Vad förlåter vi minst när vi lyssnar?

[debatt]

God morgon!

Inspirerad av kommentarer i trådar här i stil med "han ligger en åttondels ton fel hela tiden", "om trummorna hade varit tightare, så...", "önskar det hade varit inspelat i en riktig studio" och "det vore ju bra om basisten visste vad han sysslade med" samt "vet de inte att man har uppfunnit kompressorn", så funderade jag över vad jag var mest känslig för i en låt. Vad jag har svårare och mindre svårt att acceptera när jag lyssnar på musik.

Om ni får välja en av dessa - vilket är det värsta tänkbara? Svårt, men ni måste välja, med slangbellan riktad mot låret...

1) Trummisen är otight - och då menar jag inte sådär knappt mätbart otight ens man superöron, utan hej och hå som en rattfull på fel sida vägen.

2) Basisten är otight - samma fenomen som ovan, men nu är det basisten som slirar.

3) Vokalisten är ute och seglar - menar inte nu när endast de med superöron eller fysiska high end-mätinstrument kan uppfatta mikroskillnader som att det ligger en åttondelston fel, utan här handlar det snarare om hela toner på fel sida om vad som vore brukligt.

4) Sångaren eller någon solist verkar nästan ha tagit snedsteg eller tappat mikrofonen, för att i nästa stund hamna på den. Ett extremt studsande vad gäller närhet i framförandet alltså, med tillhörande varians i ljudstyrka. Som om någon sluntit på regeln.

5) Det verkar vara en bra låt, men vad som borde vara inspelad på cdr, wav-fil, DAT- eller åtminstone Analogkassett presenteras på en monofonisk mikrokassett med 30 dB brus och 60 dB "nåt som låter".

🙂

För egen del väljer jag 4an. Uppskattar förvisso Neil Young ändå, men ibland undrar jag hur vissa tagningar har passerat, och det är ju inte bara live som det blir så.

regnstorm mot fönsterrutan//:debatt

[pxm]

1...

mvh

🙂

[Florian le Sage]

1+2+3+4...5:an är inget problem i min värld, är musiken bra så får det gärna knastra & brusa i mono eller stereo, är det kass framfört etc så är det bara skit me hela skiten... 😉

[Frekvensspektrumanalysator]

Otajt trummis. Som att försöka köra formel ett med skuren motor.

[Guitar Nilsson]

Trummisen måste vara rätt.

[Kulturell Figur (oregistrerad)]

Jag väljer 1, 2, 3 och 4. Faller någon av dom in lyssnar jag inte ens klart på låten.

[SadamJR]

Kan tyvärr inte svara enligt enkätens kriterier. Som gammal Steely Dan-freak störs jag lika mycket av 1+2+3+4. Gillar inte 5 heller, men kan överse. Som frågorna ställs är enkäten inte lätt att svara på, men det var kanske meningen?

[Florian le Sage]

Yeaah Steely Dan mmmmm*

[CHAE]

Bra och intressant enkät, debatt!

Själv har jag svårt att lyssna klart om 1 eller 3 fallerar. Inte så att jag lägger ned låten men det river i varenda nerv om sången är stukad.

[debatt]

Kul att denna enkät dök upp helt oväntat nu. Den hade jag glömt av. Känns som om jag skrev den 2010...

Jag läste igenom alternativen och väljer fortfarande alternativ fyra. Är det något jag störs av enormt så är det när ljudet far upp och ned i volym, särskilt på sången. Att en sånginsats eller något annat instrument spelar falskt kan man alltid skylla på att det är någon märklig skala och att en trummis eller basist spelar otajt kan man alltid skylla på att det är ett experimentellt stycke. Men det beror ju på vad man har för referensramar iofs.

Jag trodde fler skulle välja dunderbrusig inspelning och falsksång. Trummisen är nog det minsta som stör mig, däremot är det tråkigt med en robot till trummis.

[therocker]

Jag trivs när bas och trummor sitter ihop, så jag säger väl 1 och 2. Sen är 5:an inget större problem i min värld, en bra låt är en bra låt.

Varför har du inga alternativ ang gitarrer? Diskriminering på min ära!!

[debatt]

Jag trivs när bas och trummor sitter ihop, så jag säger väl 1 och 2. Sen är 5:an inget större problem i min värld, en bra låt är en bra låt.

Varför har du inga alternativ ang gitarrer? Diskriminering på min ära!!

😄 Jo, det är många instrument som inte är med där...

Jag tog vad jag har uppfattat som de vanligaste problemen för att uppskatta en låt, enligt vad jag läst på detta forum. "Otajt trummis", "otajt basist", "falsksång" och "dålig inspelning". Sedan la jag till det jag själv stör mig på allra mest - man har inte miken vid munnen/instrumentet hela tiden.

[Die Hard (oregistrerad)]

Programmerade trummor som låter programmerade. Spelar ingen roll hur bra resten låter. Det låter mekaniskt om hela låten ändå.

[cRs]

1+2+3

[MrBluesman]

Först sången sen trummis på tät andraplats. Basen är ganska lätt att klippa även om det aldrig blir lika bra som en bra basist.

Är trummorna otajta så är det liksom uppenbart, men en dålig basist kan lätt sabba ett livegig utan att nån ens hajar att det är basen som är dålig... -allt låter liksom bara småsurt och trött och lite otajt. :-/

Kom å tänka på en sjukt dålig spelning jag bevittnade... detta var ett coverband i USA i en liten håla i New Mexico (Artesia tror jag det var) på senaste nyårsafton. Alla var väl egentligen ganska ok musiker, de vanliga standard-slakterna liksom. Förutom trummisen. Han groovade ganska ok i början, och man tänkte att det här var ju ganska ok, ända tills han skulle göra ett litet fill... ett litet soft pukfill a'la "brum bu bu bu bubu".... KAAAAAAAAAADIIIIIIIIIIIIISH!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Han slår på cymbalerna som att hans liv hängde på det. Helt nya cymbaler på nån slags specialstativ som gör att cymbalerna kan svänga helt fritt och därmed låta extra mycket. Efter varenda litet fill och dessutom lite omotiverat då och då så hoppar hela stället en halvmeter av skrällen. Han fortsätter låt efter låt tills vi fick nog och drog...

[kardo]

1,2,3,4

[Guitar Nilsson]

Steely Dan... Många tycker det är det perfekta ljudet. Jag tycker man allt för tydligt hör hur gejtade trummorna är. Plötsligt kommer det ett pukslag som låter som om det spelats in i en annan studio i en annan delstad och på en annan årstid. Det sitter inte ihop som jag vill på nåt vis.

Fast de är ju överjävliga på det spelmässiga.

Redigerat 6 november 2011 av Guitar Nilsson

[Claes Holmerup]

Det går inte att välja EN som är värst, utan precis som några andra, så är 5:an den enda jag tycker går att svälja. Dåligt framförande är dåligt oavsett vem det är som är kass på sitt instrument, medan dålig ljudkvalitet kan accepteras om låten och framförandet är bra.

Om det är inspelat i studio så finns det liksom inga ursäkter för att det blir ett kasst framförande, utan det visar till viss del en brist på respekt för den tilltänkta publiken, tycker jag.

När det är live så kan man ha mer överseende med småfel, men större kontinuerliga fel visar att det har tillbringats för lite tid i replokalen (eller att förmågan brister...).

[BigChief (oregistrerad)]

Ja inget är väl kul, men om folk listar flera alternativ tar väl jag och försöker mig på en prio-lista..

minst acceptabelt - acceptabelt

3. (tänk karaoke här så får man en god bild av vad dålig sångpitch kan göra med helheten)

1. (räcker med ett stressat pukfill så trycker man stop men å andra sidan, Charlie Watts kommer ju undan med en hel del skit på ett snyggt sätt...

2. (riktigt tråkigt det med..)

4. (kanske inte förstod den här men, what seems to be the officer, problem?, jämfört med de andra punkterna alltså?)

5. No 'roblem. Man har väl hört skitcoola insatser på en del bootlegs i sina dar..

[debatt]

4. (kanske inte förstod den här men, what seems to be the officer, problem?, jämfört med de andra punkterna alltså?)

"Problemet" är väl bara att jag har svårare för 4-an, alltså att man inte kan följa sången/texten eller solot för att det försvinner plötsligt.

[sadomachine (oregistrerad)]

1. och 3.

Otighta trummisar är helt vedervärdigt och gör låten olyssningsbar.... Tacka vet jag programmerat. 🙂

Falsksång som Håkan H, och resten av P3-stjärnorna går bort.

[Zakyath]

det jag är mest känslig för är om jag känner igen delar av låten från någon annan stans. då kommer jag inte tycka om låten.

[Neosus]

1 2 3 4

[steelyfan]

Steely Dan... Många tycker det är det perfekta ljudet. Jag tycker man allt för tydligt hör hur gejtade trummorna är. Plötsligt kommer det ett pukslag som låter som om det spelats in i en annan studio i en annan delstad och på en annan årstid. Det sitter inte ihop som jag vill på nåt vis.

Fast de är ju överjävliga på det spelmässiga.

Kan hålla med Guitar Nilsson om att de senare produktionerna från Donald Fagen och Walter Becker är alltmer syntetiska i sitt sound, men det som producerades mellan Åren 1976 fram t.o.m Donald Fagens solodebut med skivan the Nightfly (1982) är i mitt tycke bland det tightaste man kan hitta utanför jazzens domän. Under denna period släppte dom tillsammans skivorna Royal Scam, Aja och Guacho. På samtliga dessa fick världens bästa instrumentalister pröva att återskapa de genialt musikaliska ideer som kanske främst fanns i Donald Fagens huvud. I min mening fyller denna strikt arrangerade jazzpop/rock genre en oumbärlig del i musikhistorien som inte kan ersättas av mer traditionell jazz eller rock.

[LarsoyH]

Nr 3, beror ju också på musikstil. Men utgår från vad jag lyssnar på, dvs dödsmetal 😛

[John NT]

Härligt att Steely Dan kom upp 🙂

Jag tycker, som många andra, att alla dessa alternativ (i lägre grad femman) låter förjävliga. Det hade de gjort även om felen inte varit så rejäla som vad som beskrivs i originalposten, jag är ganska känslig när det gäller tajthet och pitch. Sen är jag inte riktigt med på hur ett instrument kan vara tajt när ett annat inte är det? Tajthet handlar ju om att saker ska sitta ihop, och gör de inte det så är det ju inte tajt oavsett om trummorna är kvantiserade 100% till sitt grid eller inte.

Tajthet i min värld handlar inte om click, ett band kan spela snortajt tillsammans fast de pendlar 5 bpm fram o tebaks under låtens gång.

Som nån annan nämnde så tycker jag att trummor som låter programmerade (that is inom rock/metal ska sägas, är det dubstep eller house så får ju trummorna låta programmerade...) är jävligt trist att lyssna på. Dels för att det brukar låta stelt, uniformt och med fula samplingar, men framförallt för att jag efter 13 års gitarrspelande hellre lyssnar på en musiker som precis som jag övat sej till sina skills, ist för en midi-fil. En rockgitarrist med hemmastudio kommer aldrig nånsin nå ett lika snyggt resultat genom att programmera midi som en trummis med mångårig erfarenhet skulle göra, inte bara i ljudkvalitet men i komposition av trumkomp och feeling.

Dock är det värsta inom musik (för min del) övertydligt och inspirationslöst användande av "the four chords" för att skapa en catchy eller känslostark låt. Jag menar det går att komma undan med det om arrangemanget är skoj och ackordföljden inte används konstant genom hela låten, t.ex. i Totos Africa, men t.ex. sånt här är inte lyssningsbart för min del p.g.a. ackordföljden:

[Dingbats]

Förutsatt att rattfull på fel sida vägen är en beskrivning av lika grov otajthet som jag föreställer mig blir det mitt val. Med viss reservation för att det kan vara okej bitvis beroende på genre, men inte en hel skiva igenom.

Inget av det andra stör mig särskilt, särskilt inte fyran och femman.

[Dingbats]

Om det är inspelat i studio så finns det liksom inga ursäkter för att det blir ett kasst framförande, utan det visar till viss del en brist på respekt för den tilltänkta publiken, tycker jag.

Respekt? Man har ingen som helst skyldighet att respektera en enda jävel när man spelar in en skiva. Om det inte är ett rent beställningsjobb.

det jag är mest känslig för är om jag känner igen delar av låten från någon annan stans. då kommer jag inte tycka om låten.

Det tycker jag enbart är en positiv kvalitet, särskilt om det är med flit.

[Demonproducenten]

måste väl bli trean då

men egentligen är det värsta när man känner sig uttråkad av det man hör

[Jetblack]

Jag sticker ut hakan genom att svara att otajt basist är det allra värsta. En trummis kan komma undan med att vara otajt, men om basisten är otajt låter det som replokalen på fritidsgården.