Maskering och Nya rön om tinnitus & hyperacusis

[Erik dP]

Mitt ena öra blir bara sakta sämre. Jag har kanske lite disco-dip också, men det är ingen bullerskada. Hör ca 60 dB sämre (40 dB lär gula öronproppar dämpa). Infektioner ska inte kunna skada flimmerhåren, så som hos mig.

Hörapparat funkar utmärkt!

Man ska nog inte hoppas alltför mycket på flimmerhårsterapi trots att dom gjort sånt. Flimmerhåren hamnar oregelbundet vid återväxt.

Jag har hört/läst någon gång att man kan registrera tinnitus-ljud i de fall då flimmerhår vibrerar. Om jag fattat rätt så kan flimmerhåren göra detta. (Alltid?) Men som sagt, lita inte för mycket på detta påstående.

Kulturministern har fått ett CI-implantat enl tidningarna idag.

[debatt]

Mitt ena öra blir bara sakta sämre. Jag har kanske lite disco-dip också, men det är ingen bullerskada. Hör ca 60 dB sämre (40 dB lär gula öronproppar dämpa). Infektioner ska inte kunna skada flimmerhåren, så som hos mig.

Hörapparat funkar utmärkt!

Man ska nog inte hoppas alltför mycket på flimmerhårsterapi trots att dom gjort sånt. Flimmerhåren hamnar oregelbundet vid återväxt.

Jag har hört/läst någon gång att man kan registrera tinnitus-ljud i de fall då flimmerhår vibrerar. Om jag fattat rätt så kan flimmerhåren göra detta. (Alltid?) Men som sagt, lita inte för mycket på detta påstående.

Kulturministern har fått ett CI-implantat enl tidningarna idag.

Eftersom robotsökande mediciner vid olika åkommor är framtidens melodi och därför närmast helt utan biverkningar, ska man nog inte utsluta möjligheten att de kommer att kunna styra även även var flimmerhåren hamnar.

Cochleärt implantat, som du nämnde i samband med kulturministern, som är till för de som blivit döva eller nästintill och som inte är hjälpta av hörapparat är ju dock redan här och verkar lovande. Bild nedan för de intresserade. Man leder ljudet förbi ett inneröra utan fungerande flimmerhår.

Jag såg förresten ett bra reportage från Australien förra året om ett äldre par i 60-70-årsåldern som varit döva sedan födseln eller sedan mycket ung ålder iaf. De fick bägge cochleära implantat. Hos mannen fungerade det utmärkt, hos kvinnan bara bra i början. Sedan verkade det som om hon hade höjt upp volymen eller ändrat något annat justerbart, för hon tyckte att hon inte kunde höra folk perfekt och då tyckte hon det var lika bra att vara utan ändå. Jag minns när tekniken var ny, då sa man att de främst skulle kunna hjälpa barn som får det tidigt och eventuellt äldre som plötsligt blivit döva. Nu verkar användarna vara en större grupp, där även de med långsamt förvärvad dövhet ingår.

Sedan läste jag i en populärvetenskaplig tidskrift för knappt ett år sedan om plastikkirurgi och andra skönhetsoperationer. Man la ut en framtidsvision där folk kommer att vilja byta ut sina riktiga inneröron (och andra fullt fungerande funktionella inre kroppsorgan) när väl tekniken utvecklats att den överträffar vad den står idag. Vi får väl se, det verkar otäckt.

Åtminstone en del av flimmerhåren vibrerar nog alltid om de är friska, men den där registreringen du nämner är nog "bara" den registrering som patienten gör, inte att man med någon slags utrustning kan mäta den aktiviteten. Flimmerhåren ska ju vibrera för att ta emot yttre ljud. Däremot gjorde jag en ERA-mätning, evoked response audiometri och det var den sjukaste svarsbild de hade fått på sjukhuset, den skrev utanför pappret.

Det som annars varit den dominerande tanken om vad som är tinnitus är tvärtom att flimmerhåren inte vibrerar, utan att de sloknat eller gått av och ligger ned och sänder signal åt fel håll. En teori som numera verkar ifrågasatt till viss del. Det finns 300-400 olika skäl till tinnitus. En annan tanke är att det inte är en skada i flimmerhåren överhuvudtaget utan ett fel i tolkningen i hjärnan av utifrån kommande ljud. Att hela systemet ligger på helspänn, att man spetsar öronen, ja uttrycken är många.

[AnthonyS]

Intressant tråd! Kommer dessvärre in lite sent, men jag ska göra vad jag kan för att utveckla de saker jag har koll på av det som tagits upp i tråden.

Forskningen krin vagusnerven och tinnitus är väldigt intressant, men befinner sig i ett alldeles för tidigt skede för att man ska veta om det kan ha positiv verkan på tinnitusproblematik i den utsträckning att det kan bli kliniskt användbart. Man tänker sig att vagusnerven (kranialnerv nummer tio, parasympatisk, motorisk + sensorisk - ansvarar för innervation av svalgmuskulatur och delar av tungan, ansvarar för tarmperistaltik, sänkning av hjärtfrekvens etc.) genom stimulering, såkallad VNS, påverkas NTS (nucleus tractus solitarius) i hjärnan och hjärnstammen. Från NTS projicerar nervbuntar ut i två kärnor som heter Locus Coeruleus och Nucleus Raphe. Dessa skickar i sin tur diffus noradrenerg och serotonerg innervering till storhjärnan och aktiverar dessutom neuron i Nucleus Basalis som ansvarar för kolinerg neuromodulering. Man hoppas att ett påslag av dessa system genom VNS ska kunna lindra lindra tinnitus-symtomen genom en centraldämpande effekt, men också genom att ett påslag i dessa banor kan stimulera synaptisk re-modellering och på så vis ge hjärnan en chans att "städa upp" i kopplingar som är felaktiga/ogynnsamma. Det hela är som sagt ännu väldigt experimentellt och många av teorierna kring vagal stimulering är mycket intressanta, men relativt gissningsartade. Man vet exempelvis inte vilka långtgående effekter det hela kan få för centrala nervsystemet, och man vet inte heller i vilken mån hjärnan har möjlighet att re-modellera synaptiska kopplingar till följd av behandlingen. Vi har redan inbyggda "spärrar" i vårt cenrala nervsystem som kraftigt begränsar hjärnans förmåga att nybilda synapser. Förhoppningsvis kan man komma igång med en stor och bra humanstudie snart!

[AnthonyS]

Det som annars varit den dominerande tanken om vad som är tinnitus är tvärtom att flimmerhåren inte vibrerar, utan att de sloknat eller gått av och ligger ned och sänder signal åt fel håll. En teori som numera verkar ifrågasatt till viss del. Det finns 300-400 olika skäl till tinnitus. En annan tanke är att det inte är en skada i flimmerhåren överhuvudtaget utan ett fel i tolkningen i hjärnan av utifrån kommande ljud. Att hela systemet ligger på helspänn, att man spetsar öronen, ja uttrycken är många.

Jag förstår inte riktigt vad du menar här. Hårcellerna kn inte sända signal åt "fel" håll, det är en enkelriktad gata så att säga. Däremot förekommer ett intressant fenomen som kallas otoakustiska emmissioner, där tectorialmembranet i sig kan hamna i resonans och alstra eget ljud - örat låter. Det har dock inga väl belagda patologiska kopplingar till tinnitus utan har föreslagits vara en bieffekt av att den inre hårcellspopulationen i örat försöker reglera nodbildning på tectorialmembranet. Men skicka info åt fel håll kan hårcellerna inte göra.

[AnthonyS]

Läste att fysisk aktivitet skapar fria radikaler via syre och det är ju fria radikaler jag ska undvika f.n. Det är

därför idrottare måste tillföra extra antioxidanter. Det verkar dock som om min vilopuls är 100.

Som om det inte var nog med stämbandsproblemen.

Eftersom jag ändå är igång låter jag fingrarna galoppera vidare över tangenterna.

Varför ska du undvika fria radikaler? Det är helt omöjligt. Så fort en muskel används i din kropp produceras fria radikaler, hela tiden, dygnet runt. Kroppen har flera system för att hantera dessa, och man har börjat misstänka att hysterin kring antioxidanterna kan vara en katastrofal missbedömning. Fria radikaler används exempelvis av vårt eget immunförsvar för att avliva fagocyterade bakterier etc, och fyller således en viktig funktion. Utan dessa tar man bort en del av immunförsvarets "ammunition", och kan bli mer infektionskänslig.

Det pågår ruskigt intressant forskning av en duo i USA, som hävdar att antioxidanter dödat fler människor än det räddat. Även i sverige har sådana tankeströmmar böljat lite då och då. Ska bli kul att se vart det leder, precis som med kolesterolet. Men det är en helt annan diskussion.

[Riffraff]

Fy fan. När jag läser sånna här trådar blir jag nojig. Vill aldrig få tinnitus. Verkar vara ett helvete. Ni som har det och som kämpar/kämpat emot det ska ha all cred.

[debatt]

Man tänker sig att vagusnerven (kranialnerv nummer tio, parasympatisk, motorisk + sensorisk - ansvarar för innervation av svalgmuskulatur och delar av tungan, ansvarar för tarmperistaltik, sänkning av hjärtfrekvens etc.) genom stimulering, så kallad VNS, påverkas NTS (nucleus tractus solitarius) i hjärnan och hjärnstammen. Från NTS projicerar nervbuntar ut i två kärnor som heter Locus Coeruleus och Nucleus Raphe. Dessa skickar i sin tur diffus noradrenerg och serotonerg innervering till storhjärnan och aktiverar dessutom neuron i Nucleus Basalis som ansvarar för kolinerg neuromodulering. Man hoppas att ett påslag av dessa system genom VNS ska kunna lindra lindra tinnitus-symtomen genom en centraldämpande effekt, men också genom att ett påslag i dessa banor kan stimulera synaptisk re-modellering och på så vis ge hjärnan en chans att "städa upp" i kopplingar som är felaktiga/ogynnsamma. Det hela är som sagt ännu väldigt experimentellt och många av teorierna kring vagal stimulering är mycket intressanta, men relativt gissningsartade. Man vet exempelvis inte vilka långtgående effekter det hela kan få för centrala nervsystemet, och man vet inte heller i vilken mån hjärnan har möjlighet att re-modellera synaptiska kopplingar till följd av behandlingen. Vi har redan inbyggda "spärrar" i vårt centrala nervsystem som kraftigt begränsar hjärnans förmåga att nybilda synapser.

Intressant att få lite mer detaljer om hur man tänker gällande vagusnervens inverkan. Tack för det! Jag undrar mest hur stimuleringen sker praktiskt, med el eller vad? Påminner det om TENS, transkutan elektrisk nervstimulering?

Jag förstår inte riktigt vad du menar här. Hårcellerna kan inte sända signal åt "fel" håll, det är en enkelriktad gata så att säga. Däremot förekommer ett intressant fenomen som kallas otoakustiska emmissioner, där tectorialmembranet i sig kan hamna i resonans och alstra eget ljud - örat låter. Det har dock inga väl belagda patologiska kopplingar till tinnitus utan har föreslagits vara en bieffekt av att den inre hårcellspopulationen i örat försöker reglera nodbildning på tectorialmembranet. Men skicka info åt fel håll kan hårcellerna inte göra.

Från -89 till -99 när jag gick under olika behandlingar så var tanken att hårcellerna sänder signalen åt fel håll den klart dominerande tankegången hos de 7 läkarna jag besökte, när det gällde vad det är som låter egentligen. Man tänker sig att alla hårceller, även hos friska, har ett egenalstratljud. När en del av dessa kroknar så kommer de inte att vara placerade utåt bort från hörselcentrum i hjärnan och ta emot yttre ljud utan en del kommer vara placerade i riktning inåt istället. Som felinställda antenner. De sänder då det egenalstrade ljudet åt fel håll så att det blir relativt mer hörbart för den tinnitusdrabbade, särskilt eftersom dessa hörselceller kanske inte alls tar emot något yttre ljud då, som de är ämnade att göra. Under de senaste dagarna har jag läst det igen, men vilken av de runt 40 webbsidorna det stod på minns jag inte f.n. Får återkomma till det om jag orkar! Men att tinnitus är hörselcellernas egenalstrade ljud var vad jag fick "lära mig" av dem då och att mängden tinnitus bestäms av hur många av dessa hårceller som står fel och skickar ljudet uppåt. Men det finns ju många fler teorier. Dock kan man vara ense om att inget säkert vet. En är ju att tinnitus aldrig är en skada i innerörat...

Jag förstår vad du menar med "enkelriktad gata", signalen ska ju uppåt, men samtidigt förstår jag hur de tänker också.

Varför ska du undvika fria radikaler? Det är helt omöjligt. Så fort en muskel används i din kropp produceras fria radikaler, hela tiden, dygnet runt. Kroppen har flera system för att hantera dessa, och man har börjat misstänka att hysterin kring antioxidanterna kan vara en katastrofal missbedömning. Fria radikaler används exempelvis av vårt eget immunförsvar för att avliva fagocyterade bakterier etc, och fyller således en viktig funktion. Utan dessa tar man bort en del av immunförsvarets "ammunition", och kan bli mer infektionskänslig.

Ja alltså, om detta råder ingen tvekan - det handlar i mitt fall om bullerrehabilitering. En akut situation med bullerexponering i kombination med stress leder alltid till åtgärder med en minimering av fria radikaler och de trycker då alltid på att alkohol, hård fysisk aktivitet, stress m.m. är källor till extra höga halter av sådant och som definitivt ska undvikas vid akut bullervila. Jag har hört med dem om det! Undvik buller, undvik stress inkl fysisk aktivitet var rådet. Sedan finns det tydligen på några ställen i landet behandling intravenöst med kortison för att dämpa effekterna av en bullerexponering. En del tar kortison i tablettform. Man tänker sig då en svullnad i innerörat. Särskilt vid märkbart sämre hörsel, sudden deafness t.ex., så är det tillämpbart. Första dagen märkte jag definitivt sämre hörsel, men sedan andra dagen var hörförmågan "förhöjd" och sedan därefter mer "normal". Kortisonet ska ges inom 72 timmar om det ska vara aktuellt. Fast det visste jag ju inte då. Frågan om när jag ska utsätta mig för buller igen har inget konkret svar, det blir flytande. Det får jag prova mig fram till själv. Buller förresten? Det är för mig oönskat ljud.

Militärer som utsätts för buller (kanske i samband med skjutövning) har länge genomgått bullerrehabilitering genom att de sänts hem eller legat inne med intravenöst kortisondropp under övervakning. Undvikande av fysisk aktivitet och undvikande av buller har då varit bland de viktigare komponenterna i denna akuta behandling.

Jag VET att fria radikaler bildas hela tiden, vid minsta muskelanvändning. Men det handlar inte om antingen eller, det handlar om hur mycket. Det är jättebra att kroppen har olika system för att hantera dessa, men det är inget jag behöver belasta min kropp med extra mycket just nu.

Ganska många är ense om att ett akustiskt trauma eller bullerexponering under viss tid skapar skadliga fria radikaler i en mängd som är för stor för att systemet ska klara av. Det blir en för stor belastning helt enkelt. Man tänker sig också att detta ger skadorna i innerörat, det blir en ohanterbar stressituation för örat. Sedan säger dessutom bland andra forskaren Kajsa-Mia Holgers att tinnitus t.o.m. kan uppkomma genom stress utan bullerinslag, något som har mött motstånd hos andra.

Nu är min tinnitus förresten mest pulserande. Det kanske är pulsen...

[AnthonyS]

Intressant att få lite mer detaljer om hur man tänker gällande vagusnervens inverkan. Tack för det! Jag undrar mest hur stimuleringen sker praktiskt, med el eller vad? Påminner det om TENS, transkutan elektrisk nervstimulering?

Från -89 till -99 när jag gick under olika behandlingar så var tanken att hårcellerna sänder signalen åt fel håll den klart dominerande tankegången hos de 7 läkarna jag besökte, när det gällde vad det är som låter egentligen. Man tänker sig att alla hårceller, även hos friska, har ett egenalstratljud. När en del av dessa kroknar så kommer de inte att vara placerade utåt bort från hörselcentrum i hjärnan och ta emot yttre ljud utan en del kommer vara placerade i riktning inåt istället. Som felinställda antenner. De sänder då det egenalstrade ljudet åt fel håll så att det blir relativt mer hörbart för den tinnitusdrabbade, särskilt eftersom dessa hörselceller kanske inte alls tar emot något yttre ljud då, som de är ämnade att göra. Under de senaste dagarna har jag läst det igen, men vilken av de runt 40 webbsidorna det stod på minns jag inte f.n. Får återkomma till det om jag orkar! Men att tinnitus är hörselcellernas egenalstrade ljud var vad jag fick "lära mig" av dem då och att mängden tinnitus bestäms av hur många av dessa hårceller som står fel och skickar ljudet uppåt. Men det finns ju många fler teorier. Dock kan man vara ense om att inget säkert vet. En är ju att tinnitus aldrig är en skada i innerörat...

Jag förstår vad du menar med "enkelriktad gata", signalen ska ju uppåt, men samtidigt förstår jag hur de tänker också.

Ja alltså, om detta råder ingen tvekan - det handlar i mitt fall om bullerrehabilitering. En akut situation med bullerexponering i kombination med stress leder alltid till åtgärder med en minimering av fria radikaler och de trycker då alltid på att alkohol, hård fysisk aktivitet, stress m.m. är källor till extra höga halter av sådant och som definitivt ska undvikas vid akut bullervila. Jag har hört med dem om det! Undvik buller, undvik stress inkl fysisk aktivitet var rådet. Sedan finns det tydligen på några ställen i landet behandling intravenöst med kortison för att dämpa effekterna av en bullerexponering. En del tar kortison i tablettform. Man tänker sig då en svullnad i innerörat. Särskilt vid märkbart sämre hörsel, sudden deafness t.ex., så är det tillämpbart. Första dagen märkte jag definitivt sämre hörsel, men sedan andra dagen var hörförmågan "förhöjd" och sedan därefter mer "normal". Kortisonet ska ges inom 72 timmar om det ska vara aktuellt. Fast det visste jag ju inte då. Frågan om när jag ska utsätta mig för buller igen har inget konkret svar, det blir flytande. Det får jag prova mig fram till själv. Buller förresten? Det är för mig oönskat ljud.

Militärer som utsätts för buller (kanske i samband med skjutövning) har länge genomgått bullerrehabilitering genom att de sänts hem eller legat inne med intravenöst kortisondropp under övervakning. Undvikande av fysisk aktivitet och undvikande av buller har då varit bland de viktigare komponenterna i denna akuta behandling.

Jag VET att fria radikaler bildas hela tiden, vid minsta muskelanvändning. Men det handlar inte om antingen eller, det handlar om hur mycket. Det är jättebra att kroppen har olika system för att hantera dessa, men det är inget jag behöver belasta min kropp med extra mycket just nu.

Ganska många är ense om att ett akustiskt trauma eller bullerexponering under viss tid skapar skadliga fria radikaler i en mängd som är för stor för att systemet ska klara av. Det blir en för stor belastning helt enkelt. Man tänker sig också att detta ger skadorna i innerörat, det blir en ohanterbar stressituation för örat. Sedan säger dessutom bland andra forskaren Kajsa-Mia Holgers att tinnitus t.o.m. kan uppkomma genom stress utan bullerinslag, något som har mött motstånd hos andra.

Nu är min tinnitus förresten mest pulserande. Det kanske är pulsen...

Man stimulerar den cervikala grenen av vagus med mycket milda elektriska pulsar. Jag hoppas som sagt att de genomför en humanstudie någonstans i världen snart, det vore så sjukt intressant att se hur detta utvecklar sig.

Då lämnar vi just fria radikaler och den delen av diskussionen tycler jag. Den förtjänar nästan en egen tråd 🙂 Också där hoppas jag att forskningen går vidare och börjar undersöka frågetecknen som dykt upp. De fria radikalernas inverkan på kroppen är nu en etablerad sanning i vetenskapen, så det lär uppröra både en och annan när man börjar röra om i just den grytan.

Ställt bortom allt är iaf att det är ett riktigt hel*ete att lida av dessa problem. Min tinnitus har lugnat sig med åren, sen jag drog ner på livespelande med banden och slutade sitta i kammarorkester (något jag saknar så ofantligt mycket ibland). Men min hyperacusis är ständigt närvarande. Tyvärr. Det är skönt att man kan vara musiker på seriös hobbynivå ändå, och få det att fungera.

[debatt]

Man stimulerar den cervikala grenen av vagus med mycket milda elektriska pulsar. Jag hoppas som sagt att de genomför en humanstudie någonstans i världen snart, det vore så sjukt intressant att se hur detta utvecklar sig.

Då lämnar vi just fria radikaler och den delen av diskussionen tycler jag. Den förtjänar nästan en egen tråd 🙂 Också där hoppas jag att forskningen går vidare och börjar undersöka frågetecknen som dykt upp. De fria radikalernas inverkan på kroppen är nu en etablerad sanning i vetenskapen, så det lär uppröra både en och annan när man börjar röra om i just den grytan.

Ställt bortom allt är iaf att det är ett riktigt hel*ete att lida av dessa problem. Min tinnitus har lugnat sig med åren, sen jag drog ner på livespelande med banden och slutade sitta i kammarorkester (något jag saknar så ofantligt mycket ibland). Men min hyperacusis är ständigt närvarande. Tyvärr. Det är skönt att man kan vara musiker på seriös hobbynivå ändå, och få det att fungera.

Ja, tänk om de kommer fram till en metod för att stänga av tinnitus. Tänk om den dessutom kunde gälla oavsett tinnitusens uppkomstorsak.

Jag är den förste att inte ha en låst åsikt. Att det skulle kunna visa sig att "bekämparna" av fria radikaler, dvs. antioxidanter, skulle kunna vara ännu ännu mer förödande är inte en främmande tanke egentligen, för man brukar ju framföra selen, zink, magnesium och vitaminer m.m. som exempel på antioxidanter helt av godo, men extrem överdosering kan ju medföra enorma hälsoproblem i vissa fall, förgiftning och död t.o.m. De får gärna röra i grytan med tvåhandsfattning för min del. Det enda som kan göra mig upprörd är en stark ovilja att söka kunskap.

Sedan vill jag gärna skilja på negativ och positiv stress också. Jag ser motion som positiv stress, som alltid är av godo (om man inte överdoserar och utan tillräcklig näringsförsel). I dagsläget är rådet dock att jag ska försöka få kroppen att ägna sig åt att läka. Sedan om det kallas fria radikaler, stress eller vadsomhelst kan vi lämna därhän.

Om tinnitus och hyperacusis. En hyperacusis som är ständigt närvarande skriver du. Jag vet inte hur länge du haft det, men när jag hade haft det i sju år så gav det plötsligt med sig och alla läkare hade sagt åt mig att har det inte gett med sig inom två år så gör det inte det. Hur fel de hade! Men så är det å andra sidan med allt jag har... simpla förkylningar tar aldrig 3 dagar utan minst 3 veckor.

Jag började utsätta mig för ljud som gjorde fysiskt ont, mer och mer och slutade helt med öronproppar i alla sammanhang. Det var först då jag fick resultat. Att ha lyssnat på deras band med vitt brus, gav "bara" att jag tålde duschljud och vattenfall. Jag resonerade med dem om att jag ville utsätta mig för varje ljud som jag inte tålde i doser dagligen. De förstod tankegången, men trodde inte att det behövdes eftersom bandet med vitt brus innehöll "alla frekvenser". Nu var det ju ett analogband så rent tekniskt är jag redan där tveksam. Jag menade att det inte bara är en frekvensfråga, det är frågan om transienter och amplituder också. Om jag inte tränas i att tåla explosiva ljud så kommer jag ju inte tåla dem. Jag behöver träna upp örats snabba dämpningsförmåga. Du gör som du vill, sa de. Nu har jag sett att det faktiskt kommit i användning på hörselkliniker att man utsätts för just såna mer explosiva, transientrika ljud som jag provade med, för rehabilitering av hyperacusispatienter.

Metoden med bruslyssnande för ökad ljudtolerans i det neurolgiska systemet (hjärnan) står J Hazell & P Jastreboff bakom. Träningen måste ske extremt långsamt och successivt.

Sedan skiljer man ju på hyperacusis, fonofobi, missphobia och recruitment. De med hyperacusis har ganska ofta ett visst inslag av rädsla för ljud. Något jag hade svårt att acceptera då och jag vet inte om mitt inslag av fonofobi var speciellt stort, för jag kunde få jätteont av ett ljud som jag inte hade haft en aning om att det skulle uppstå i förväg och hade därmed inte kunnat engagera min fobi i den givna situationen. Minns att någon läkare testade mig för detta på mottagningen utan min vetskap. Fonofobi bygger ju på att man vet att ljudet ska komma i förväg.

Man tror sig nu veta att skydda sig för länge från ljud är inte till gagn för de som nyligen drabbats av ett akustiskt trauma och därför fått hyperacusis och kanske även tinnitus. Första tre veckorna ska man ta det lugnt, men sedan är det dags att träna upp sig brukar rekommendationen vara. Det kan vara annorlunda om man drabbats av recruitmentskada. Vad jag minns så skyddade jag mig precis i början för ljud längre tid än vad som idag rekommenderas.

Redigerat 1 juni 2011 av debatt

[debatt]

Ska också tillägga att träna upp eller programmera om hjärnan, som de också kallar det, för att tolerera ljud kan påbörjas även efter lång tid. Men det kanske tar lite längre tid för effekt då.

Detta får mig lite att tänka på skotträdda hundar eller hästar. Varför är de rädda? Det bör ju rimligen vara för att de har fysiskt ont av ljudet. Eller?

Värt att notera är dock att träning för ökad ljudtolerans när det gäller vassa ljud som t.ex. porslin o.d., sker gradvis långsamt med ökande tillvänjning. Det är ju absolut inte frågan om att gå oskyddad till en konsert e.d. Varning på det!!

Redigerat 1 juni 2011 av debatt

[henk2055]

Har läst igenom hela tråden med stort intresse, och vill ge en stor eloge till er som delar med er av era kunskaper! Även om jag i sammanhanget "lider" av rätt lindriga besvär funderar jag en del över det här med hyperacusis. Jag har kronisk tinnitus, jag vet inte riktigt vilken grad, men det stör mig inte i min vardag utan bara lindrigt när det är tyst runtomkring mig, men däremot besvärar min ljudöverkänslighet mig lite mer.

I mina yngre år gick jag mycket på fotboll och skulle såklart alltid stå mitt i hejarklacken. När hemmalaget gjorde mål stod man då mitt ibland ett hundratal supportrar som vrålade lungorna ur sig. Detta är källan till mina besvär. Det är inte speciellt många ljud som besvärar mig, men jag har oerhört svårt för publikljubel och höga röster på nära håll. Detta har blivit jobbigt då jag på senare tid har fått en del livejobb. Jag har inga direkta problem när musiken spelas, men efter varje låt när det är dags att applådera och jubla skär, distar det och gör ont i öronen och för att stå ut måste jag alltid hålla för öronen efter varje låt. Man märker att något är fel när kollegan bredvid som rattar ljuset inte rör en min medans jag sitter och halvkvider med händerna över öronen varje gång det jublas.

Debatt skriver mycket om att komma till bukt med detta så ska man utsätta sig för de ljud man har svårt för. Är det helt enkelt så att jag ska låta mina öron lyssna på publikljubel ostört och på det sättet eventuellt på sikt lindra besvären? Det tar emot väldigt mycket för mig att göra detta. Allt som gör ont vill man ju tro är skadligt, men du menar att så inte alltid är fallet? Kan det förvärra ljudöverkänsligheten?

[debatt]

Har läst igenom hela tråden med stort intresse, och vill ge en stor eloge till er som delar med er av era kunskaper! Även om jag i sammanhanget "lider" av rätt lindriga besvär funderar jag en del över det här med hyperacusis. Jag har kronisk tinnitus, jag vet inte riktigt vilken grad, men det stör mig inte i min vardag utan bara lindrigt när det är tyst runtomkring mig, men däremot besvärar min ljudöverkänslighet mig lite mer.

I mina yngre år gick jag mycket på fotboll och skulle såklart alltid stå mitt i hejarklacken. När hemmalaget gjorde mål stod man då mitt ibland ett hundratal supportrar som vrålade lungorna ur sig. Detta är källan till mina besvär. Det är inte speciellt många ljud som besvärar mig, men jag har oerhört svårt för publikljubel och höga röster på nära håll. Detta har blivit jobbigt då jag på senare tid har fått en del livejobb. Jag har inga direkta problem när musiken spelas, men efter varje låt när det är dags att applådera och jubla skär, distar det och gör ont i öronen och för att stå ut måste jag alltid hålla för öronen efter varje låt. Man märker att något är fel när kollegan bredvid som rattar ljuset inte rör en min medans jag sitter och halvkvider med händerna över öronen varje gång det jublas.

Debatt skriver mycket om att komma till bukt med detta så ska man utsätta sig för de ljud man har svårt för. Är det helt enkelt så att jag ska låta mina öron lyssna på publikljubel ostört och på det sättet eventuellt på sikt lindra besvären? Det tar emot väldigt mycket för mig att göra detta. Allt som gör ont vill man ju tro är skadligt, men du menar att så inte alltid är fallet? Kan det förvärra ljudöverkänsligheten?

Det kan vara nog så irriterande att inte tåla publikens uppskattning och jag förstår vad du menar med besvär av publikljud. När jag drabbades av hyperakusis så blev jag till slut tvungen att gå igenom varje ljud jag inte tålde, vilket innebar egentligen alla ljud som fanns. Inte ens min egen röst i vanlig samtalston tålde jag. Hur många timmar under tio års tid bara med att vända papper vet jag inte hur jag ägnade, då även det - precis som de flesta ljud - skar som en kniv. Jag har inte sedan -89 kunnat tåla hög musik eller busvisslingar och sådant som kan förekomma på en konsert, men det kan man ju skydda sig emot, antingen genom att inte gå eller genom hörselskydd. Men det är ju så att höga ljud (över 85 dB) ska ju egentligen ingen utsätta sig för. Har du bra öronproppar? Min egen ljudträning gick ut på att tåla vardagsljud, som att duscha, äta med kniv och gaffel, prassla med papper, ljudet av mynt och nycklar, toalettbesök, konversation. I name it. Jag gick från 45 dB till 90 dB skulle jag tro. Vad jag ligger på nu i detta återfall 12 år senare från det jag blev bättre vågar jag inte tänka på, men främst är det tinnitus nu som stör.

Jag vill inte uppmana någon att helt på egen hand börja träna med ljud som gör ont! Man måste ha en kontakt med öronläkare till att börja med och diskutera det. Det är viktigt att poängtera. Jag var i en situation där jag ställde ett ultimatum. Det mest minnesvärda var situationen på Ica när jag föll ihop av ljudet av en prismärkningspistol bakom ryggen och välte en hel hylla med konservburkar. Det var under min ljudträningsperiod. Jag gick oskyddad.

Det var en öronläkare som sa till mig att efter flera år så är det osannolikt att den akutliknande (=skärande) smärtan beror på skadan. Nu är det nog så att den beror på att hjärnan fortfarande registrerar den som en akut skada. De skiljde åtminstone då på akut och kronisk smärta, där den akuta smärtan är mer knivskarp och den kroniska mer molande. "Det gäller att programmera om hjärnan. Kroppen tröttnar på att varna för samma sak i evighet", sa han.

Sedan skiljer man på olika slags ljudkänslighet också. Och det verkar inte finnas 100%-ig samstämmighet mellan hur det presenteras i Sverige och England t.ex. Recruitment och hyperacusis är inte samma sak. Det är svårare att träna recruitment, som det verkar.

Henk, har du fått reda på dina smärttröskelnivåer genom mätning? Har du någon gång fått träna genom att lyssna på vitt brus eller rosa brus? Hela Tinnitusrehabiliteringsprogrammets grund ligger i att träna med vitt brus eller rosa brus, de rekommenderar oftast det rosa då vissa patienter upplever vitt brus (fler frekvenser) som jobbigt. Vitt brus mest mot tinnitus och rosa brus mot hyperacusis. Börja där. Med LÅGA nivåer. Nu verkar du ju iofs tåla mycket ljud redan. Kontakta hörselvården för detta, eftersom programmet man ska följa är detaljerat och precist. Gör inget dumt och utsätt dig för otäcka höga ljud som gör ont. De ljud du nämner är ju över 85 dB och det är gränsen för vad som kan ge hörselskador för vemsomhelst, särskilt om man utsätts tillräckligt länge.

Redigerat 2 juni 2011 av debatt

[debatt]

Anthony S (och alla andra), idag stod det på text-tv om att man utfört en ny metod för att påverka blodtrycket hos patienter.

"Ny behandling mot högt blodtryck

Tre patienter har nyligen opererats på

Sahlgrenska universitetssjukhuset i

Göteborg med en ny behandlingsmetod

mot högt blodtryck.

Genom att med värmeelektroders hjälp

bränna i artärerna blockeras en viss

nervsignal i de sk omedvetna nerverna

som går mellan hjärnan och njurarna.

I de nerverna finns ofta överaktivitet

som medverkar till högt blodtryck.

Behandlingen kan hjälpa patienter som

har högt blodtryck trots medicinering.

Uppemot 100.000 svenskar kan bli

aktuella för behandlingen, säger över-

läkare Bert Andersson till Rapport."

En överaktivitet i den omedvetna nervbanan.

Pratar vi vagus nu?

Redigerat 2 juni 2011 av debatt

[debatt]

Hittade denna studie när jag surfade runt. Det handlar om magnetism och laserbehandling mot ljudöverkänslighet.

"Behandling med god effekt på hyperakusi

Anders E Haglund

medicinteknisk ekonom, Irradia AB, Stockholm

Hyperakusi (överkänslighet för ljud) har med stöd av audiometrisk uppföljning av smärttrösklar inte tidigare kunnat beläggas vara behandlingsbar.

En svensk prospektiv behandlingsstudie, genomförd åren 2001–2006, visar på stora förbättringsmöjligheter för patientgruppen. Patienterna behandlades bilateralt med en icke-invasiv, smärtfri kombinationsbehandling två gånger per vecka, totalt 10–20 sessioner: temporalt med pulserande elekt­romagnetiskt fält och via hörselgången med biofotostimulerande, icke-inva­sivt rött och infrarött laserljus. Studiens resultat baseras på audiometriskt test av smärttrösklar för elva ljudfrekvenser i intervallet 125–8 000 Hz på 444 patologiska observationer (smärtupplevelse under 90 dB) i 83 öron på 48 patienter, som jämfördes med två hypotetiska placebogrupper, där 40 respektive 80 procent antogs erhålla förbättring.

Toleransen för ljud ökade signifikant. Omedelbart efter genomförd behandlingsomgång var ljudtoleransförbättringen 13,5 dB. Förbättringen var 4–6 månader efter avslutad behandling 23,2 dB, vilket motsvarar en 208 gånger bättre ljudtolerans än före behandling. Den genomsnittliga ljudtoleransförbättringen var 15,3 dB. Av patienterna blev 65 procent helt besvärsfria, medan 94 procent av observationerna förbättrades. Inga biverkningar noterades."

Även om en del kritik framförts om studiens genomförande vad gäller randomisering och blindning, så kan det kanske vara något att fundera över. Här från den stundtals smått hätska efterdebatten.

[källa: Läkartidningen.se, Läkartidningen nr 50 2010.]

Redigerat 2 juni 2011 av debatt

[debatt]

En webbsida med mycket information: The Tinnitus and Hyperacusis Centre, London, UK. Inte minst tas ju TRT (Tinnitus Retraining Therapy) upp här.

En behandlingsform mot tinnitus och hyperacusis, med bakgrundsbrus.

Alla är vi olika och det normala förfarandet (enligt ovanstående modell) var inget för mig, dvs. att man tillför ett yttre ljud med lägre volym än sin egen tinnitus för det ledde bara till att min tinnitus stegrades. Höjde volymen igen på bakgrundsljudet efter ett tag, varvid min tinnitus stegrades ännu mer och så höll det på. Märkte att om jag direkt istället försökte släcka ut tinnitus med ett tillräckligt starkt bakgrundsljud så sjönk tinnitus. Upprepad behandling i kombination med andra kanske trevligare bakgrundsljud än brus gav så småningom häpnadsväckande varaktiga resultat. Även beträffande hyperacusis. Jag kommer att påbörja träning även efter detta bakslag, frågan är bara när det är mest lämpligt.

Vissa siter och sjukhus skiljer mellan TRT och maskering. Enligt denna webbsida: www.dbdbdb.nu , så gör man ytterligare en distinktion och skiljer mellan maskering, ljudstimulering och TRT.

dbdbdb.nu:

"TRYCKKAMMARE

Det finns behandlingsförsök både med över och undertryckskammare.

 

AKUPUNKTUR

Vissa har blivit bättre av akupunktur. På Karolinska sjukhuset har det

genomförts försök med akupunktur. De flesta hade oförändrad tinnitus

efter behandlingen. Några blev bättre och någon blev sämre.

 

GINKO BILOBA

Är ett naturläkemedel som kan köpas på hälsokostbutiker. Det sägs att

Ginko Biloba har en positiv effekt på blodflödet i kroppen. Nedsatt

blodflöde leder till syrebrist i kroppens olika organ. Brist på syre påverkar i synnerhet hjärnan vilket kan orsaka tinnitus.

Forskning med Ginko Biloba har genomförts på Karolinska sjukhuset.

 

SILICA

Är ett tillskott bla av kisel, finns att köpa i hälsokosten. Detta hade

avsevärt förbättrat en av våra medlemmars tinnitus och framförallt

hjälp till mot ljudkänsligheten. Detta preparat stärker naglar och hår!

Finns att köpa på hälsokostbutiker.

 

ANTIDEPRESSIVA MEDEL

Atidepressiva medel ges ibland till tinnitusdrabbade.De kan påverkar "ljudfiltret

i hjärnan. På ett liknande sätt som när "stänger av" ljudet av en tickande klocka i

sovrummet.

Ett bättre allmäntillstånd gör ävan det att tinnitusen blir lättare att leva med.

 

MASKERING

De flesta som har tinnitus upplever att ljuden är besvärligare när det är tyst i omgivningen. Då kan man helt eller delvis dölja tinnutusljuden med musik,

elektrisk fläkt eller annat.

 

Ett mer sofistikerat sätt är att skaffa en tinnitusmaskerare. Det är en liten

apparat som skapar bakgrundsljud som skall vara så likt ditt eget ljud som

möjligt samt något starkare och bärs i eller bakom örat. På så sätt är det

tänkt att din tinnitusljud skall minska i styrka. Man har dock kommit fram

till att minskningen blev temporär och därefter ökade ljuden i örat.

[Anm: Kan här flika in att jag nyligen läst om en kvinna som inte bara fått ned sin tinnitus

från grad 3 till grad 1 med just full maskering av tinnitus under ett års tid. Inte nog med

det, hon gick efter detta från en en sämre hörselnedsättningsnivå till en liten dito.

Det är nog maskering jag skulle kalla min egen metod också, även om det började med TRT

(se nedan). Till slut blev det ju automatisk maskering eftersom jag försökte träna bort

min hyperacusis, och med tillägget andra ljud än brus också.]

 

LJUDSTIMULERING

Under minst ett år mer än sex timmar om dagen skall patienten bära

ljudstimulatorer. De alstrar ett svagt vitt brus.

Efter ett tag lär sig hjärnan att koppla bort detta brus. På så sätt kan

hjärnan även sålla bort tinnitusljuden.

Denna behandling har givit goda resultat.

 

BETTSKENA

Ett spänt käkparti kan förvärra eller orsaka tinnitus. Spänningarna brukar minska eller försvinna om man använder bettskena under natten.

Kostnad 1.500 kr och uppåt.

 

LASER

Behandling sker med lågeffektslaser (LLLT - Low Level Laser Therapy) är icke-invasiv (man går ej igenom huden, d.v.s. ingen risk för infektioner). Ofta kombineras behandlingen med Ginko Biloba eller någon annan form av medicin. Kostnad 650 kr per gång. Behandling minst 10 ggr.

 

MASSAGE

Massage i största allmänhet gör att du blir avslappnad och upplever din tinnitus mindre störande. Massage av en viss muskel i nacken kan göra att tinnitusen lindras eller försvinner.

Det finns de som helt har blivit av med sin tinnitus med hjälp av denna behandlingsmetod.

 

SKÄRA AV HÖRSELNERVEN

Denna form av "behandling" görs knappast längre. I de fall det har gjorts har patienten varit döv. Flera patienter fick värre tinnitus efter operationen.

 

HÖRAPPARAT

En hörapparat gör att omgivande ljud förstärks och på så sätt märks tinnitusen mindre.

 

PSYKOLOGISK BEHANDLING

Senare tids forskning har visat på ett samband mellan depression, stress, utbrändhet och tinnitus. Många som drabbas av tinnitus hamnar dessutom i

ett kristillstånd där man kan behöva psykologisk hjälp för att ta sig ur kristill-ståndet. Kognitivt inriktad behandling kan hjälpa till att få ett mer avslappnat förhållningssätt till tinnitusljuden. Counselling (klargörande samtal) är en metod

för att få en bild över tinnituspatientens livssituation, men avseende på föränd-

ringar som måste till för att lära sig leva med tinnitusen, och samtidigt kunna bibehålla största möjliga livskvalitéet.

 

TRT-terapi

Tinnitus retraining therapy, av Hazell och Jastreboff, är en väl beprövad behandlingsmetod, när det gäller personer med tinnitus och eller

ljudöverkänslighet utan hörselförlust. Forskning i USA, visar att c:a 60%

av 400 blev hjälpta med denna metod.

 

Man använder sig av en ljudstimuleringsapparat också kallad brusapparat,

bakom örat, som är kopplad till en standardkrok, vilken sitter i ytterdelen

av örat, så öppen som möjligt. Utseendet liknar en vanlig bakom örat

hörapparat utan förstärkning med ett bredbandigt vitt brus. Apparaten

används bilateralt, trots ensidig tinnitus för att inte överföra upplevelsen

av, att tinnitus låter i det tinnitusfria örat.

 

Brusapparaten används i c:a 1-1,5 år, dagligen, minst 6 timmar/dygn

och med återkommande besök på hörselkliniken.

 

Detta är ingen masker i vanlig mening, utan brusljudet från apparaten

skall vara något under tinnitusnivån. Personen lyssnar till både sitt eget

ljud och brusljudet(hjärnans omträning). Personer med enbart

ljudöverkänslighet har till en början en mycket låg nivå inställd på

brusapparaten för att sedan öka och då ökar toleransen för ljud i och

med det.

 

Renodlad TRT har ej samtalsterapi med som en del i behandlingen, vilket vi i Stockholm har, så man kan säga att TRT i Stockholm är en modifierad TRT, som använts sedan mitten av 90-talet."

Redigerat 2 juni 2011 av debatt

[debatt]

Undrar hur många dygn man kan vara utan sömn, eller hur liten sömnmängd man kan klara sig på totalt under en period?

[wellness music]

Wow! Vilken sammanställning - tack Debatt!

[henk2055]

Henk, har du fått reda på dina smärttröskelnivåer genom mätning? Har du någon gång fått träna genom att lyssna på vitt brus eller rosa brus? Hela Tinnitusrehabiliteringsprogrammets grund ligger i att träna med vitt brus eller rosa brus, de rekommenderar oftast det rosa då vissa patienter upplever vitt brus (fler frekvenser) som jobbigt. Vitt brus mest mot tinnitus och rosa brus mot hyperacusis. Börja där. Med LÅGA nivåer. Nu verkar du ju iofs tåla mycket ljud redan. Kontakta hörselvården för detta, eftersom programmet man ska följa är detaljerat och precist. Gör inget dumt och utsätt dig för otäcka höga ljud som gör ont. De ljud du nämner är ju över 85 dB och det är gränsen för vad som kan ge hörselskador för vemsomhelst, särskilt om man utsätts tillräckligt länge.

Vart vänder man sig för att få sin hörsel utredd och eventuellet hjälp med brus? Vårdcentralen? För min del är inte tinnitusen ett stort problem utan ljudöverkänsligheten. Utöver publikjubel är det tre intilligande toner i en viss oktav på ett piano som jag inte heller klarar av. Jag måste ha väldigt låg volym på grund av detta. Alla andra toner på pianot går hur bra som helst men just dessa tre gör att det skär och gör ont i öronen.

Redigerat 2 juni 2011 av henk2055

[debatt]

Vart vänder man sig för att få sin hörsel utredd och eventuellet hjälp med brus? Vårdcentralen? För min del är inte tinnitusen ett stort problem utan ljudöverkänsligheten. Utöver publikjubel är det tre intilligande toner i en viss oktav på ett piano som jag inte heller klarar av. Jag måste ha väldigt låg volym på grund av detta. Alla andra toner på pianot går hur bra som helst men just dessa tre gör att det skär och gör ont i öronen.

Nej, jag tycker du hoppar över vårdcentralen som väl på sin höjd provar hur länge du hör ett A med stämgaffelns hjälp.

Ska du till utvärdering av din nuvarande hyperacusis-situation så är det bättre att kontakta Hörselvården eller så

kallas den Audiologen på närmaste sjukhus. Skriv en egen remiss (brev) och att du har problem. Nämns särskilt det med

tonerna på pianot, för det kan inte sägas vara normalt. Märker du skillnad om du spelar de tonerna enskilt med paus

emellan, jämfört med om de tonerna ingår i ett ackord? Finns inte någon beteckning såsom Hörselvården så kan du söka ÖNH

(öron-näsa-hals). Det beror på var du bor. Det kan finnas privata specialister på hörselrubbningar, tinnitus,

hörselns sjukdomar osv, vilka är de epitet de brukar profilera sig med. Se till att ta reda på mer om läkaren innan!

Efter att jag första gången skadade mig -89 så låg alltid min upplevelse av mitten av ljudbilden lite till vänster av skallen (även om hörseln i sig sas vara ok bilateralt), så jag fick kompensera vid mixning. Och så kunde det vara lite grann även efter det att jag fått väck värsta ljudkänsligheten efter 7-10 år. Det som mest irriterade under värsta känslighetsperioden var dock den knivskarpa smärtan i vänsterörat, följt av tinnitus (alla ljud man kan tänka sig, vi räknade till en hel symfoniorkester på Audiologen en gång) och slutligen andra fenomen, molvärk plus fyllnadskänsla höger sida, spontana kramper i mellanörat vänster sida etc. Inte så konstigt med kramperna och knivskarpa smärtan vänster sida, för det var ju där läkaren som felbehandlat mig hade sluntit in med vaxutsuget så att jag domnade bort av smärtan. Samtidigt med upplevelsen av otäcka ljud kunde det knycka till eller kännas uppepå huvudet ibland också. En läkare pratade då om relästation.

Sedan följde 12 år närmast av befrielse.

Nu efter senaste bakslaget i fredags, så ligger mitten av ljudbilden i mitten av skallen helt plötsligt. Ett vitt brus som stundtals övergått till ett pulserande vitt brus. Obehag av vissa ljud. Kan nämna att jag i eftermiddag märkte mig vara känslig för ljudet av plast mot annat material, typ en varukorg som läggs i en annan. Sedan verkar hörselbenen överreagera/underreagera, först på höger sida och därefter på vänster sida. De knycker till. Känns som om någon petar med en tops på trumhinnan. Inget knivkarpt vad jag vet, men jag har inte vågat prova så mycket.

Vet med mig att jag måste träna upp så att jag inte blir mer ljudkänslig utan tvärtom, men samtidigt är det ett stort dilemma eftersom man ska undvika ljud ett tag vid en stressig bullerexponering som det var tal om, för tinnitusens skull.

Redigerat 2 juni 2011 av debatt

[debatt]

Måste få fråga er andra med tinnitus, kan ni flytta huvudet, röra nacken, eller rentav trycka någonstans och därmed eliminera er tinnitus så gott som? Om jag är i ett ljudtyst rum och står upp eller om jag ligger ned i samma rum innebär en mycket stor skillnad.

[debatt]

För att ÅTERGÅ till huvudfrågan i denna tråd;

"Maskering av tinnitus helt eller delvis".

Bra diskussionsunderlag nedan.

Själva kärnan i hur man tänker sig att ljudträning är tänkt att fungera, här ett utdrag från föredraget om TRT-metoden i praktiken (Hazell,

vid den sjätte Tinnituskonferensen 1999. TRT är ju den mest använda formen av ljudträning mot tinnitus (och hyperacusis) och går ut på att man hör ett svagt bakgrundsljud som inte ska maskera ens tinnitus.

"Sound therapy - Avoidance of silence

The auditory system has developed, in nature, in an

environment of continuous background noise.

While such nature sounds tend to create a feeling of

relaxation, many of the sounds generated by industry,

traffic and other machinery, are unwelcome.

The ability to isolate our environment from external

sound by double window glazing etc. allows much

of the day and general all the night-time, to be

passed in near silence. This results in abnormal

increases in central auditory gain.If a search by pattern

recognition processes in the subcortex for

external stimuli is unsuccessful, then the sensitivity

of detection increases. Consequently, when

environmental sounds are finally encountered they

are unnaturally loud, to the point where they cause

distress. The same process of enhancement works

with tinnitus pattern recognition, hence the reasons

for the Heller and Bergman phenomenon[*].

Patients need to learn by this information, that

silence is actually harmful to them, although quietness

is not. The environment needs to be enriched

with sound on a 24-hour basis, but this must be

with sounds that are not themselves likely to create

further aversion or dislike."

Det intressanta är understruket eller fetlagt i texten ovan.

Och det allra intressantaste är rödmarkerat. På ren svenska:

om man inte hör ljudet ordentligt så kommer känsligheten att öka.

Är det inte just därför min tinnitus istället ökar vid ett för svagt

bakgrundsljud, eftersom jag då inte hör vad det är för bakgrundsljud? 🤪

[*]Egen anm: Heller & Bergman var de som redan under 50-talet

fann att mer än 90% av studenter utan tinnitus inom fem minuter

upplevde någon slags tinnitus när de satt i ett ljudisolerat rum.

Redigerat 3 juni 2011 av debatt

[debatt]

En ytterligare artikel om en kanske kommande behandlingsform av tinnitus:

"Öronmärkt anslag ska ge bot mot tinnitus

Forskare vid Uppsala universitet får tre miljoner kronor för att ta fram läkemedel direkt riktade mot skador i innerörat, till exempel tinnitus. Projekt NANOEAR!

Publicerad: 2006-12-08

Text: Ewa Lundborg Nanoteknik Tillsammans med 23 andra europeiska forskargrupper ska Uppsalaforskarna finna nya metoder för att behandla olika former av hörselskador, till exempel hörselnedsättning, tinnitus och yrsel. Sammanlagt får forskarna dela på 10,6 miljoner euro för detta EU-projekt som går under namnet Nanoear. Som namnet antyder har projektet med nanopartiklar att göra. Det långsiktiga målet är att hitta ett effektivt sätt att få in läkemedel till rätt ställen i innerörat.

- Hela innerörat är omgivet av ben, och det är peroralt väldigt svårt att få in läkemedel i tillräckligt hög koncentration, säger Helge Rask-Andersen som är professor och överläkare på öronkliniken vid Uppsala universitet.

- Lidokain är det enda läkemedlet i dag som har effekt mot tinnitus, om vi ger det intravenöst så släcks tinnitusproblemen ut under tjugo minuter. Märkligt nog bevaras hörseln ändå.

Men i nuläget är lidokainbehandling inget alternativ, enligt Helge Rask-Andersen. Ett problem är risken för hjärtbiverkningar, och dessutom drabbas patienterna av yrsel eftersom lidokainet även påverkar balansorganets celler.

Genom att använda nanoteknik, där nanopartiklarna tar sig genom ett membran i mellanörat in i innerörat för att leverera läkemedlet till exakt rätt typ av celler skulle det öppnas en rad nya behandlingsmöjligheter.

I första steget kommer forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan att ta fram nanopartiklar. Sedan ska de testas för målsökning, ytstruktur, toxicitet och bärarkapacitet.

- Det är långt kvar till ett kliniskt program, men mycket spännande, säger Helge Rask-Andersen."

Man kan fundera på hur nanopartiklarna är tänkta ta sig in utan att skada membranet. Kan ovala och runda fönstren läka?

Redigerat 3 juni 2011 av debatt

[debatt]

Tränade upp sin hörsel något genom att lyssna på toner med musik i bakgrunden

Pojken kanske gick från -20 dB till -5 dB? Det framgick inte tyvärr. Men han verkar ju INTE ha haft en klinisk hörselskada från början. Kanske var det en träning som gjorde honom mer uppmärksam? Har själv märkt många gånger att en del människor man tror är nästan stendöva bara har blivit ljudblinda s.a.s.

Sensograf mäter hjärnans ljudtolkning individuellt. Hjälper barn med koncentrationssvårigheter, dyslexi m.m., men även om man har ljudkänslig tinnitus kan det vara aktuellt med behandling.

Jag visste inte att man kunde vara underkänslig för ljud också.

Redigerat 4 juni 2011 av debatt

[Erik dP]

Måste få fråga er andra med tinnitus, kan ni flytta huvudet, röra nacken, eller rentav trycka någonstans och därmed eliminera er tinnitus så gott som? Om jag är i ett ljudtyst rum och står upp eller om jag ligger ned i samma rum innebär en mycket stor skillnad.

...Om jag gäspar så ökar den.

Jag tror att min tinnitus har minskat med åren. Kan vara så att hjärnan har vant sig och blivit bättre på att ignorera den. Det kan oxå vara så att något har läkt. Kanske t o m att tinnitus-alstrande flimmerhår (om sådant finns) dött. Förr upplevde jag att tex motorbuller "förstärktes" till min tinnitus-ton.

Någonstans har jag hört/läst att tinnitus kan bli bättre på sikt, men inte varför.

Jag antar att det mest destruktiva är att man får detta i skallen och ältar det så att man förstör flera år av sitt liv. Lyckopiller kanske kan hjälpa mot "nedgrävning", men jag har inte provat.

Redigerat 4 juni 2011 av Erik dP

[debatt]

...Om jag gäspar så ökar den.

Jag tror att min tinnitus har minskat med åren. Kan vara så att hjärnan har vant sig och blivit bättre på att ignorera den. Det kan oxå vara så att något har läkt. Kanske t o m att tinnitus-alstrande flimmerhår (om sådant finns) dött. Förr upplevde jag att tex motorbuller "förstärktes" till min tinnitus-ton. Någonstans har jag hört/läst att tinnitus kan bli bättre på sikt, men inte varför.

Jag antar att det mest destruktiva är att man får detta i skallen och ältar det så att man förstör flera år av sitt liv. Lyckopiller kanske kan hjälpa mot "nedgrävning", men jag har inte provat.

Ok, jag märkte en stor skillnad när jag gäspade, flyttade huvudet i olika vinklar o.s.v. I förrgår gjorde jag en kraftig ansiktmassage, för jag var fortfarande extremt öm i ansiktsbenen. Efter den massagen slutade tinnitus att öka när jag gäspar. Däremot ökar den fortfarande när jag vrider på huvudet åt sidan. Jag kan stänga av tinnitus genom att nästan helt lägga huvudet åt höger sida. Det finns också punkter på skallen jag kan trycka med pekfingerspetsen på för att nästan stänga av den helt. Men man kan ju inte hålla fingret där hur länge som helst. De verkar överensstämma med de akupunkturpunkter akupunktören satte nålarna på.

Det finns inga läkemedel mig veterligen som kan hjälpa mot tinnitus, inga av de jag provat iaf. Snarare är det många grupper av läkemedel som kan ge tinnitus, som exempelvis smärtstillande och vissa huvudvärkstabletter, vissa antidepressiva, antiinflammatoriska läkemedel, blodtrycksmediciner och akuta astmamediciner. Dock hävdas att vissa andra antidepressiva kan ha en lindrande effekt. Antagligen för att de kan hjälpa en ur en negativ världsbild och som bieffekt lindras då även tinnitus, inte minst om de gör så att man sover bättre.

Negativt ältande är inte av godo för att hantera tinnitusen, men om man har den läggningen att man vill veta mer så är sökandet om vad som händer på fronten av mycket stor betydelse för att lättare kunna hantera sin tinnitus. Kan rekommendera boken "Tinnitus - new hope for a cure" av Paul Van Valkenburgh. Denne författare resonerar så också. Har man inte den läggningen är det bäst att försöka tänka på något helt annat.

Redigerat 4 juni 2011 av debatt

[debatt]

Min tinnitus är nu faktiskt som tystast när det är helt tyst omkring mig och den är ibland så tyst att jag undrar om den finns kvar även när jag anstränger mig för att höra den förutsatt att jag är i ett helt tyst utrymme. Men den stiger av ljudstress från motorcyklar och annan trafik, sopbilens sophämtning, tjafs på tv i hätska debatter, gräl bland grannarna, fyllevrålskrik utanför m.m till riktigt kraftiga nivåer. Tinnitusens karaktär har ändrats under veckan till att nu vara ett vitt pulserande brus i hela huvudet i takt med pulsen. Det känns även som om jag fått örfilar på bägge sidor.

Redigerat 4 juni 2011 av debatt

[debatt]

Här mer om somatisk (lägesbestämd) tinnitus - från yts-klinikens sida (YTS-kliniken.

"Tinnitus (Somatisk)

Tinnitus är ett symptom som tycks öka i förekomst. Tinnitus förekommer hos individer i åldrar från 4 år och uppåt. Få barnstudier är gjorda men de senaste visar på att tinnitus hos barn är vanligare än man trott. Det finns flera hypoteser om orsaker till tinnitus. Vissa hypoteser är så ofta förekommande att de uppfattas som sanna, såsom att tinnitus skulle bero på en skada i hörselorganet (cochlean). Tinnitus kan förekomma samtidigt som olika former av sådana hörselskador, men det saknas belägg för att det är skador i öronsnäckan som orsakar tinnitus.

Att tinnitus har med stress att göra är idag många forskare införstådda med men det uttrycks ofta i termer som att stress förvärrar symptomet eller att stress debuterar efter man fått tinnitus, men sällan att stress orsakar tinnitus. YTS-metoden bygger på en tankemodell att stress orsakar tinnitus som ett led i en kedjereaktion efter ökad mental och fysisk anspänning. Tinnitus som beror på muskelspänning kallas somatisk tinnitus och är den vanligast förekommande. Märker man att tinnitus ändrar sig då man rör käken åt olika håll, klämmer eller trycker på muskulatur i ansikte käkar och nacke är den somatisk. Om tinnitus ändrar sig över dygnet, i samband med ökad generell anspänning eller ökad stress är den somatisk. All somatisk tinnitus är behandlingsbar och efter noggrann genomgång av muskelspänningsgrad, funktionsstörning i nacke/käke samt bettproblematik och stressbelastning gör vi upp en individuell åtgärdsplan.

Många med tinnitus upplever samtidigt en ljudöverkänslighet (hyperakusis) och lockkänsla. Stress och ljudöverkänslighet hänger ihop liksom att ökad anspänning och lockkänsla hör ihop. Stress orsakar spänningar som orsakar symptom. Det finns även en vanförställning att ljudexponering är orsak till hörselskada som ger tinnitus. Ljudexponering kan iofs trigga tinnitus men det triggar samtidigt anspänning."

Även om inte muskelobalanser och liknande är grundorsaken till ens tinnitus, så kanske man kan bli hjälpt

med att mildra den. Här en länk till ett behandlingsprogram man kan köra själv, med stretching:

David, forskare o sjukgymnast

Redigerat 4 juni 2011 av debatt

[debatt]

Dong, S et al. Changes in neuronal activity and gene expression in guinea-pig auditory brainstem after unilateral partial hearing loss, Neuroscience, Vol 159, Issue 3, 2009.

Genmanipulering, framtidens bot mot tinnitus. Det har visat att tinnitus kan vara den elektriska nervaktiviteten som de tinnitusdrabbade hör.

Hoppet är att man ska kunna påverka generna i den drabbades kropp för att inte märka av tinnitusen så mycket. Genmanipulering helt enkelt.

Det kanske också kan förklara varför vissa lider mer än andra av tinnitus. I förebyggande syfte kan man också ställa sig frågan då: störs jag av en tickande klocka på väggen eller datorns brus om jag ska lära in något? Svarar man "ja, enormt mycket, jag kastar ut klockan" så lär man lida mer av tinnitus om man får det. Svarar man "nej, såna grejer tänker jag inte på, jag kan t.o.m. studera med musik på" så lär man inte lida lika mycket av tinnitus om man får det, kanske inte ens veta om att man har det. Men samtidigt spelar kanske den gamla diskussionen in som handlar om att man störs mer av ljud man inte gillar.

Redigerat 5 juni 2011 av debatt

[debatt]

Hur hör olika djur?

Några jämförelser:

Arter Ungefärligt (Hz)

human människa 64-23,000

dog hund 67-45,000

cat katt 45-64,000

cow ko 23-35,000

horse häst 55-33,500

sheep får 100-30,000

rabbit kanin 360-42,000

rat råtta 200-76,000

mouse mus 1,000-91,000

gerbil gerbil 100-60,000

guinea pig marsvin 54-50,000

hedgehog igelkott 250-45,000

raccoon tvättbjörn 100-40,000

ferret iller 16-44,000

opossum opossum 500-64,000

chinchilla chinchilla 90-22,800

bat bat 2,000-110,000

beluga whale vitval 1,000-123,000

elephant elefant 16-12,000

porpoise tumlare 75-150,000

goldfish guldfisk 20-3,000

catfish havskatt 50-4,000

tuna tonfisk 50-1,100

bullfrog Bullfrog 100-3,000

tree frog lövgroda 50-4,000

canary kanariefågel 250-8,000

parakeet undulat 200-8,500

cockatiel nymfparakit 250-8,000

owl uggla 200-12,000

chicken kyckling 125-2,000

References: Referenser:

RR Fay. RR Fay. 1988. Hearing in Vertebrates: a Psychophysics Databook . . 1988 Utfrågning hos ryggradsdjur: en Psychophysics Databook. Hill-Fay Associates, Winnetka IL. Hill-Fay Associates, Winnetka IL.

D Warfield. D Warfield. 1973. 1973. The study of hearing in animals. Studien av hörsel hos djur. In: W Gay, ed., Methods of Animal Experimentation, IV . I: W Gay, ed IV., Metoder för djurförsök. Academic Press, London, pp 43-143. Academic Press, London, pp 43-143.

RR Fay & AN Popper, eds. RR Fay & AN Popper, eds. 1994. Comparative Hearing: Mammals . 1994:. Jämförande Hearing däggdjur. Springer Handbook of Auditory Research Series. Springer Handbook of Auditiv Research Series. Springer-Verlag, NY. Springer-Verlag, NY.

CD West. CD West. 1985. 1985. The relationship of the spiral turns of the cochela and the length of the basilar membrane to the range of audible frequencies in ground dwelling mammals. Journal of the Acoustic Society of America 77:1091-1101. Förhållandet mellan spiral varv cochela och längden på basilarmembranet till området för hörbara frekvenser i bostaden däggdjur marken. Tidning Acoustic Society of America 77:1091-1101.

EA Lipman & JR Grassi. EA Lipman & Grassi JR. 1942. 1942. Comparative auditory sensitivity of man and dog. Amer J Psychol 55:84-89. Jämförande auditiv känslighet för människa och hund. Amer J Psychol 55:84-89.

HE Heffner. HE Heffner. 1983. 1983. Hearing in large and small dogs: Absolute thresholds and size of the tympanic membrane. Behav Neurosci 97:310-318. Utfrågning i stora och små hundar: tröskelvärden Absolut och storleken på trumhinnan 97:310-318. Behav Neurosci.

Ska tilläggas att mätningarna ovan inte avser volymintervallet 0-20 dB, utom man gick till runt 65 dB för att se om det fanns något som tog emot frekvensen. Även vad avser människorna.

Redigerat 5 juni 2011 av debatt

[debatt]

Mer om idéerna om Vagusnervsstimulering

[källa: Ny teknik]

Och för de som inte vill klicka:

Omstart av hjärnan tystar tinnitus

Av: Ulla Karlsson-Ottosson

Publicerad 14 januari 2011 11:19 36 kommentarer

Stimulering av en nerv i nacken, kombinerat med ljudsignaler, botar tinnitus hos råttor. Nu förbereder forskarna test på tinnituspatienter.

Simulering av en nerv i nacken ska stoppa tinnitus, som 15 procent av svenskarna lider av.

Tjut, pip, brus eller brummande ljud. Ungefär 15 procent av alla svenskar besväras av tinnitus. För runt 100 000 av dem påverkas hela livssituationen. Hittills har hörselskadan inte gått att bota. Den saken kan det kanske bli ändring på sedan forskare vid Texas University, i samarbete med företaget Microtransponder, testat sig fram till en metod som har fått det ständiga ljudet att upphöra hos råttor.

Metoden går ut på att stimulera en nerv i nacken, vagusnerven, med en svag elektrisk ström 300 gånger per dygn. Samtidigt med den elektriska impulsen spelas toneri närheten av tinnitusfrekvensen upp, men just den undviks. Processen pågick under tre veckor.

Jämfört med kontrollgrupperna (som endast fick nervstimulering, enbart ljudbehandling alternativt ingen behandling alls) försvann tinnitusen bara hos de råttor som fått kombinationsbehandlingen. Effekten kvarstod även vid en kontroll efter 3,5 månader. Enligt forskarna beror det på att kombinationsbehandlingen har fått nervcellerna att återgå till det normalläge de hade innan hörselskadan uppstod.

- Till skillnad från tidigare behandlingar försöker vi inte maskera eller dölja tinnitus, säger Michael Kilgard vid Cortical Plasticity Laboratory vid Texas University i en pressrelease.

- Vi tror att den del av hjärnan som behandlar ljud avsätter för många nervceller till vissa frekvenser. Det vi gör är att vi stämmer om hjärnan från ett läge till där den genererar tinnitus till ett läge där den inte gör det.

Enligt Navzer Engineer på Microtransponder är nästa steg studier på personer som drabbats av tinnitus.

- En pilotstudie med patienter i Europa kommer att starta in om en snar framtid, säger han.

Stimulering av vagusnerven används redan idag som en behandlingsmetod mot allvarlig depression liksom epilepsi.

Resultatet av studien presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature."

Redigerat 6 juni 2011 av debatt