Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Men vafan Dingo erkänn vad du känner. Det är väl helt okej att vara lite förtjust efter en träff. Men det finns inte så mycket att erkänna som inte bara är illusioner och förhoppningar. Jag vill jättegärna känna starka djupa känslor för henne, men jag vet ju med mig att jag egentligen inte gör det. I de få stunder som kommer då och då, när jag av en eller annan anledning får lite perspektiv på det hela, så märker jag ju att hon bara är en trevlig bekantskap som jag hemskt gärna vill lära känna bättre. Alla grandiosa kärlekskänslor som snurrar runt i mitt huvud är falskt alarm. Och att erkänna hela den meta-grejen känns lite meningslöst och tillkrånglande.
Memphis Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 (redigerat) Känns som det har börjat bli något sen flera månader tillbaks tycker jag. Men det är imponerande och beundransvärt att du klarar av att hålla huvet så kallt att du inte rusar rakt in i ett förhastat förhållande i ren eufori. Lite så är det väl, har hänt/setts mer de senaste månaderna än det gjort under alla år vi känt varandra. Båda av oss är rätt chill vad gäller sånt tror jag, är mer sådana som känner efter, låter saker ta sin tid. Men klart jag är lite euforisk och glad över att ha någon som tycker om mig på det sättet, har ju inte haft några tjejjer egentligen, men tar det i min takt. Superfint! Låter göttigt som bara den. Sådär ska det vara. Njae, säger snarare "förresten" talspråkligt. Det där är gammalt internetslang för mig. hehe, "göttigt". Ja, det är en väldigt fin relation. Det är iallafall en vän för livet om inte annat. Redigerat 5 maj 2011 av Memphis
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Du vet väl hur det gick för knyttet, va? Har haft en tavla på sista sidan i boken på väggen i sex-sju år. Nej, jag är väldigt dåligt insatt i Mumin, tyvärr. Men det ska bli spännande att se.
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Känns som det börjar bli något men vet inte asså. Får se var världen tar vägen. Klart det ska bli nåt, väl? du verkar ju bombis på den bruden.
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Ja, det är en väldigt fin relation. Det är iallafall en vän för livet om inte annat. Och det är ju fantastiskt när en sån vänskapsrelation blir till kärlek! Jag skulle inte vilja ha en flickvän som inte är min bästa vän på samma gång. Förlåt om jag använde lite förhastad terminologi.
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Det var en gång ett litet knytt som bodde alldeles ensam i ett ensamt hus. Han var nog långt mer ensam än han trodde på kvällen när han tände alla ljus och kröp inunder täcket i sin bädd och gnällde för sig själv, för han var rädd. Därute gick hemulerna med stora tunga steg långt borta hördes mårrans tjut på nattens mörka väg och dörrar stängdes överallt och alla lampor brann hos alla stackars skrämda kryp som tröstade varann. Men vem ska trösta knyttet med att säga ungefär: på natten blir det hemska mycket värre än det är. Men nästa morgon innan dagen grydde och dimman låg kring huset grå och kall stack knyttet ut en ängslig nos och gnydde - han hade klarat sig i alla fall - men ville hellre äta opp sin hatt än stanna kvar i huset nästa natt. Och in i dimman flydde han - snart syns han inte mer och dörrarna står öppna och hans lampor brinner ner. Och knyttet sörjde efteråt och tänkte, jag var dum när jag lät regn och mörker flytta in i mina rum. Men vem ska trösta knyttet med att samma dag han flytt blev huset fyllt av nya, mycket lyckligare knytt. Och knyttet gick och gick men inget hände fast det fanns fullt av folk på alla håll. Han såg ej till en enda som han kände för knyttet var ett mycket ensamt troll och alldeles för blyg att säga hej, kan jag få tala några ord med dej? Och fyra filifjonkor körde visslande förbi och två små gröna ekipage med åtta homsor i och mymlan band en lingonkrans att lägga om sin hals men knyttet gick och gömde sig och syntes inte alls. Men vem ska trösta knyttet med att säga sanningen: om du bara springer undan så får du ingen vän. Och knyttets nya skor var väldigt trånga och kappsäcken var tung och solen sken. När kvällen kom och skuggorna blev långa fanns inte mycket kvar av knyttets ben, han satte sig på kappsäcken och sa: den är nog ändå rysligt bra att ha. Då flög en vind från havet in med lockande musik, en mumrik spelar på sin flöjt i sömnig sommarvik, nån kappsäck har han aldrig haft och aldrig trånga skor, han vandrar på den gröna äng där inga sorger bor. Men vem ska trösta knyttet och förklara att en sång är bättre än en kappsäck ifall vägen är för lång. Och knyttet gick med trötta ben mot väster han var så ensam som ett knytt kan bli. Där satt en glad hemul med sina gäster och tände på ett stort fyrverkeri. Varenda en bar blommor i sin svans och inne under träden var det dans och fyra karuseller åkte runt med spel och sång där satt de tretton homsorna med varsin röd ballong hemulen åt en stor blini med hallonsylt och smör men ingen såg att knyttet kom och stod där utanför. Men vem ska trösta knyttet med att säga som det är: stig in och säg godafton så de SER att du är här! Så gick det lilla knyttet ut på stranden och fann en snäcka som var stor och vit han satte sig försiktigt ner i sanden och tänkte, o så skönt att jag kom hit, och lade vackra stenar i sin hatt och havet var så lugnt och det blev natt. Långt bort var hemulerna med stora tunga steg och mårran var försvunnen för hon hade gått sin väg. Och knyttet tog av skorna och han suckade och sa: hur kan det kännas sorgesamt fast allting är så bra? Men vem ska trösta knyttet med att säga: lilla vän, vad gör man med en snäcka om man ej får visa den? Men ute i atlantens svarta vatten en ensam flaska låg och drev och drev, den flöt iland på udden frampå natten och inne i den låg ett litet brev. Det var en sorgsen text, och den var kort och namnet hade havet tvättat bort. Men knyttet satt och tydde ut det lilla som fanns kvar och över hela stranden lyste julimånen klar. "...jag är så rädd för mårrans tjut och jag har ingen vän, jag känner mig så övergiven nu i skymningen... försök att lite trösta mig om du är stark och snäll, jag är ett mycket litet skrutt och det är nästan kväll..." Och knyttet gömde brevet i sin ficka, det första brev han nånsin hade fått, dessutom var det skrivet av en flicka och detta gjorde knyttet mycket gott. Han blev med ens så modig, stark och glad, han tog ett kallt, men lyckligt månskensbad, sin kappsäck tömde han på allt och satte sig i den och rodde ut på havet i den långa dyningen, två skor låg kvar på stranden och en hatt med stenar i och natten var så vacker som en sommarnatt kan bli när någon måste tröstas och beskyddas av ett knytt och allt blir annorlunda, och förtrollande och nytt! På morgonen var hela himlen mulen och stora valar blåste överallt och mitt i havet plaskade hemulen och hojtade: nej fy vad det är kallt! Och knyttet sa: jag tycker absolut att vi har träffats någon gång förut! En festklädd filifjonka åkte vinkande förbi och sex himmelsklädda båtar med nio homsor i, den femte homsan hälsade på knyttet som skrek: hej, o, det har aldrig förut hänt att någon upptäckt mej! Tänk om man finge stanna för att prata lite mer, men vem ska trösta skruttet om jag sällskapar med er? Nu skymta svarta berg vid horisonten tre vilda berg där skrymt och mårror bo, men nitton homsor fiskade med dronten och lade ut ett nät i frid och ro. Och knyttet sa: förlåt en resenär som undrar om ett skrutt har varit här? Det har hon visst, sa dronten glatt, ett skrutt med trassligt hår blev alldeles ifrån sig och sprang hemifrån igår, men vart hon sprang och var hon finns och var hon sist blev sedd och vem som tröstar henne det är mera än jag vet för jag är på semester och nu vill jag lägga nät. När skymningen så småningom sig sänkte kom ludna småkryp fram på alla håll de hade bleka nattögon som blänkte och viskade: där går ett ensamt troll, ett ensamt stackars knytt som går och tror att han är mycket stark och mycket stor... Långt inne mellan bergen hördes mårrans hemska rop och knyttet gick och gömde sig i första bästa grop, men om en kvart flög knyttet opp och stampade och sa: nu är jag mera arg än rädd, och det är ganska bra, jag måste trösta skruttet, jag får inte vara svag för hon är nog, om möjligt, ännu räddare än jag! Nu tystnar allt, nu slocknar alla ljusen, där sitter mårran ensam som ett berg och runt omkring är hela marken frusen och själva månen tappar all sin färg. Och knyttet sa: det här blir inte lätt för mårran är det värsta jag har sett. Först piggade han opp sig med en arg och krigisk dans sen högg han sina tänder djupt i mårrans kalla svans och mårran blev så häpen att hon skrek och sprang till skogs och på en sten satt skruttet och såg på när knyttet slogs. Att skrämma skrutt är inte svårt, de faller lätt i gråt, men de är ännu lättare att trösta efteråt. De sågo under tystnad på varandra, ett knytt, ett skrutt. Och sommarmånen sken. Kanhända knyttet inte är att klandra för att han blev så svag i sina ben - Förlorad i sin blyghet sade han: jag skriver vad jag menar... och försvann. Han satte sig att skriva om sin stora ensamhet om hemulen och om snäckan som var så vit och slät om funderingar på havet och om hur rädd han blev... men hur han än förklarade så blev det inget brev. Jag ber dig, käre läsare, att trösta båda två, o, skriv ett brev från knyttet så att skruttet kan förstå! (Här har du brevpapper. Frimärke behövs inte, men lägger brevet t.ex. i en rosenbuske där man är säker på att skruttet får syn på det) När skruttet läst sitt brev med mycken möda (hon hade särskilt svårt med knyttets namn) blev buskens vita rosor plötsligt röda och skruttet flög helt glatt i knyttets famn och viskade: glöm bort hur hemskt det var och minns att allt det roliga är kvar! Jag längtar efter havet som jag aldrig har fått se och att samla vackra snäckor är en underbar idé! De reste redan samma natt i filifjonkans båt och alla homsor hurrade och skrek och bar sig åt, nu gungar glädjelampor över havet var man ser, nu tröstar vi varandra och är aldrig rädda mer! ...och sen levde de lyckliga i alla sina dagar... SLUT
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Läste bara sista stycket. Vad härligt! 🙂 Jag trodde det skulle vara att han tynade bort i sin ensamhet i en stuga i skogen.
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Förresten laxen så känner jag inte ens särskilt ofta särskilt starka känslor på något högre plan för henne längre. Bara att jag är lite väl ivrig att träffas igen och bli kompisar på riktigt.
Memphis Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 (redigerat) Klart det ska bli nåt, väl? du verkar ju bombis på den bruden. hehe. hm.. Är väl kanske att jag är lite rädd för det på något sätt, eftersom det är helt nytt för mig, vilket gör att jag blir lite osäker på mig själv. Har de senaste åren byggt upp ett rätt starkt självförtroende och en bra självkänsla, vilket hela uppväxten varit noll, så lite av det sitter väl ändå kvar i mig antar jag. Har funderat mycket på hur livet skulle se ut med ett förhållande med henne och tror det skulle fungera väldigt bra iomed att vi är såpass trygga i varandra, samtidigt känns det lite konstigt att gå över från en mångårig vänskap till något annat, om du förstår vad jag menar. Är nog det som gör att det för båda går så långsamt Redigerat 5 maj 2011 av Memphis
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Läste bara sista stycket. Vad härligt! 🙂 Pft. Det var höjden av respektlöshet. Läs den från början.
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 hehe. hm.. Är väl kanske att jag är lite rädd för det på något sätt, eftersom det är helt nytt för mig, vilket gör att jag blir lite osäker på mig själv. Har de senaste åren byggt upp ett rätt starkt självförtroende och en bra självkänsla, vilket hela uppväxten varit noll, så sitter det väl ändå lite kvar i mig antar jag. Har funderat mycket på hur livet skulle se ut med ett förhållande med henne och tror det skulle fungera väldigt bra iomed att vi är såpass trygga i varandra, samtidigt känns det lite konstigt att gå över från en mångårig vänskap till något annat, om du förstår vad jag menar. Är nog det som gör att det för båda går så långsamt Låt det ta den tid det vill ta. Det verkar inte som att ni riskerar att tappa styrfart hur sakta ni än går.
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 hehe. hm.. Är väl kanske att jag är lite rädd för det på något sätt, eftersom det är helt nytt för mig, vilket gör att jag blir lite osäker på mig själv. Har de senaste åren byggt upp ett rätt starkt självförtroende och en bra självkänsla, vilket hela uppväxten varit noll, så lite av det sitter väl ändå kvar i mig antar jag. Har funderat mycket på hur livet skulle se ut med ett förhållande med henne och tror det skulle fungera väldigt bra iomed att vi är såpass trygga i varandra, samtidigt känns det lite konstigt att gå över från en mångårig vänskap till något annat, om du förstår vad jag menar. Är nog det som gör att det för båda går så långsamt Ah, har ni snackat om det? Så du inte riskerar tappa bort henne och göra henne osäker o så?
SadamJR Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Pft. Det var höjden av respektlöshet. Läs den från början. Rörande.
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Förresten laxen så känner jag inte ens särskilt ofta särskilt starka känslor på något högre plan för henne längre. Bara att jag är lite väl ivrig att träffas igen och bli kompisar på riktigt. Men om du inte kan ha två bruds i huvudet samtidigt?
debatt Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Hur många poäng fonetik har dina franska vänner läst? Lektorer i franska från Frankrike så några poäng är det väl...
laxlaxlax Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Rörande. Jamen vafan. Fjärrkontroll-generationen liksom. Att ge nån vem ska trösta knyttet är något som borde tas emot med respekt och läsas med den tid det tar.
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Pft. Det var höjden av respektlöshet. Läs den från början. Sagt och gjort. På finlandssvenska också.
Memphis Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Ah, har ni snackat om det? Så du inte riskerar tappa bort henne och göra henne osäker o så? Nä, har inte pratat om något sådant än, tror vi behöver träffas mycket mer för att komma in på det, blir ju inte jätteofta vi träffas ändå pga av avstånden, plugget. Men under resan i sommar så lär vi hinna prata om det mesta. ☺️
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 (redigerat) Jamen vafan. Fjärrkontroll-generationen liksom. Att ge nån vem ska trösta knyttet är något som borde tas emot med respekt och läsas med den tid det tar. Ja, men att copy-pasta det i en tråd är lite som att trycka ner oxfilé i truten på någon mitt i ett samtal. EDIT: Men jag tuggade och svalde till slut. Redigerat 5 maj 2011 av Dingbats
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Men om du inte kan ha två bruds i huvudet samtidigt? Nej, där har du en poäng. Faktiskt. Vad hjälpsam du är! Gång på gång får jag insikt på insikt. Nu är jag lite lite mindre förvirrad.
Memphis Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Fan, vad skulle jag göra utan er i längsta. 🥰 Måste sova nu, tack för att ni lyssnade, känns alltid bra att prata lite om vad man känner. Laxen, glöm inte att uppdatera oss när det händer något på din kärleksfront igen! Godernatten!
SadamJR Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Ja, men att copy-pasta det i en tråd är lite som att trycka ner oxfilé i truten på någon mitt i ett samtal. EDIT: Men jag tuggade och svalde till slut. Eller antrekåt.
Dingbats Postat 5 maj 2011 Postat 5 maj 2011 Skaffa ett harem Dingbats. En klase bananer. Ett harem Dingbats.
Recommended Posts