Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2011 del 4


Björn Olsberg

Recommended Posts

Annons
Analogfreak (oregistrerad)

Du är väl gammal gråsosse?

Nää jag röstar inte på sossarna. Så lågt har jag inte sjunkit ännu haha

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag, Vendela, Stina och Maja pratade om att gå ut o fira att tentan är avklarad på lördag! Alla som vill är välkomna!!

 

Här kommer dessutom lite om Descartes som vi fick ihop - lägg gärna/ändra eftersom det är ofullständigt o ev inte helt korrekt:

 

Idé – dels mentalt tillstånd eller tankens objekt

Ingen skeptiker alls: han hävdar att det finns föremål + våra uppfattningar om föremålet

Använder sig av metodologisk skepticism att komma fram till sanning

Är substansdualist i hur han ser på verkligheten

 

Nödvändiga sanningar – väsenssanningar – enda vi kan ha kunskap om (gäller ej för ngt som råkar vara sant vid

varje tidpunkt)

Tillfälliga sanningar - faktasanningar

 

Cogito – jag är medveten

Axiom som han härleder alla sanningar ifrån

Nödvändig sanning

 

Sinnena:

(i) observationer på långt håll eller små föremål – så att vi inte tror att det vi ser är ngt annat än det vi faktiskt ser

(ii) drömargumentet – kan ej utesluta att vi inte drömmer

Förnuftet:

(iii) demonargumentet / falsk gud

Från dessa tre argument inte så mkt vi kan veta egentligen, bara en sak, nämligen cogito

 

Cogito

Teorem

1. Jag existerar

2. Jag existerar såsom ett tänkande ting

3. Gud existerar

4. Gud är allsmäktig och god

5. Klara och tydliga idéer är sanna (utgör sanningskriterium)

6. En materiell yttervärld existerar (utgångspunkten för Decartes metafysik)

7.

Härledning av teoremen:

1.

Han härleder enligt argumentet: Jag är medveten

jag existerar

Kritik: kan ej härleda ”jag existerar” utan en ytterligare premiss – men då blir premissen ej deduktiv och bindande längre.

Han antar också att det kan vara så att den onda demonen bedrar en att ha uppfattningen att allt som är medvetet måste existera – använder sig därför inte av deduktiva argument! Alltså, för att det inte ska stå i motsättning till ”onda demonen argumentet” så kan han inte anta en ytterligare premiss eller anse det som ett deduktivt argument. Det måste således bygga på ngt annat än deduktiv slutledning eftersom han heller inte godtar det som ett entymemiskt argument.

 

Hur får han då fram sin sanning?

Jo, enligt:

 

A och B direkt sant – omedelbar sanning enligt samma struktur som Om P, så Q

A ___P_____

Q

Hävdar att axiomet ”jag är medveten” innefattar existens omedelbart argument

 

Jag existerar, kan inte härledas direkt ur axiomet jag är medveten.

Men gäller då han anser det vara omedelbart argument

 

2.

”kombination av axiomet och första teoremet”

 

3.

Kan omöjligt härleda detta ur enbart axiomet.

 

Orsaken till en idé måste ha minst lika stor (objektiv) formell realitet som idén har (mental/subjektiv) objektiv realitet

Idén om Gud måst en objektiv

Orsaken till idén om Gud måste vara mer verklig än idén.

Vi har en idé om Gud, men eftersom orsaken till den idén måste vara verkligare än själva idén så finns det en Gud som är verkligare än den idén – alltså finns Gud

Idén om Gud har vi från födseln, måste vara inplanterad om Gud

 

4.

Härleder från teoremet Gud existerar

 

5.

Faller tillbaka på teorem 3

Dessa kommer fr Gud

Definitionen av gud är ju att han är allsmäktig och god – klara o tydliga idéer är sanna – sanning är gott

Den cartesianska cirkeln innefattar teorem 3, 4, 5.

 

6.

Härleds ur teorem 5 (sanningskriteriet)

Klara o tydliga idéer om att det finns en materiell yttervärld finns alltså en materiell yttervärld.

 

Hela denna teori helt logiskt osammanhängande!

 

Den cartesianska dualismen

Skarp skillnad mellan kropp o själ

Verkligheten består av kropp och själ = def på beg substansdualismen

(A) Ingen substans är på en gång tänkande och utsträckt (Locke invänder mot postulat A)

(😎 En substans är en själ om och endast om den är tänkande

© En substans är en kropp om och endast om den är utsträckt.

(D) Varje själ är enkel och odelbar

(E) Varje kropp är sammansatt och delbar

 

Tänkande substans kan ej betvivlas – men den utsträckta kan betvivlas

Substansdualist - den tänkande substansen är ej underkastad determinismen

 

Själen har en fri vilja

Kroppen deterministisk maskin

Problematiskt hur kopplingen mellan dessa sker eftersom – medvetna handlingar.

Finns växelverkan mellan kropp och själ, men om han anser det, hur går det ihop med att han samtidigt säger att dessa är åtskiljda?

Jo, genom att själen kan påverka partiklar, kan ändra en partikels rörelseriktning och således påverka det mekaniska skeendet i hjärnan.

Själen kan alltså åstadkomma mekanisk verkan på korpusklerna i hjärnan, men endast i undantagsfall

 

Men korpuskularteorin bekämpades av just Descartes och Leibniz

Korpuskularteorin - version av atomistiken från antiken

 

Korpuskularteorin

Alla fysikaliska fenomen kan förklaras som rörelsefenomen, kroppars rörelse.

Kroppar uppbyggda av mindre kroppar, korpuskler (partiklar), i analogi m. t.ex. småsten.

 

Materiella verkligheten består av dess minsta beståndsdelar, korpusklerna

Dessa påverkar varandra ur strikta mekaniska samband

Ex. Orsak till att kritan faller nedåt: när kritan faller ner är det pga en kedja av mekaniska processer som orsaker fallet

Korpusklerna är icke observerbara – men förklarar observerbara fenomen

 

Primära kvaliteter

Ex. utsträckning, rörelse

Liknar själva idén

(i) idéer om primära kvaliteter liknar dessa

(ii) uppfattas med mer än ett sinne

(iii) matematiskt beskrivbara

 

Sekundära kvaliteter

Liknar ej själva idén

(i) idéer om sekundära kvaliteter liknar inte dessa

(ii) uppfattas med ett sinne

(iii) ej matematiskt beskrivbara

 

Cartesius gick längst i att reducera den primära begreppsapparaten till ett minimum.

Fullständig beskrivning av materiella fenomen med hjälp av endast kinematiska begrepp, dvs. de geometriska begreppen samt begreppen ’tid’ och ’läge’ samt ’materia’ och ’utsträckt substans’

___________________________________________________________________

Gammal tentafråga:

 

Enligt Descartes har vi en omedelbar, ofelbar tillgång till idéer. Vad är en idé? Vilka funktioner har idéerna? Vilka problem är förknippade med dem?

 

Vad är en idé?

Descartes – både medfödda och förvärvade idéer

Bara för att finns argument för att alla idéer inte är medfödda, betyder ej att alla är förvärvade

Delar m. Locke:

Idéerna måste vara orsakade av någonting

Måste vara idéer om ngting, om sina orsaker

 

Idéer kan vara endera ett mentalt tillstånd eller som ett tankesobjekt – Descartes använde sig av dessa båda definitioner, på ett tvetydigt sätt

Idéer är givet av Gud

Intryck kan ej betvivlas

Klara o tydliga idèer kan vi bara ha om primära kvaliteter – utsträckning och rörelse – uppfattas med mer än ett sinne.

 

Sekundära kvaliteter kan alltid reduceras till primära kvaliteter

Ingen skarp skillnad mellan dessa två kvaliteter

 

Vilka funktioner har en idé?

Funktionen hos idéerna är att få kunskap för att de klara o tydliga idéerna som e medfödda är sanna enligt sanningskriteriet. De sanna idéerna kan vi bara ha om primära kvaliteter.

 

Vilka problem är förknippade med dem?

Han förutsätter att det finns en Gud, därtill att denna Gud är allsmäktig och god, därför är våra idéer goda.

Invändningar:

1. Men Gud kanske existerar, men är ond.

2. Gud kanske inte existerar alls.

Detta är invändning mot både hans teori om idéer och sanningskriteriet

Att man pallar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Janne Josefsson tyckte inte att det var en bisyssla när Pär Johansson var och höll föredrag inför betalande publik 3 gånger per vecka bara för att han tjänade så mycket pengar på det. Men begreppet bisyssla tar inte hänsyn till hur mycket man tjänar utan bara hur många timmar man jobbar med en sak. Samma sak om man äger

en fastighet som man besöker någon gång per år, den kan ge en massa pengar, men kräver inte många timmar per

år av ägaren.

Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...