fan i mig, längsta; innan dem var jag ingenting.

Rants of a mad man I guess...

😱😊

🥰☺️

Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.