Millen1981 Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 A ja säger bara en sak: http://www.youtube.com/watch?v=EkSsypCMdk4
Valle Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Nu var detta min personliga åsikt och det var väll det tråden handlade om. Dom gitarristerna som jag gillar att lyssna på är oftast självlärda och gör det här lilla extra som en hardcore skolad gitarrist aldrig skulle komma på, för han går aldrig utanför "mallen" . Känsla och själ är när nackhåren reser sig och man blir berörd, men det är min personliga åsikt. Kunskap är aldrig fel, men för att lösa ett problem eller hitta på något nytt ,måste man ibland gå ifrån mallen för att få det där lilla extra. Och det kan ingen utbildning i världen ge dig. Hoppas du/ni förstår vad jag menar, och detta är min personliga åsikt. Sen om du/ni tycket att det är fel så är det helt ok. Vi kan ju inte alla vara lika och ha samma smak Cool your jets, Allan! Du totalmassuppfittade min fråga. Hoppas allt är bra annars. Här i Malmö regnar det som satan!
AnthonyS Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Jag tycker att själ och känsla är när någonting mer än bara takter, text och toner förmedlas, och det kan vara vad som helst, från musiker till lyssnare. För min del har det nödvändigtvis inte att göra med teknisk förmåga eller virtuositet per se. Dock har jag väldigt svårt med folk som vill förmedla något men är slarviga, det måste jag erkänna. Det har absolut inget att göra med ett elitistiskt tänkande, att inte alla har rätt att uttrycka sig genom musik. Det är bara fruktansvärt jobbigt att lyssna på. Jag tror att musik (och kultur i stort, för den delen) får lite av en särställning där, som inte finns på många andra ställen. Man skulle aldrig ge sig ut på landsvägen med cykeln utan att kunna cykla, men hävda i gipsvaggan på akuten att man iaf cyklade med känsla. Det sker däremot ofta med musik, tycker jag. Folk är slarviga och otighta och har inte orkat öva de öräkneliga timmar som krävs för de flesta av oss, och hävdar till sitt försvar att de spelar med en enormt stor känsla och passion jämförd med resten av musikervärlden. Jag kan iaf beröras och känna bröstkorgen lyftas av såväl mullrande metal som krispigt akustiskt spel, vackra ackordföljder eller symfoniska verk med hel orkester. För mig spelar det ingen roll, och jag kan inte exakt säga vad det är som berör mig. Viss musik berör mig för att den är så kul och kitschig att spela (Y. Malmsteen är ett lysande exempel på detta), annan för att den är så rysligt avancerad att den kittlar min fantasi och verkligen utmanar mina öron, eller för att texten är så vacker eller för att dubbeltrampet och basen är synkade i ett brinnande helvetesmuller. Jag berörs av det mesta, så länge det berör mig, helt enkelt. Och då finns det själ i musiken. Jag tror att det är så individuellt vad känsla/själ innebär att det är svårt att föra en diskussion om det, tyvärr. Men det är en kul tråd.
Dippen Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Jag tror att "själ" är det som artisten vill förmedla genom sin kreativitet (musiken i detta fall kanske). Alltså man vill förmedla själva essensen till ett musikaliskt stycke osv. Känsla dock är förmågan att kunna förmedla det. Man kan ha olika verktyg för att förmedla känsla. Själ är kreativitetens botten, vad som orsakar den. Känsla är förmågan att dela den essensen med någon annan.
ironman Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Cool your jets, Allan! Du totalmassuppfittade min fråga. Hoppas allt är bra annars. Här i Malmö regnar det som satan! Hej allt är bara bra, själv då? här i helsingborg regnar det oxå, no hard feelings at all:) det är kul att diskutera 🙂 Jag får tex varma känslor varje gång jag hör svenska alien only one woman, för det får en att minnas det glada 80talet när man på fritids discot till slut tog sig mod. Och bjöd upp sin första kärlek på en tryckare, som man med nöd och näppe tog sig igenom med värsta ribban:) Haha som sagt känslor och själ är högst personligt för oss alla, och är svårt att diskutera. Ha det bra allihopa Mvh
AnthonyS Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Och bjöd upp sin första kärlek på en tryckare, som man med nöd och näppe tog sig igenom med värsta ribban:) Haha 😆
P Forsberg Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Något som kan Påverka känslan i det man spelar, är det man spelar på, tycker jag, som till exempel tycker jag att Zakk Wylde är duktig på det han gör och är ett tekniskt vidunder, men jag tycker att känslan i det han spelar begränsas utav EMG mickarna han jämt kör med, ljudet blir liksom odynamiskt och förutsägbart. Det är nog svårare att få känslan förmedlad till sig om det som spelas, spelas på ett ostämt piano. Det här svarar ju inte på frågan vad känsla/själ är, men för att känslan som man själv upplever ska nå fram till lyssnare, krävs nog rätt utrustning för ändamålet. Misstolka mig inte nu och tro att jag menar att man måste ha en 30K Lp och den senaste dyraste utrustningen för att spela bra typ. Känsla inom musik tycker jag kan definieras med ärlighet. Att man menar det man spelar och verkligen brinner för det man vill förmedla, vad det nu är... Sedan kanske Spelaren upplever en enorm känsla och själ i det han spelar medan lyssnaren bara rycker på axlarna och går vidare liksom. Man måste ju tycka om musiken för att känslan ska nå fram till en. Känslan som man upplever när man lyssnar är väl ett bevis på att spelaren lyckats förmedla sitt budskap. Lyssnar man på ett sorgligt stycke med känsla så rycks man ju med och känner sig sorgsen, inte glad. Lyssnar man på en glad och lite snabbare låt blir man ju pigg och glad själv.
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Känsla/Själ Kosmos! samanflätning,lustfyldhet,vagga,vidsynthet,lyssna luftens genomträngande skimrande genom träden som böljar i avvikande manöver. fluffigt på drivande. själen i allt,örat uppfattar en bekväm sammansättning av oreda "musik"från fingertoppen till innersta hjärnan. Nevrologi,en aningens försening kan spela roll.Katastrofalt till njutelse. Make my day Hemmpe
pxm Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Känsla är när man bendar en ton på en gitarr många gånger, tydligen. +1(jag gillar när det är dynamiskt)
Vallhagen Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Kan vi inte ge ett par exempel på artister som varken har teknik eller känsla, men som liksom är bra ändå.
debatt Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 En annan intressant följdfråga är varför en del grupper och artister enligt vissa åhörare anses spela med enorm känsla, medan andra åhörare inte alls håller med om det.
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Det är väll mer en händelse! en eufori svårt att skapa händelser Två tre gånger,en tillfällighet ,en enstaka gång på miljarden, känslan är över mäktig således att det går bara en gång.resten är plagiat även om du gör det skälv.det är en händelse . fiction ..må hända att du böjer strängen tre gånger men få i n den i samma skede samma händelse samma tid rum. att det händer .det gör det men hur det händer.När var hur.kan vi som musiker skapa en exakt lika dan händelse ?? 1
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Intressant. Ja njutelse! en känsla av fan va gött det här solot va.kan du göra om det ..hum säger gitarristen ja.men så blir det inte exakt lika dant. Fast han kör tio ggr.. 1
Valle Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Kan vi inte ge ett par exempel på artister som varken har teknik eller känsla, men som liksom är bra ändå. Om båda faktorerna är falska så vill jag få det till att det inte finns några sådana artister.
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 En annan intressant följdfråga är varför en del grupper och artister enligt vissa åhörare anses spela med enorm känsla, medan andra åhörare inte alls håller med om det. Kan ha med.Ålders grupp.Musik smak"Genre" Jag är allätare. Hur kommer det sig att vi har en själ? varför spelar vi som vi gör? vad gör vi för att uppnå det vi vill?känslan av vad? Kan man även kalla subbbas för själ/känsla fixa en euforisk Boff boff ..inte fan vet jag.spinner bara
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Om båda faktorerna är falska så vill jag få det till att det inte finns några sådana artister. +1 1
BluesBoy Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 A ja säger bara en sak: http://www.youtube.com/watch?v=EkSsypCMdk4 +1 på den. SRV är känsla personifierad. 😉
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Sen kan man ju kolla på Pink floyd sammansättningen på ett enormt projekt deras superbyggnader super ljud super tight allt klaffar settup.in övat till maximum. Är det Själ/Känsla?? eller en repuduar,en inövad retorisk handling ut över det vanliga ??
P Forsberg Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Sen kan man ju kolla på Pink floyd sammansättningen på ett enormt projekt deras superbyggnader super ljud super tight allt klaffar settup.in övat till maximum. Är det Själ/Känsla?? eller en repuduar,en inövad retorisk handling ut över det vanliga ?? Om man tänker för mycket på det försvinner känslan. Man måste leva sig in i musiken och framträdandet, och då har man inte tid att tänka på hur ofta de har spelat en låt och hur mycket Waters kostym kostar. Men det är väl en personlig fråga, precis som första huvudfrågan är. Själv tyckte jag när jag såg The wall på globen här om veckan att det var en förjävla bra känsla de spelade med, gåshudsfaktorn var skyhög hela tiden.
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Om man tänker för mycket på det försvinner känslan. Man måste leva sig in i musiken och framträdandet, och då har man inte tid att tänka på hur ofta de har spelat en låt och hur mycket Waters kostym kostar. Men det är väl en personlig fråga, precis som första huvudfrågan är. Själv tyckte jag när jag såg The wall på globen här om veckan att det var en förjävla bra känsla de spelade med, gåshudsfaktorn var skyhög hela tiden. exakt vart går gränsen ..om man säger så..kosmos Flum eller ej veta vad verkum sade den som vore veta. kan det bero på tid och rum då? en spelning i LA gen i mot japan.. är dom lika själ/känsla ?? bara den som är där samtidigt vet?? tycker det är intressant..men super svårt att lägga ord på ..kan man lira lika över rum och tid ??
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 blir det vanliga svaret fjärilen som öppnade, vecklade ut sina fina vingar, tog en tur ,men omedveten startade en orkan på andra sidan jordklotet ..själ/Känsla ??
P Forsberg Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 exakt vart går gränsen ..om man säger så..kosmos Flum eller ej veta vad verkum sade den som vore veta. kan det bero på tid och rum då? en spelning i LA gen i mot japan.. är dom lika själ/känsla ?? bara den som är där samtidigt vet?? tycker det är intressant..men super svårt att lägga ord på ..kan man lira lika över rum och tid ?? Egentligen är det bara luft i rörelse som triggar hormoner och signalämnen i hjärnan som skapar det vi kallar "känsla". Alla påverkas olika, av olika sorters ljud, men vi är alla människor och är byggda på samma sätt i grunden och har därför ganska lika smak. Djupare än så behöver man nog inte gå.
pxm Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 (redigerat) vilken känd gitarrist är helt självlärd ??? Edit: och vad menas med självlärd??? Redigerat 17 maj 2011 av pxm
Valle Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 (redigerat) vilken känd gitarrist är helt självlärd ??? Många. En är Ace Frehley. Han är lite småkänd. Men visst: Vad är självlärd? Enligt Frehley var det nämligen hans storebror som visade honom hur man tog en kvint... Redigerat 17 maj 2011 av Valle
pxm Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 (redigerat) men ace frheley spelar ju verkligen modalt och håller sig strikt inom skalornas ramar och spelar fina arpeggios.... så då kanske det inte spelar någon roll om man är självlärd eller lärd ??? ace: "I never went to music school; I never took a guitar lesson, but everybody in my family plays an instrument. My mother and father both played piano, his father was the church organist, and my brother and sister both played piano and acoustic guitar." ur wikipedia. det står att hans bror var klassisk gitarrist och det hörs..... men jag räknar honom som självlärd och tror på honom när han säger det. (Men det hörs inte eftersom han låter strikt skolad tycker jag.) Jag gillade verkligen Kiss och Frehleys Comet. Redigerat 17 maj 2011 av pxm
ironman Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 (redigerat) vilken känd gitarrist är helt självlärd ??? Edit: och vad menas med självlärd??? Självlärd är när du lärt dig själv utan tex lärare, här har du några som sägs vara självlärda gitarrister Jag 🙂 hehe Slash Zakk Wylde Kurt cobain Dave grohl Eric Clapton Eddie Van Halen Les paul BB King Jimmy Page Jimi Hendrix Stevie Ray Vaughan. Yngwie Malmsteen. Carlos santana Chris holmes wasp George lynch Angus och malcom young James Hetfield Kirk Hammett Eddie Van Halen Muddy Waters Keith Richards Brian May Tony Iommi David gilmour Med flera Sen har vissa ovan tagit lektioner efter dom blivit kända Mvh Redigerat 17 maj 2011 av Henber77
Valle Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 men ace frheley spelar ju verkligen modalt och håller sig strikt inom skalornas ramar och spelar fina arpeggios....(...) men jag räknar honom som självlärd och tror på honom när han säger det. (Men det hörs inte eftersom han låter strikt skolad tycker jag.) Strikt skolad!? Ace må vara självlärd kändis, men så jävla duktig är han inte. Faktum är att han är riktigt slarvig. så då kanske det inte spelar någon roll om man är självlärd eller lärd ??? Det spelar ingen roll om man är självlärd eller lärd när man talar om "känsla". Det är heller inget mått på hur teknisk eller icke-teknisk man är. Men känslan måste finnas där för att man överhuvudtaget ska kunna spela. 1
Hemmpe Postat 17 maj 2011 Postat 17 maj 2011 Vad ni snöar in på personligheter? Kan ni inte blick in i er skälva och ta en titt ?
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.