Vad förlåter vi minst när vi lyssnar?

[Bodhi]

Kvällens skratt 😄

Ja alltså, man ska ju inte dissa andra musiker, men eftersom det i det här fallet verkar röra sig om en "teknisk uppvisning" men låter som om någon dragit i sig tre vinare och ramlar omkring på en scen där det står några basar och ett trumset, så kan jag inte annat än instämma 😛

[YogSothoth]

Det jobbigaste tycker jag är när någon (oftast sångaren) som konsekvent missar tonerna, så 3:an blir det för mig.

Typexempel är väl "Love generation" med Bob Sinclair, får tarmvred av den. Man kan ju nästan höra att han borde fixa det, men han kommer liksom inte ända fram.

Efter det kommer väl om bandet är otajt (spelar ingen roll om det är bas, trummor gitarr etc). Det beror lite på hur illa det är, kan ibland överträffa 1:an om det är riktigt jävligt. är det samspelt, men svajar lite i tempo tycker jag är mindre störande.

4:an kan väl vara störande, men inget jag hänger upp mig på om resten av låten är schysst framförd.

5:an är oftast inget problem, är låten bra i övrigt gör det inte så mycket om det låter som den spelats in på diktafon i ett husvagnsdass. "Sweet home chicago" med Robert Johnson är ju brusig, smådistar och har väl inte världens skönaste gitarrsound, men det är fullständigt skitsamma i min bok.

Själlöst framförande (borde varit punkt 6 kanske) tävlar med 1,2, och 3, finns det ingen gnista är det liksom ingen mening... Det finns en hel del nyinspelningar med (och av) gamla klassiker som är erbarmliga att lyssna på, åtminstone om man hört "the real deal".

Jämför dom här två t.ex:

http://open.spotify....kMrp2nGKdYbTbAs

http://open.spotify....sdMGFIpqfgfYOsj

Den ena är rätt clean, inte dålig så det stör, men det är definitivt nåt som saknas.

Den andra har det där lilla extra som gör hela skillnaden. Samma gubbe, samma låt, men helt olika ligor enligt mig. Det finns mycket värre exempel, men den här får duga...

[SebastianArdavan]

Jag förlåter aldrig en dålig sångare/sångerska. Om allting sitter ihop perfekt kan en låt som annars skulle varit suverän slaktas av dålig sång. det kan vara att man missar toner, är i otakt, ojämn volym mellan stycken. ushh!

oförlåtligt...

[mrpimmy]

Jag lyssnar väldigt lite på musik. Det jag lyssnar på är det som brukar läggas ut här på studioforum, men sen väldigt lite annat. Lyssnar jag så är det medveten lyssning som gäller till största möjliga mån, alltså inte ha musik i bakgrunden. Så när jag väl lyssnar så lyssnar jag och vill inte att något stort skall vara ute och segla, för då väljer jag bort låten. Är jag tvungen att välja så blir det alternativ 3, när vokalisten är ute och seglar. Känns som detta påverkar helheten minst.

[EricFoxx]

I egenskap av trummis så väljer jag alternativ nummer 1, även om det var ganska dött lopp jämfört med de övriga.

Jag har även ganska bestämda åsikter om trumljud när det gäller inspelningar och kan haka upp mig något vansinnigt på smådetaljer.

[van Caine]

Jag skulle kort & gott säga att det hänger på performance för mig. Jag gillar LoFi, är exempelvis väldigt förtjust i Moby, Bathory, Sex Pistols & gammal Skinny Puppy, så disten & karaktären tillförd av billig utrustning kan ofta ge karaktär tycker jag. Själv har jag suttit hela natten & spelat in radiobrus till mina alster :-)

Däremot har jag väldigt väldigt svårt för pissig digital kompression. Dåliga AD-omvandlare med mycket mid & knaster kan vara grymma, drar man dom genom en Piezo kan det bli direkt orgastiskt...men det molande jävla ljudet av en hårt komprimerad MP3:a kan vara tortyr :-(

Sen är iof bas & trummor själva stommen i musiken, så dom har ju mest krav på att vara tajta. Inte så att det är värre än en riktigt tarmvridande dålig sångare eller gitarrist, bara dåligt på ett annat sätt.

Sen finns det folk som gör nåt bra av sin brist på talang inom sin gren :-)

[van Caine]

Skulle förresten sätta upp "dålig mixning" som alternativ. Det är nog, i egenskap av gammal producent & mixare, det som stör mig mest personligen.

[JosefK]

Det som stör mig mest? Enkel fråga.

När musik tycks sakna mening för artisten. När man antingen satsat mer på att allt ska låta perfekt, tight och by the book än att man ska få igenom sitt budskap eller när man helt enkelt inte har något att säga. Det kan jag aldrig förlåta. Dålig produktion kan jag förlåta, falsksång eller till och med rena tydliga misstag kan jag också förlåta, men aldrig att man offrar känsla och mening för ett "perfekt" resultat.