Jump to content
Annons

Recommended Posts

Postat (redigerat)

Jag har aldrig varit jätte outcast direkt, har alltid haft polare att hänga med, samt flera bröder, både äldre och yngre. Har däremot alltid varit tillbakadragen, tystlåten och försiktig, ja introvert helt enkelt. Nu (1-2år efter jag flyttat iväg) är jag nästan det motsatta såatte.

Sånna folk tror jag, som Overkill är inne på, drar sig till forum som det här.

Redigerat av Memphis
Annons
Postat

Då har väl du blivit en sån där stark och självständig typ på kuppen säkert.

I högstadiet umgicks jag med ett killgäng på en sju åtta pers, det var typ halva klassens killar som var i vårat gäng (musikerna och så) och den andra halvan i det andra gänget ("tuffa" gänget). Då hade jag rätt mycket socialt liv, fast det var ändå rätt cp, för om jag stötte på någon av dem på gatan (utom typ två av dem) så blev det ändå pinsamt och konstigt.

I ettan på gymnasiet umgicks jag inte med en jävel. I tvåan och trean umgicks jag med min syrra och hennes pojkvän, enbart. De är två år yngre. Året efter det samma sak, fast lite mindre. Umgicks ABSOLUT inte med NÅGON på tekniska basåret.

Sen de gjorde slut förra hösten har jag inte umgåtts med någon alls utanför skolan. Utom iBella då, men det är nästan uteslutande icke-fysisk kontakt med ett viktigt undantag. Och så lite andra brevkontakter har det blivit.

I högstadiet gick jag i kyrkan (😱) på onsdagar och hängde med folk. Det var faktiskt riktigt najs och det var skönt folk som jag sen även träffade i skolan och så. Annars hängde jag med tre stycken utanför skolan. I gymnasiet hängde jag inte med någon utanför skolan mer än mitt band men då var det ju mest repande men blir ju ändå automatiskt att man hänger. Det som är kul är att vi träffades via vendolin, men nu är dom (och en av dom tre från högstadiet) dom enda jag har träffat när jag är hemma. Eller nu är det iofs bara sångaren jag träffat den här sommaren.

Och sen jag flyttade till Uppsala går det inte jämföra. Har i och för sig inte så många kompisar eller träffar många så men man är ju iaf bekant med många och det här med att t.ex hänga med någon hem till nån man aldrig träffat för förfest eller så är inte alls märkvärdigt. Och då kan man ju träffa folk där, även om jag har lite svårt komma in i samtal eller sådär och lätt bara sitter med dom jag redan känner.

Postat

Har nog tappat bort poängen, men jag tror den var något i stil med att bara för att man inte skaffar sig ett socialt liv under skoltiden så betyder inte det att man "missar" något. Om du vill ha det så kommer det.

Man går ju miste om en jävla massa minnen, och det är inte så lite. Hela min gymnasietid var mer eller mindre bortkastad. Eller den ledde ju till att jag är den jag är nu, men om man tar den för vad den var medan den höll på så var det jävligt ineffektivt. Och jag hatar ineffektivitet. Tre år, helt åt helvete, bortkastad tid.

Postat

Jag har aldrig varit jätte outcast direkt, har alltid haft polare att hänga med, samt flera bröder, både äldre och yngre. Har däremot alltid varit tillbakadragen, tystlåten och försiktig, ja introvert helt enkelt. Nu (1-2år efter jag flyttat iväg) är jag nästan det motsatta såatte.

There's the keywords.

Förutom uts-Pazo då.

Postat

Ja, absolut.

Jag tror för övrigt att jag håller på att bli mer och mer F och mindre T. Eller i alla fall att jag lär mig när det passar att vara F och när det passar att vara T. Tror det är en ganska typisk grej som kommer när man blir vuxnare.

Jag har märkt att jag, i situationer där man borde vara F, blir mer T för att jag tycker det är "kul". Svårt beskriva så men när facebook är ju en aldrig sinande källa för klagomål, och i princip alltid så får jag sug att motargumentera eller rationellt förklara varför någonting är som det är.

Postat
Vårt kontrollbehov i kombination med den analytiska förmågan osv

Just det där med kontrollbehov har jag nästan släppt helt. Jag har nästan inget kontrollbehov alls längre, och det jävligt skönt. Det är jävligt jobbigt med kontrollfreaks, finns nästan inget jobbigare.

Postat

Man går ju miste om en jävla massa minnen, och det är inte så lite. Hela min gymnasietid var mer eller mindre bortkastad. Eller den ledde ju till att jag är den jag är nu, men om man tar den för vad den var medan den höll på så var det jävligt ineffektivt. Och jag hatar ineffektivitet. Tre år, helt åt helvete, bortkastad tid.

Mmm, jag förstår vad du menar. Kan känna samma sak med många saker - hur kan jag ha kvar mitt jobb på det här skitstället efter två år? Hur kan ja ha varit ihop med mitt ex i två år? Hur kan jag ha haft mitt band i snart två år? (Jävla massa tvåor då...)

I det stora hela är ingenting ineffektivt eftersom allting har någon verkan på dig som person.

Postat

There's the keywords.

Förutom uts-Pazo då.

Ja, Pazo passar verkligen inte in här egentligen! Va fan gör uts Pazo här egentligen? 😆🥰

Postat

There's the keywords.

Förutom uts-Pazo då.

Jag är väl egentligen lite sån ockås. bara att min "i dont give a fuck" attityd är starkare än dom så jag har liksom bah, wtf orka bry sig och ändå gjort saker med folk

Postat

Vet inte vad jag är egentligen.

Men ni som vet med er att ni är introverta, kan ni anta en annan roll och vara extroverta i 24 timmar om ni så önskar?

Postat

Jag har märkt att jag, i situationer där man borde vara F, blir mer T för att jag tycker det är "kul". Svårt beskriva så men när facebook är ju en aldrig sinande källa för klagomål, och i princip alltid så får jag sug att motargumentera eller rationellt förklara varför någonting är som det är.

Ja, i sociala sammanhang så. Men jag tänkte mer på vilka personliga beslut man tar och så. Då kan det vara skönt att vara F ibland och skita i att tänka så jävla rationellt och planera allting, bara släppa loss och se hur det går.

Postat

Dock så gillar jag uppmärksamhet ganska mkt så det har ockås tagit över rätt mkt och gjort att jag bah wtf! xD

Jag tror Uts-Pazo kan agera role-model för oss introverta nördar. xD

Postat

Jag är väl egentligen lite sån ockås. bara att min "i dont give a fuck" attityd är starkare än dom så jag har liksom bah, wtf orka bry sig och ändå gjort saker med folk

Haha, precis. Men det är ju att kunna ha den attityden och vara så avslappnad som gör att det blir så. Jag är kanske inget kontrollfreak men hatar att inte ha kontroll (behöver inte ha full koll men iaf lite). Vara sådär slapp och chill funkar inte för mig.

Postat

I det stora hela är ingenting ineffektivt eftersom allting har någon verkan på dig som person.

I det allra största hela är ingenting någonting. Men bara för att någonting påverkar en som person så betyder ju inte det att någonting annat, roligare och bättre, inte också hade gjort det. Allting påverkar en, så då är det bättre att utnyttja tiden effektivt.

Postat

Ja, i sociala sammanhang så. Men jag tänkte mer på vilka personliga beslut man tar och så. Då kan det vara skönt att vara F ibland och skita i att tänka så jävla rationellt och planera allting, bara släppa loss och se hur det går.

Ja, fast nä, det kan jag inte. Men funkar det för dig så är det ju bara tuta och köra.

Postat (redigerat)

I det allra största hela är ingenting någonting. Men bara för att någonting påverkar en som person så betyder ju inte det att någonting annat, roligare och bättre, inte också hade gjort det. Allting påverkar en, så då är det bättre att utnyttja tiden effektivt.

Med allt ditt prat om effektivitet börjar jag fundera på om det kanske finns en liten nationalekonom inom dig ändå.

Redigerat av Overkill
Postat

Många säger säkert NO SHIT SHERLOCK till det här, men...

Nu när det gått några veckor sen jag blev singel så kan jag se med andra ögon på vårt förhållande. Det var aldrig helt lätt. Jag böjde mig baklänges för att vara med henne, men hon gjorde aldrig samma för mig. Jag har alltid påstått att hon är extremt mogen för sin ålder och att det var det jag fan attraktivt. Men samtidigt så var hon omogen på ett väldigt avgörande vis - att ta tag i sitt eget liv och försöka bli självständig. Det var ett ständigt orosmoln för mig som jag ständigt sköt bort.

Postat

Dock så gillar jag uppmärksamhet ganska mkt så det har ockås tagit över rätt mkt och gjort att jag bah wtf! xD

Typ vad som varit min motsats då. Har alltid avskytt uppmärksamhet. xD

Postat

Ja, fast nä, det kan jag inte. Men funkar det för dig så är det ju bara tuta och köra.

Det betyder ju inte att jag inte tänker, naturligtvis. Men jag kanske tänker på mina känslor mer än bara på "objektiva faktum" (något som egentligen bara är en illusion). Men till exempel när jag var på landet förut. Då var det i slutändan ren känsla som fick avgöra vilken dag jag åkte hem. Jag tänkte på det sjukt mycket och velade hit och dit, men det var bara känslomässiga faktorer som hade någon större vikt, inte praktiska grejer.

Postat

I det allra största hela är ingenting någonting. Men bara för att någonting påverkar en som person så betyder ju inte det att någonting annat, roligare och bättre, inte också hade gjort det. Allting påverkar en, så då är det bättre att utnyttja tiden effektivt.

Seriously dude, även dom värsta stunderna eller till och med dom mest innehållslösa stunderna kan påverka dig på ett positivt vis. Precis som dom mest positiva erfarenheterna kan påverka dig negativt. Tänk bara inte på det som bortslösad tid för ingenting är det.

Postat

Med allt ditt prat om effektivitet börjar jag fundera på om det kanske finns en liten nationalekonom inom dig ändå.

Hehe. Nej, men det finns en liten tetrisspelare inom mig. Om livet är en jävligt hög tetrisspelplan så är alla upplevelser klossar. Och om livet har någonting som kan liknas vid en mening så är det att få ner så många klossar som möjligt utan onödiga tomrum emellan.

Postat

Hehe. Nej, men det finns en liten tetrisspelare inom mig. Om livet är en jävligt hög tetrisspelplan så är alla upplevelser klossar. Och om livet har någonting som kan liknas vid en mening så är det att få ner så många klossar som möjligt utan onödiga tomrum emellan.

Min bästis tes. Ungefär.

Postat

Seriously dude, även dom värsta stunderna eller till och med dom mest innehållslösa stunderna kan påverka dig på ett positivt vis. Precis som dom mest positiva erfarenheterna kan påverka dig negativt. Tänk bara inte på det som bortslösad tid för ingenting är det.

När man ser tillbaks på det i efterhand så ser man kanske ingen korrelation mellan positiva upplevelser och positiv påverkan på en som person. Men om man får välja vilka upplevelser man vill ha i sin nära framtid, positiva eller negativa, vad väljer man? Positiva såklart. Det är väl klart man inte väljer en massa innehållslös tid som kanske om man har tur får lika positiva konsekvenser som om man hade gjort någonting roligt. Det är bara en enkel sannolikhetskalkyl.

Postat

Många säger säkert NO SHIT SHERLOCK till det här, men...

Nu när det gått några veckor sen jag blev singel så kan jag se med andra ögon på vårt förhållande. Det var aldrig helt lätt. Jag böjde mig baklänges för att vara med henne, men hon gjorde aldrig samma för mig. Jag har alltid påstått att hon är extremt mogen för sin ålder och att det var det jag fan attraktivt. Men samtidigt så var hon omogen på ett väldigt avgörande vis - att ta tag i sitt eget liv och försöka bli självständig. Det var ett ständigt orosmoln för mig som jag ständigt sköt bort.

Visst är det skönt att få känna sig mognare än någon annan helt plötsligt?

Och att gå vidare i livet är bland det mest inspirerande man kan göra.

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.