Resultatsammanställning :: Kompressorn

[P Forsberg]

Det här var en intressant tråd! Väldigt bra initiativ av Valle! Jag vill se Mer av denna typen av trådar, gärna med en tillhörande undersökning som du postade innan den här tråden, som tar upp andra omdiskuterade studioverktyg. Väldigt lärorikt! Jag gillar ditt pedagogiska upplägg med bild och förklaringar.

Jag svarade C på fråga 1 och trodde att attackratten helt enkelt bestämde den tid som skulle gå innan kompressorn aktiverades, alltså att vilka peakar som helst skulle få passera utan att kompressorn behandlade dessa, men nu när man fått det lite mer klart för sig så fattar jag ju själv hur dumt det låter, det vore ju faktiskt väldigt osmidigt.

En undring har jag dock, om en sinuston på 5db ökar till 10db och sjunker 5 db, säg tio gånger inom loppet av 400ms, och kompressorn har värdena, Threshold:5db Attack:400ms. Hur kommer kompressorn arbeta då?

Kommer de här peakarna bli lägre och lägre, eller kommer varje peak att behandlas med en attack på 400ms och alltså bli bara marginellt komprimerade?

För som jag förstod det så menar du Valle att attacken alltid är "aktiv" så att säga och inte bara i början av varje "komprimeringsfas" (när signalen överstiger threshold) om man kan uttrycka det så.

Eller är det så att under de första 400ms när signalen överstiger threshold så komprimeras signalen med en jämn kurva, enligt attackparametern, oavsett vad för peakar som inträffar inom dessa 400ms, Om det kommer en ny peak efter 400ms så kommer en ny liknande kurva att bildas, även om signalen bara peakar i, säg 50ms, så kommer signalen alltså att förstärkas i 350ms?

[cborg]

Eh, Valle. Det där var verkligen ingen bra illustration på en kompressor. Felaktig eller vilseledande skulle jag vilja påstå.

[Linus]

Detta är enligt min mening det "sannaste" svaret. För det är ju precis det vi ställer in med attacken: den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska öka.

Jag blir bara lite allergisk över ordet hastighet. 300ms är ingen hastighet, det är en tid. ☺️

90km/h är en hastighet. 1h är en tid. En hastighet inom kompression skulle därmed kunna vara X dB/ms, dvs. hur snabbt en ljudsignals nivå förändras (förstärks eller försvagas) över tiden 1 ms.

Eftersom alternativ C uttrycker en tid tycker jag att C är det "sannaste" svaret, men jag hade föredragit alternativ E: Den tid det tar för kompressionen att träda i kraft efter överskriden tröskel.

Redigerat 25 maj 2011 av Linus

[Valle]

Eh, Valle. Det där var verkligen ingen bra illustration på en kompressor. Felaktig eller vilseledande skulle jag vilja påstå.

Hej, Allan! Du får gärna komma med en "bra illustration" som bättre kan visa hur attack/release påverkar en signal.

[Valle]

En undring har jag dock, om en sinuston på 5db ökar till 10db och sjunker 5 db, säg tio gånger inom loppet av 400ms, och kompressorn har värdena, Threshold:5db Attack:400ms. Hur kommer kompressorn arbeta då?

Beror lite på releasen, vad vill du ha den till?

[cborg]

Ett litet inlägg gällande attack samt release när vi ändå är igång.

Jag tittade lite hastigt på kretsen i 1176:an. Attack och release är där två motstånd som styr hur snabbt kondensatorn (kapacitator numera?) laddas upp respektive laddas ur. Eftersom kondensatorn på det sättet sköter styrström till transistor (laddar upp och laddar ur tänker jag) så anser jag också att kretsen i princip alltid är igång. Även om den kanske inte är det märkbart. Kanske är det en del av färgningen? Vem vet?

För den som har lite bättre koll än jag på att läsa kretsschema så varsågoda. Jag kollade bara på den lilla attack/release-delen. 🙂

[P Forsberg]

Beror lite på releasen, vad vill du ha den till?

Okej, hade varit intressant att jämföra en release på 100ms med en på 0ms.

Redigerat 25 maj 2011 av P Forsberg

[Valle]

Jag blir bara lite allergisk över ordet hastighet. 300ms är ingen hastighet, det är en tid. ☺️

90km/h är en hastighet. 1h är en tid. En hastighet inom kompression skulle därmed kunna vara X dB/ms, dvs. hur snabbt en ljudsignals nivå förändras (förstärks eller försvagas) över tiden 1 ms.

Eftersom alternativ C uttrycker en tid tycker jag att C är det "sannaste" svaret, men jag hade föredragit alternativ E: Den tid det tar för kompressionen att träda i kraft efter överskriden tröskel.

Hade du varit mindre kaxig om jag uttryckte det:

Fråga: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter?

Svar: Hur snabbt signalkomprimeringen ska öka.

?

I övrigt: Vi har alla våra egna "sannaste svar". Det som skiljer ditt från mitt är att mitt är "sannare". Sedan att du är fiffigare med ord och formuleringar än vad jag är hör annat till.

[Valle]

Ett litet inlägg gällande attack samt release när vi ändå är igång.

Jag tittade lite hastigt på kretsen i 1176:an. Attack och release är där två motstånd som styr hur snabbt kondensatorn (kapacitator numera?) laddas upp respektive laddas ur. Eftersom kondensatorn på det sättet sköter styrström till transistor (laddar upp och laddar ur tänker jag) så anser jag också att kretsen i princip alltid är igång. Även om den kanske inte är det märkbart. Kanske är det en del av färgningen? Vem vet?

För den som har lite bättre koll än jag på att läsa kretsschema så varsågoda. Jag kollade bara på den lilla attack/release-delen. 🙂

Kretsschema... Nu börjar det verkligen bli översittarfasoner över det hela. På vilket sätt tyckte du att ditt inlägg var relevant för min sammanställning?

Var det för att underlätta eller var det för att skylta lite med hur duktig du är?

Jag väntar fortfarande på din "illustration" som bättre än de jag har postat kan visa hur attack/release påverkar en signal.

[Linus]

Hade du varit mindre kaxig om jag uttryckte det:

Fråga: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter?

Svar: Hur snabbt signalkomprimeringen ska öka.

?

Inte för att vara kaxig överhuvudtaget, men visst hade den formuleringen inte stuckit i ögonen på samma sätt. Men jag hade föredragit svaret som "Hur lång tid det tar innan signalkomprimeringen uppnås".

Vi har alla våra egna "sannaste svar". Det som skiljer ditt från mitt är att mitt är "sannare".

"Sannare" än "sannast"? 😉

Nåja, fint med de pedagogiska bilderna. Det ska du iaf ha cred för. 🙂

[cborg]

Kretsschema... Nu börjar det verkligen bli översittarfasoner över det hela. På vilket sätt tyckte du att ditt inlägg var relevant för min sammanställning?

Var det för att underlätta eller var det för att skylta lite med hur duktig du är?

Jag väntar fortfarande på din "illustration" som bättre än de jag har postat kan visa hur attack/release påverkar en signal.

Det var helvete vad gnällig du blev då. Är det verkligen nödvändigt?

Mitt inlägg var menat för någon som faktiskt vill/kan läsa ut hur denna, rätt kända, kompressor fungerar för att vi lättare skall förstå hur en krets kan fungera gällande just threshold, attack och release.

Jag är alltså nyfiken för att jag inte är säker! Jag har ingen direkt erfarenhet.

Jag ska försöka mig på en liten bild i ppt eller nåt, sjaskig som den kan bli och så ska jag försöka förklara.

Varför du slänger ur dig det du gör vet jag inte. Möjligtvis för att du råkade få lite kritik för din bild. Märkligt isf.

[cborg]

Nu ska vi se om jag kan få till en bild. Inte lika fin som din Valle men jag hoppas den är illustrativ ändå.

Blått är insignal och gulorange är utsignal dvs komprimerad signal. Rött är tröskelvärde. Jag har försökt likna det vid 2:1 (inte mycket men illustrerar lite bättre).

Vid 1 passeras tröskelvärdet. Attacken börjar och komprimering går igång. Möjligtvis ser attackkurvan ut mer såhär men det kan inte jag säga.

Vid 2 ökar reduktionen eftersom insignalen ökar. Eventuellt sker reduktionsändringen här lite snabbare beroende på karaktäristik eller algoritm.

Vid 3 minskar reduktionen då insignalen minskar. Det sker återigen en reduktionsändring för att bibehålla ration.

Vid 4 minskar återigen reduktionen eftersom insignalen kommer under tröskelvärdet under den tid som release anger.

Så, varsågoda att plocka isär det hela. Men inget klagande på bilden för då j.....

[P Forsberg]

Så som ni båda (Valle och cborg) illustrerar release kurvan, som en ökande förstärkning av signalen, (som jag förstår det?) hur kommer det sig att kurvan ser ur så? Borde det inte vara tvärt om? Att komprimeringen minskar gradvis beroende på hur man ställt in release?

På det här viset alltså:

Redigerat 25 maj 2011 av P Forsberg

[wellness music]

Så som ni båda (Valle och cborg) illustrerar release kurvan, som en ökande förstärkning av signalen, (som jag förstår det?) hur kommer det sig att kurvan ser ur så? Borde det inte vara tvärt om? Att komprimeringen minskar gradvis beroende på hur man ställt in release?

På det här viset alltså:

Blått är insignal och gulorange är utsignal dvs komprimerad signal.

[cborg]

Så som ni båda (Valle och cborg) illustrerar release kurvan, som en ökande förstärkning av signalen, (som jag förstår det?) hur kommer det sig att kurvan ser ur så? Borde det inte vara tvärt om? Att komprimeringen minskar gradvis beroende på hur man ställt in release?

Men komprimeringen minskar faktiskt gradvis i båda illustrationerna. Tänk på komprimering som en reduktion av förstärkningen (gain reduction). När vi kommer under tröskelvärdet är det fortfarande reduktion/komprimering igång (dvs volymen är neddragen som kompensation) så då måste vi minska reduktionen/komprimeringen (dvs återställa volymen).

[Mojje Cruncher Andersson]

Allt detta har med ratio att göra!

Jag sitter och knåpar på en formulering bara för att göra det förståeligt.

cborg:

Betänk det faktum att förhållandet 2:1 är det samma vid -12 dB som vid -6 dB. Dessa ska släppa ut 6 dB respektive 3 dB efter kompression.

Jag har gjort samma analys som dig och Valle och ta mig fasen vad förbannad jag blir över dippen vid releasen.

Den stämmer inte med hur kretsen fungerar. Likförbannat blir dippen vid release att spänningen sjunker under ratioförhållandet.

Jag har det på tungan och ska fan knäcka denna nöt för det här gör mig heligt förbannad.

Så här fungerar inte en kompressor! Varken i mina öron eller elläramässigt.

Vi är nåt på spåren Valle!!!!!

Återkommer.

Vänligen.

/Mojje

[Mojje Cruncher Andersson]

Men komprimeringen minskar faktiskt gradvis i båda illustrationerna. Tänk på komprimering som en reduktion av förstärkningen (gain reduction). När vi kommer under tröskelvärdet är det fortfarande reduktion/komprimering igång (dvs volymen är neddragen som kompensation) så då måste vi minska reduktionen/komprimeringen (dvs återställa volymen).

Japp! Det hade varit korrekt under förutsättning att vi har AGC (automatic gain compensation) inkopplat.

Det skulle betyda att illustrationen inte ska se ut på detta sätt om jag inte kompenserar spänningsförlusten!!!

Det ligger mer bakom detta.

/Mojje

[P Forsberg]

Blått är insignal och gulorange är utsignal dvs komprimerad signal.

Ja det förstod jag, men den gulorangea kurvan vid t.ex "3" på cborgs bild, där visar kurvan att utsignalen sjunker till ett värde för att sedan öka lite igen. Det jag menar är att borde inte den kurvan minska gradvis istället för att göra en jättedipp för att sedan gradvis öka igen?

Eller har jag missat en liten detalj här?

[Shimmen]

Nu ska vi se om jag kan få till en bild. Inte lika fin som din Valle men jag hoppas den är illustrativ ändå.

Blått är insignal och gulorange är utsignal dvs komprimerad signal. Rött är tröskelvärde. Jag har försökt likna det vid 2:1 (inte mycket men illustrerar lite bättre).

Vid 1 passeras tröskelvärdet. Attacken börjar och komprimering går igång. Möjligtvis ser attackkurvan ut mer såhär men det kan inte jag säga.

Vid 2 ökar reduktionen eftersom insignalen ökar. Eventuellt sker reduktionsändringen här lite snabbare beroende på karaktäristik eller algoritm.

Vid 3 minskar reduktionen då insignalen minskar. Det sker återigen en reduktionsändring för att bibehålla ration.

Vid 4 minskar återigen reduktionen eftersom insignalen kommer under tröskelvärdet under den tid som release anger.

Så, varsågoda att plocka isär det hela. Men inget klagande på bilden för då j.....

Så alla volymändringar ovanför tröskelvärdet påverkas av attack?

[Mojje Cruncher Andersson]

Ja det förstod jag, men den gulorangea kurvan vid t.ex "3" på cborgs bild, där visar kurvan att utsignalen sjunker till ett värde för att sedan öka lite igen. Det jag menar är att borde inte den kurvan minska gradvis istället för att göra en jättedipp för att sedan gradvis öka igen?

Eller har jag missat en liten detalj här?

Precis det jag sitter och klurar på.

Ljudmässigt så "låter" inte kompressorn på det sättet.

Vad som ter sig än märkligare är att dippen, faktiskt pressar ner signalen under tröskelvärdet, vilket i sig leder till att ny attack startar.

Vad ska vi då med release till!?

Detta har nåt att göra med ration och på vilket sätt kompressorn släpper på spänning igen på det sätt cborg berättade om hur kretsen är byggd.

Återkommer.

/Cruncharn'

[Mojje Cruncher Andersson]

Så alla volymändringar ovanför tröskelvärdet påverkas av attack?

Ja.

/Crunch'

[Shimmen]

Ja det förstod jag, men den gulorangea kurvan vid t.ex "3" på cborgs bild, där visar kurvan att utsignalen sjunker till ett värde för att sedan öka lite igen. Det jag menar är att borde inte den kurvan minska gradvis istället för att göra en jättedipp för att sedan gradvis öka igen?

Eller har jag missat en liten detalj här?

Men när kompressorn har en viss mängd kompression och när volymen plötslig minskar trycker ju den gain på den lägre ljudande snutten med samma grad som på den högre; innan den kompenserar för det.

[Valle]

Okej, hade varit intressant att jämföra en release på 100ms med en på 0ms.

Tyvärr får jag ge dig ett halvtaskigt svar... för jag är inte riktigt säker. Om vi utgår från din beskrivning, som jag förstod den, att vi har 10 st 40 ms långa sinustoner (transienter) under en total signallängd på 400 ms så tänker jag mig så här:

@ Release = 0: Eftersom release saknas råder "normalläge" hela tiden; varje transient bearbetas på samma sätt (även om det så att säga sker under attack-tiden).

@ Release > 0: Jävligt knepigt.... I det här läget vill jag få det till att varje transient (när/om kompressorn jobbar på en föregående transient) komprimeras enligt angiven ratio i förhållande till transientens aktuella nivå (som bestäms av den "pågående" signalkomprimeringen).

Men jag är som sagt inte säker. (Å andra sidan, vill du snacka dessa detaljnivåer så är nördar som joachime/ThomasE/Demonproducenten bättre snubbar att vända sig till... 😉)

[Mojje Cruncher Andersson]

Men när kompressorn har en viss mängd kompression och när volymen plötslig minskar trycker ju den gain på den lägre ljudande snutten med samma grad som på den högre; innan den kompenserar för det.

Vilket fortfarande betyder att den arbetar med samma ratio som innan.

Det är detta som förbryllar mig just nu.

Varför kurvan ser ut som den gör!?

[P Forsberg]

Men när kompressorn har en viss mängd kompression och när volymen plötslig minskar trycker ju den gain på den lägre ljudande snutten med samma grad som på den högre; innan den kompenserar för det.

Som det ser ut på bilderna så sjunker utsignalen (alltså det som vi också hör genom högtalarna) för att sedan öka igen. Så som du säger att kompressorn fortfarande ligger och komprimerar och lappar över den nya lägre signalen, så betyder det att kompressorn på grund av att den komprimerar för mycket för den nya lägre signalen, ger ett resultat av lägre volym (utsignal) som den sedan, beroende av inställd release(?) kompenserar för genom ökad signal (=rätt ratio för den nya lägre signalen).

Förstår jag det rätt?

[Mojje Cruncher Andersson]

Tyvärr får jag ge dig ett halvtaskigt svar... för jag är inte riktigt säker. Om vi utgår från din beskrivning, som jag förstod den, att vi har 10 st 40 ms långa sinustoner (transienter) under en total signallängd på 400 ms så tänker jag mig så här:

@ Release = 0: Eftersom release saknas råder "normalläge" hela tiden; varje transient bearbetas på samma sätt (även om det så att säga sker under attack-tiden).

@ Release > 0: Jävligt knepigt.... I det här läget vill jag få det till att varje transient (när/om kompressorn jobbar på en föregående transient) komprimeras enligt angiven ratio i förhållande till transientens aktuella nivå (som bestäms av den "pågående" signalkomprimeringen).

Men jag är som sagt inte säker. (Å andra sidan, vill du snacka dessa detaljnivåer så är nördar som joachime/ThomasE/Demonproducenten bättre snubbar att vända sig till... 😉)

Yes Valle!

Förutom det att kompressorn inte arbetar om transientens spänning understiger threshold.

Jag var inne på lite samma sak som du i tänket men jag får fasen inte ihop det. Varför tvingas spänningen ner till en långt lägre spänning än påföljande lägre signal?

[P Forsberg]

@ Release = 0: Eftersom release saknas råder "normalläge" hela tiden; varje transient bearbetas på samma sätt (även om det så att säga sker under attack-tiden).

Det betyder att det sker en ny attack för varje transient, alltså knappt någon komprimering alls?

@ Release > 0: Jävligt knepigt.... I det här läget vill jag få det till att varje transient (när/om kompressorn jobbar på en föregående transient) komprimeras enligt angiven ratio i förhållande till transientens aktuella nivå (som bestäms av den "pågående" signalkomprimeringen).

Och med det menar du att varje transient påverkar den nästkommande så länge release tiden ligger förbi transienterna och att det sker en gradvis starkare komprimering för varje transient? (=en sjunkande utsignal)

[Valle]

Bra bild...

Hmmm... Vad händer med den gula kurvan om threshold (röd linje) är där den är men att hela (ingångs)signalen börjar vid samma värde som 1?

Redigerat 25 maj 2011 av Valle

[Shimmen]

Som det ser ut på bilderna så sjunker utsignalen (alltså det som vi också hör genom högtalarna) för att sedan öka igen. Så som du säger att kompressorn fortfarande ligger och komprimerar och lappar över den nya lägre signalen, så betyder det att kompressorn på grund av att den komprimerar för mycket för den nya lägre signalen, ger ett resultat av lägre volym (utsignal) som den sedan, beroende av inställd release(?) kompenserar för genom ökad signal (=rätt ratio för den nya lägre signalen).

Förstår jag det rätt?

japp

[cborg]

Hmmm... Vad händer med den gula kurvan om threshold (röd linje) är där den är men att hela (ingångs)signalen börjar vid samma värde som 1?

Jag tänker att samma sak händer som är inritad. Enda skillnaden att den går från "ingen signal" till läge 1.