Mixa först, sen mastra?

[Guitar Nilsson]

Sen jag skaffade en TC mastringsburk har jag testat både att mastra med den samtidigt som jag mixar, och att mixa först, sen mastra efteråt. Den senare metoden är ju den som de som kan nåt gör tänkte jag. Så igår gjorde jag mitt allra bästa och mixade med lagom nivåer, bas o diskant. Sen körde jag stereospåret igenom Finalizern och testade lite varianter på de förinställda programmen.

Men när jag lyssnade idag, på låg volym i rummet bredvid studhjon hördes nästan bara sången och malandet från sologitarren. Det fina smacket i trummorna, var var det?! Borta!! Och då hade jag ändå använt det allra lättaste och minst komprimerande programmet. Så idag gav jag mig på samma gamla blues för 20de gången och mixade o mastrade samtidigt. Märkte att jag då får ställa nivåerna lite annorlunda, tex ha lite högre volym på virvel o kagge, gitarren kan jag hålla ner lite. Resultatet blev fan så mycket bättre, nu hör jag alla instrument även i rummet bredvid, trumfläsket sitter som en smäck igen, och ändå är helheten lagom komprimerad så det inte är för bullrigt o stötigt.

Multibandskompressorn har tre band, man kan göra en hel del med det om man mastrar en redan färdig mix. Tex om sången blir för mycket framhävd genom mastringen kan man ändra både gain, ratio, db och utvolym på tex enbart mellanregistret om man vill få ner gitarr eller sång. Men drar man ner lite där följer ju virvelslagen också med. Att använda längre attacktid hjälper bara lite...

Nu sist så jag mixade och mastrade jag lätt en gång först. Sen körde jag det stereospåret plus lite stort reverb en gång till genom Finalizern för att få upp nivåerna och limma ihop lite med knappt hörbart reverb.

Hur gör ni om ni mastrar själva? Att mastringen trycker undan trummorna måste väl hända även andra än mig?

MP3 i 256 kb, tyvärr, med högsta kvalitet blir filen för stor.

Redigerat 17 mars 2011 av Guitar Nilsson

[Mojje Cruncher Andersson]

Jag har aldrig mixat med någon processor på masterbussen i hela mitt liv.

Fast å andra sidan så har jag alltid haft en extern mastrare i åtanke.

Detta avser naturligtvis fulla produktioner och inte de demos man laddar upp här då.

Vet att många gärna lägger på en multibandare eller en limiter på masterbussen för att "kolla lite hur det blir"!

Ska ju egentligen inte spela nån roll.

Mixen måste låta bra i sig och något som många glömmer...

Låta mixen vila lite innan man mastrar.

Öronen vänjer sig snabbt och maskerar mycket av fula frekvenser men kompenserar även för frekvenser som inte finns.

En dag eller två, så kommer du höra din mix med nya öron!

Testa att göra din master då!

Piiiz!

/Cruncharn'

[Guitar Nilsson]

Jag kan tänka mig att tex de på Cuttingroom ibland utbrister: "Ack o ve, om de ändå mixat denna virfveltrumma lite starkare från början"! Och det är bla därför det är så svårt att mastra. Och det är också en av anledningarna till att så många produktioner är så trumlösa. Att radion sen gör det trefalt värre gör det ännu värre.

Vad skulle egentligen nackdelen vara med att göra det samtidigt? Lyssnar jag på mixen genom mastringsburken och bypassar masterburken hörs ju hur trummorna blir för starka och gitarren försvinner lite, men det är väl ointressant, det är ju det mastrade som gäller?!

Vana proffsmixare kanske mixar virvel och andra slagverk medvetet lite för starkt så det ska bli lagom efter mastring? 😕

[Jetblack]

Jag kan tänka mig att tex de på Cuttingroom ibland utbrister: "Ack o ve, om de ändå mixat denna virfveltrumma lite starkare från början"! Och det är bla därför det är så svårt att mastra. Och det är också en av anledningarna till att så många produktioner är så trumlösa.

[...]

Vana proffsmixare kanske mixar virvel och andra slagverk medvetet lite för starkt så det ska bli lagom efter mastring?

Tror att det är ganska svårt att mixa en virvel för lågt, i regel blir det ju istället för högt! Särskilt om man mixar med hörlurar. Därför har jag tagit för vana att mixa virveln lite för lågt (alltså så att det känns som att den borde vara högre mixad), då brukar det bli bra i slutänden.

Att en del låtar låter trumlösa beror troligen på att den blivit alldeles för hårt komprimerad i masteringen. Jag tror dock inte att det hjälper att mixa trummorna högre för att avhjälpa det, då kommer trummorna antagligen att dränka allt annat istället.

Vana proffsmixare vet såklart hur de ska mixa för att det ska låta bra efter masteringen. Ett alternativ för den som inte är proffs är att göra flera olika slutmixar, där kanske trummorna är lägre mixade på en version, eller att man mixar ner trummorna separat, så får man justera dem i masteringen. (Man får höra med den som ska mastra om det går bra.)

[crillemannen]

Man kan alltid slänga på en limiter när man mixar så man har någorlunda koll på vad som händer när man pressar materialet.

Jag brukar bara ha min SSL kompressor på mastern (hårdvara) och ska nog köpa en Pultec clon till masterbussen i framtiden.

Annars masterar jag separat senare, men jag jobbar ju med detta. Hade jag gjort demos hade jag nog gjort båda samtidigt.

[Valle]

Hur gör ni om ni mastrar själva?

Under inspelningsfasen samt diverse slaskmixar är en EQ samt en godtyckligt inställd limiter som klipper de värsta spikarna det enda som är aktivt på min masterbuss. När alla prestationer är inspelade, och det mesta av automationen fixad, är det dags för slutmix. Det jag i nio av tio fall då har på masterbussen är den EQ och den Limiter som redan finns där, vilka jag tweakar under slutmixens gång.

I de fall jag hamnar i tidspress och mixen visar sig vara för komplex/svårmixad, eller om jag måste arbeta med en skitdåligt mixad stereofil, då kan verktyg som MB-kompressorer, Stereobreddare och andra "dålig mix"-räddare komma bra till pass.

När slutmixen är klar — så är allt klart.

Mastring är ett fjantigt begrepp som borde skjutas.

[sadomachine (oregistrerad)]

Testa att mastra först, sen mixa och sist spela in musiken... 🙂

[Guitar Nilsson]

Haha, underbara kommentarer! Fullt på allt är det som gäller. Och till hörlursförstärkare duger inget klenare än 2 ggr 2000 hkr watt DIN. (På bakaxeln)

Edit: Fast jag gör nog ganska likt Valle ändå. Tar bara bort de allra värsta yxhuggen. Och mycket trummor, det kan aldrig bli för mycket. Nu har jag hällt på lite ambience där med. jag har ett jag döpt till Abby Bonham Road.

Fan nu låter det bra inifrån kammarn! Ozzy (undulaten) gillar det skarpt. Lite mer bas o kagge bara sen är det klart säger han.

Redigerat 17 mars 2011 av Guitar Nilsson

[MrBluesman]

Mastring är ett fjantigt begrepp som borde skjutas.

Jag vet inte det... tycker du har både rätt och fel. Meningar som "det kommer låta bra sen när det är mastras" är att skjuta sig i foten.

Men det handlar mer om ett arbetssätt och ett sätt att tänka som kan passa vissa, andra inte. För mig personligen så passar det bra att spara lite headroom i mixen för att sedan ställa om öronen och tänket i masteringsmode när det är dags. Visst har man en liten röst även i mixläge som säger ifrån om det blir helt uppåt väggarna, men jag vill inte förlora för mycket fokus från det kreativa. Om jag tänker för mycket på att tex maxa utnivån när jag mixar så brukar det resultera i sämre dynamik och sämre ljud samt lägre upplevd volym i slutändan. Jag rör däremot ihop prodd och mix. Själva inspelningen flyter ganska obemärkt in i mixningsstadiet. Hela den processen är väldigt kreativ och lekfull för mig. När jag sen fått till en låt som låter färdig och som jag gillar så går jag över i masteringsläge, där jag tänker mer tekniskt. Då kan jag behöva gå tillbaka och kompensera lite småsaker i mixen, men sällan några större saker.

Mastering handlar ju (åtminstone för mig) om att få till nivåerna så att detaljer hörs och mixen låter bra även om man inte sitter med studioutrustning i en bullerfri miljö. Dock ska det ju naturligtvis låta bra där också. Hade jag ekonomiska möjligheter skulle jag nog lägga ut mastering på ett proffs för att kompensera för eventuella brister i utrustning/hörsel/kunskaper etc.

MEN, hata loudnesskriget och allt det givit oss i form av dist och pumpande pga överkompression etc.

Ingen masteringstekniker kan väl vara glad åt uppgiften att mangla sönder en låt för att tjäna ett par dB på bekostnad av allt vad dynamik heter? Måste ha blivit världens mest otacksamma jobb ju. Har blivit degraderat från slutpolerande och förberedande för olika medier till... vad? Mycket man hör nuförtiden är ju som lätt distad jämntjock välling. Vem fasen gillar det? Att sen de flesta radiostationer kör det genom ytterligare mongokompression gör ju att skiten låter som en gammal torktummlare. Har man åtminstone lite dynamik i mastern så blir det ju iaf lite mindre förfärligt.

Redigerat 17 mars 2011 av MrBluesman

[Valle]

Jag vet inte det... tycker du har både rätt och fel. Meningar som "det kommer låta bra sen när det är mastras" är att skjuta sig i foten.

Men det handlar mer om ett arbetssätt och ett sätt att tänka som kan passa vissa, andra inte. För mig personligen så passar det bra att spara lite headroom i mixen för att sedan ställa om öronen och tänket i masteringsmode när det är dags. Visst har man en liten röst även i mixläge som säger ifrån om det blir helt uppåt väggarna, jag vill inte förlora för mycket fokus från det kreativa. Om jag tänker för mycket på att tex maxa utnivån när jag mixar så brukar det resultera i sämre dynamik och sämre ljud samt lägre upplevd volym i slutändan. Jag rör däremot ihop prodd och mix. Själva inspelningen flyter ganska obemärkt in i mixningsstadiet. Hela den processen är väldigt kreativ och lekfull för mig. När jag sen fått till en låt som låter färdig och som jag gillar så går jag över i masteringsläge, där jag tänker mer tekniskt. Då kan jag behöva gå tillbaka och kompensera lite småsaker i mixen, men sällan några större saker. Det handlar få till nivåerna så att detaljer hörs och mixen låter bra även om man inte sitter med studioutrustning i en bullerfri miljö. Dock ska det ju naturligtvis låta bra där också.

Jag fattar vad du menar. Tror jag.

Det är bara det att allt det du beskriver ovan är ju ungefär som jag också tänker. Jag sparar också headroom, jag ställer också om öronen, etc... Skillnaden är bara att jag stannar inte upp och tänker, så nu är jag klar med mixen, nu ska det mastras uti bara helvete.... Min "mastring" sker under tiden jag gör min slutmix. Många av de som titulerar sig "Mastrare", "Master Engineer", eller vad fan de nu tycker är fint att kallas, ser mastringen som en process som absolut måste göras separat, som måste göras av annan än slutmixaren själv, som måste göras med andra verktyg — annars blir det fel, typ.

Men det tycker inte jag. Och jag har aldrig fel.

[MrBluesman]

Jag fattar vad du menar. Tror jag.

Det är bara det att allt det du beskriver ovan är ju ungefär som jag också tänker. Jag sparar också headroom, jag ställer också om öronen, etc... Skillnaden är bara att jag stannar inte upp och tänker, så nu är jag klar med mixen, nu ska det mastras uti bara helvete.... Min "mastring" sker under tiden jag gör min slutmix.

Ja, nä, visst. Det hela handlar ju om vad man lägger i begreppen. Vi rör ju båda ihop begreppen slutmix och mastering lite, fast från olika håll liksom. 🙂 Du fogar masteringen till slutmixen, jag är inne och nosar på slutmixning när jag mastrar...

Många av de som titulerar sig "Mastrare", "Master Engineer", eller vad fan de nu tycker är fint att kallas, ser mastringen som en process som absolut måste göras separat, som måste göras av annan än slutmixaren själv, som måste göras med andra verktyg — annars blir det fel, typ.

Men det tycker inte jag. Och jag har aldrig fel.

Nä, inget MÅSTE gå till på nått särskilt sätt. Men det kan ju finnas fördelar att jobba så. Själv skulle jag gärna lägga ut masteringen för att få en extra failproof liksom. Ungefär som när man låter nån annan korrläsa en text. Av ekonomiska och praktiska själ så gör jag det själv istället. Men sen måste jag ju också springa runt och lyssna på olika ställen som referens och lägga ut här etc... (nu när vi är inne på det; Quick Fix) pga osäkerhet och bristande tillförlitlighet av min utrustning. Det är ju lite tidsödande. Inget större problem nu, men var det mitt levebröd så skulle jag nog gärna ta genvägen och anlita en masteringstekniker. Fast var det mitt levebröd så skulle jag väl se till att ha mer tillförlitlig utrustning och rum förstås, så då kanske det vore onödigt? Hmm...

Redigerat 17 mars 2011 av MrBluesman

[Valle]

Nä, inget MÅSTE gå till på nått särskilt sätt.

Jo, en "Master Engineer" har rätt så bestämda uppfattningar om hur och i vilken ordning saker och ting ska gå till.

[MrBluesman]

Och jag har aldrig fel.

Vet precis hur det är. Är själv likadan.

Edit: faktum är att jag nog aldrig haft fel. Åsså ljuger jag aldrig.

Redigerat 17 mars 2011 av MrBluesman

[Guitar Nilsson]

Jag fattar vad du menar. Tror jag.

Det är bara det att allt det du beskriver ovan är ju ungefär som jag också tänker. Jag sparar också headroom, jag ställer också om öronen, etc... Skillnaden är bara att jag stannar inte upp och tänker, så nu är jag klar med mixen, nu ska det mastras uti bara helvete.... Min "mastring" sker under tiden jag gör min slutmix. Många av de som titulerar sig "Mastrare", "Master Engineer", eller vad fan de nu tycker är fint att kallas, ser mastringen som en process som absolut måste göras separat, som måste göras av annan än slutmixaren själv, som måste göras med andra verktyg — annars blir det fel, typ.

Men det tycker inte jag. Och jag har aldrig fel.

Så där har jag också tänkt senaste dagarna. Lite för mycket virvel i mixen så blir det bra med en lätt multibandskomprimering på stereospåret. Bäst att göra bägge grejerna samtidigt, vad skulle backdelen att göra det vara? Fast det kan ju vara ANNAT MED MUSIK SOM INTE ÄR SÅ SLAMRIG som min som bara är trummor bas och vrålgitarr... Kul att läsa hur ni tänker i alla fall...☺️

[BluesBoy]

Jag kör nog både och samtidigt.

Å andra sidan försöker jag göra klart mixen och göra den så bra som möjligt att man kan slippa en mastring. 😛 (sen att jag aldrig lyckas är en annan sak......)

Största anledningen till att göra det samtidigt är att man vill ha så bra ljud som möjligt när man mixar, hehe.

[Valle]

Å andra sidan försöker jag göra klart mixen och göra den så bra som möjligt att man kan slippa en mastring

Tankevurpa!

Mastring = färdigställande av produktion. (Obsolet uttryck.)

Att göra klart [slut]mixen och göra den så bra som möjligt inbegriper ju delvis "mastring". Fast begreppet hade mer värde på 70- och 80-talet, idag är det bara en seg kvarleva som vägrar dö.

[BluesBoy]

Är det totalt omöjligt/orimligt att göra en så bra mix att man inte måste lämna den till mastring? (Eller göra mastring själv, för den delen)

[Valle]

Är det totalt omöjligt/orimligt att göra en så bra mix att man inte måste lämna den till mastring? (Eller göra mastring själv, för den delen)

Jag är rädd att din fråga återigen kan besvaras med samma svar som ovan. (Du vet, tankevurpa...)

[BluesBoy]

Haha, ok

[Guitar Nilsson]

Med min enkla porta är det omöjligt att få upp nivåerna utan dist-peakar. Med TC Finalizern är det lika lätt som att micra sig en korv när man är hungrig. ☺️

[Guitar Nilsson]

Tankevurpa!

Mastring = färdigställande av produktion. (Obsolet uttryck.)

Att göra klart [slut]mixen och göra den så bra som möjligt inbegriper ju delvis "mastring". Fast begreppet hade mer värde på 70- och 80-talet, idag är det bara en seg kvarleva som vägrar dö.

Jag tror att om jag skulle lämna bort min mix till världens skickligaste mastringsagenter så skulle ljudet förstås bli bra. Men om dessa erfarna ljudsnubbar skulle ha varit med redan hemma hos mig och varit med och petat lite på reglarna så skulle de fått till sin mastring ännu bättre. I så fall har Valle rätt, mastring efteråt i en särskild butik utan möjlighet att komma åt orginalspåren var för sig, är en förlegad kvarleva sen vinyltiden, då matristillverkningen och hela den mysko biten var omöjlig att göra även för en ljudtekniker av Glyn Johns kaliber, eller för nästan vem som helst. De svindyra tekniska åbäken som svarvade matriserna fanns ju inte på många ställen i tex Sverige.

Nu sitter vi ju hemma överallt i stugorna med skitbra monitorer och lurar, det är ju helt upp till oss själva att ratta in det ljud vi gillar och vill.

Valle har helt rätt. I alla fall när det gäller den råa musik som ligger mig närmast hjärtat...☺️

Jag skulle absolut mycket hellre köpa en dyr mikrofon än att lämna tre låtar till mastring. Känner starkt att jag vill ha en AKG C414.